Gödslingsguide 2010-2011 Yara växtnäring Odlingskunskap · Heltäckande produktsortiment · Forskning och rekommendationer Yaras gödselmedel nu ännu miljövänligare än förut E T! NYH · Klimatavtrycket av de kvävehaltiga gödselmedel som Yara säljer i Finland, Sverige, Norge och Danmark är under 4 kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) per kilo kväve - garanterat. · Yara har tagit fram en katalytisk reningsteknik, som betydligt minskar utsläppen av växthusgaser vid produktion av salpetersyra. År 2009 installerades reningsmetoden i Yara Suomis salpetersyrafabriker i Nystad och Siilinjärvi. Utsläppen av växthusgaser minskade med upp till 90 procent. · Yara utvecklar odlings- och gödslingsmetoder som syftar till att minimera klimatavtrycket. Rätt avvägda gödselgivor och en jämn spridning av gödselmedlen, vid rätt tidpunkt ger maximal skörd med minimerade miljöutsläpp. 2 © Yara Innehåll Välj YaraMila gödselmedel för din åker Göselmedel för spannmål, vall och sockerbeta Potatis- och trädgårdsgödsel Kompletteringsgödsel Bladgödsel Bevattningsgödsel Biologiska växtskyddsmedel och tillväxtbefrämjare Skogsgödselmedel Näringsinnehållet i olika gödselmedel Näringsämnenas betydelse Användning av kreatursgödsel Tolkning av markkarteringsresultat och näringsrekommendationer enligt villkoren för miljöstöd Transport och hantering av gödselmedel Underhåll markbördigheten Ta kontakt 4 6 9 12 17 20 28 30 31 35 40 42 51 53 55 Mera information finns också på www.farmit.net och www.yara.fi. Eventuella ändringar i produktguiden meddelas på www.yara.fi. © Yara 3 Välj det bästa! Välj YaraMila gödselmedel för din åker. 4 © Yara Nio skäl att välja YaraMila gödselmedel 1. En balanserad gödsling baserar sig på markkartering, skiftets avkastningsförmåga och växtens behov. En växt behöver alla 16 växtnäringsämnen för att producera en god skörd. Ensidig gödsling leder till att skördens mängd och kvalitet samt åkerns bördighet försämras. I Yara Finlands stora sortiment av gödselmedel hittar du ett lämpligt gödselmedel för varje ändamål. 2. YaraMila gödselmedel innehåller en balanserad kvävekälla. Kväve ingår i både ammonium- och nitratform. Det bästa för växten är att ha tillgång till kväve i båda formerna. 3. Växter har förmåga att utnyttja både vattenlöslig och citratlöslig fosfor. I YaraMila gödselmedel är den vattenlösliga fosforns andel 60 procent och resten citratlöslig fosfor. All fosfor är i växttillgänglig form. Citratlöslig fosfor utlakas inte med regnvatten, så som vattenlöslig fosfor gör. 4. Kalium ingår i gödselmedlen antingen som kaliumklorid eller, i gödselmedlen för trädgård, som kaliumsulfat, eftersom de flesta trädgårdsväxter inte tål klor. Man ska varje år säkerställa en tillräcklig kaliumgödsling. Yara Biotit, från vilket kalium frigörs i långsamt takt, lämpar sig för långverkande kaliumgödsling. 5. Svavelbehovet varierar enligt växtslaget och jordens svavelhalt. YaraMila gödselmedel för åker innehåller tillräckligt mängd växttillgängligt svavel för en situation då jordens svavelvärde är grönt. När svavelvärdet är rött eller vid odling av t.ex. oljeväxter behövs större mängder svavel. De nya produkter som innehåller kväve och svavel: YaraBela N26, S14 och YaraVita Thiotrac 300 är lämpliga för tillskottsgödsling under växtperioden. 6. Gödsling med spårämnen behövs om markkarteringen visar att det råder näringsbrist i marken. Låt gärna analysera spårämnestillståndet på varje skifte, också borhalten från åtminstone ett prov. Ett högt pH-värde ökar behovet av spårämnesgödsling, eftersom de flesta spårämnen fastläggs hårdare med stigande pH-värde. Växterna kan lättare tillgodogöra sig spårämnen från ett surt flerämnesgödselmedel, som t.ex. YaraMila Spårämnes Y, varvid gödseln inte behöver spridas separat. Under växtperioden kan spårämnen tillföras genom besprutning med produkter ur YaraVita-serien. 7. Ett gödselkorn ska hålla för transport, lagring och spridning. Finländska YaraMila gödselmedel har korn med utmärkt hållfasthet. Detta borgar för att vårarbetena löper störningsfritt. När gödselkornet kommer i kontakt med marken suger det snabbt upp fukt från marken, varvid näringsämnena friläggs så att växterna kan använda dem. Trots att kornen är hårda friläggs näringen till jorden i alla förhållanden. 8. Endast YaraMila gödselmedel innehåller selen. Selen behövs för att säkerställa hälsan hos produktionsdjur och människor. Selenbrist orsakar många allvarliga sjukdomar. Det selen som ingår i YaraMila gödselmedlen överförs till växterna, fodren och de animaliska produkterna, och säkerställer tillgången på selen hos människor och djur. 9. Gödselmedlen från Yara Suomi är undersökta och säkra att använda. Vi garanterar att de tillverkas av rena råvaror, och att de inte förorenar de finländska åkrarna med skadliga tungmetaller. Användningen och gödslingsrekommendationerna för våra produkter undersöks vid Yara Suomis forskningsstation Kotkaniemi och i samarbete med andra försöksstationer och jordbrukare. Då du köper inhemska Yara gödselmedel får du sakkunniga råd och gödslingsråd för varje växtslag till ditt förfogande. Vi ansvarar för våra produkter ända fram till åkern. © Yara 5 Gödselmedel för spannmål, vall och sockerbeta YaraMila Åker NP (NPKS 26-4-1-4, B, Zn, Se) Tack vare sin höga kvävehalt är YaraMila Åker PK ett bra gödselmedel för vårvete, oljeväxter och vall för vårgödsling på jord med kaliumklass som är åtminstone god, men vars fosforklass är tillfredsställande. Det passar också för kväve- och fosforkomplettering vid gödsling med kreatursgödsel. selmedel för spannmål på jordar med tillfredsställande fosforklass och försvarlig-rätt dålig kaliumklass. Produkten passar för gödsling av vall då fosforklassen är försvarlig-tillfredsställande och kaliumklassen rätt dålig-försvarlig. YaraMila Åker Y 4 (NPKS 20-2-12-2, B, Se) YaraMila Åker Y 4 passar till exempel för grova mineraljordar vars fosforklass är god, men där det behövs rejält med kalium. Produkten passar också för gödsling av havre då fosforklassen är tillfredsställande-god. YaraMila Åker Y 4 är lämpligt för vallar i fosforklassen tillfredsställande-god, då kaliumklassen är dålig. med litet behov av kväve samt på mulljordar och mullrika mineraljordar. YaraMila Åker Y 6 är ett bra gödselmedel för bondbönor och för höstgödsling av höstsäd då det behövs mycket fosfor och kalium. Produkten passar bra för anläggning av vall utan kreatursgödsel eller för komplettering av kreatursgödseln då fosfor- och kaliumklassen är dålig samt för anläggning av rörflensbestånd. YaraMila Åker Y 1 (NPKS 27-2-3-3, B, Se) YaraMila Åker Y 1 är ett lämpligt gödselmedel när man behöver mycket kväve och när åkerns kalium och fosfor är i klassen god. Dessutom kan produkten användas som komplettering till kreatursgödsel eller för vårgödsling av höstsäd som behöver kompletteras med fosfor och kaliumgödsling på våren. YaraMila Spårämnes Y (NPKS 23-3-6-6, Mg, B, Mn, Zn, Se) YaraMila Spårämnes Y är ett fullgödselmedel för åkerbruk. Det innehåller mera spårämnen och svavel än andra gödselmedel. YaraMila spårämnes Y passar för alla åkergödor och alla bördighetsklasser, där fosforgödsling är tillåten. Tack vare sin höga bor- och svavelhalt passar det utmärkt för oljeväxter och sockerbetor. Produkten innehåller också mangan och zink och är därför lämplig för jordar med högt pH-värde. YaraMila Åker Y 5 (NPKS 22-5-5-2, B, Se) YaraMila Åker Y 5 passar för gödsling av vårsäd då fosforklassen är rätt dålig ­ försvarlig och kaliumklassen tillfredsställande eller bättre. Typiska användningsområden är grynlerajordar. Produkten passar för gödsling av vall då fosforklassen är rätt dålig-försvarlig och kaliumklassen är försvarlig-tillfredsställande. YaraMila Åker Y 2 (NPKS 24-4-4-2, B, Se) YaraMila Åker Y 2 passar för jordar där fosforvärdet är försvarligt­tillfredsställande och kaliumklassen är tillfredsställande. Dess förhållandevis höga kvävehalt gör det till en mångsidig basprodukt för spannmålsgårdar på t.ex. lerjordar. Produkten passar för vårgödsling av vall då fosfor- och kaliumklassen är försvarlig-tillfredsställande. YaraMila Spårämnes Y 2 (NPKS 18-2-10-2, E T! NYH Mg, Na, B, Mn, Zn) YaraMila Spårämnes Y 2 är ett gödselmedel som är planerat för gödsling av sockerbeta, och som också passar utmärkt för gödsling av stråsäd, vallar och oljeväxter då det finns behov av spårämnesgödsling. Det mangan produkten innehåller säkerställer tillgången på mangan på manganfattiga jordar. Fås endast i storsäck. Beställningsprodukt. YaraMila Åker Y 6 YaraMila Åker Y 3 (NPKS 23-3-8-3, B, Se) YaraMila Åker Y 3 är tack vare sitt fosfor-kalium-förhållande ett lämpligt göd- (NPKS 15-7-13-3, B, Se) YaraMila Åker Y 6 är ett lämpligt gödselmedel på åkrar med rätt dålig ­ försvarlig fosforklass och försvarlig ­ dålig kaliumklass. Produkten passar tack vare sin låga kvävehalt för grödor NYH E T! 6 © Yara YaraMila Vall Y 1 (NPKS 20-3-5-3, Mg, Na, B, Zn, Se) YaraMila Vall Y 1 passar bra för vallar med tillfredsställande fosforklass och försvarlig-tillfredsställande kaliumklass. Produkten innehåller svavel, natrium och zink som är viktiga för vallen. YaraMila Vall Y 1 passar för stråsäd på skiften med tillfredsställande-gott fosforvärde och tillfredsställande kaliumklass. Produkten innehåller natrium och passar därför även för sockerbeta. YaraMila NK 1 NYH E T! Finlandssalpeter (NPKS 27-0-1-4, Mg, B, Se) Finlandsalpeter är ett svavelhaltigt kvävegödselmedel som dessutom innehåller kalcium, magnesium, bor och selen. Det passar för gödsling av alla typer av åkerväxter som odlas på jordar med högt fosfor- och kaliumvärde. Tack vare svavelinnehållet är Finlandssalpeter även ett utmärkt alternativ för vårgödsling av höstsäd och för sommargödsling av vall. Det passar bra som komplettering av svin- och hönsgödsel vid startgödsling när växterna får sitt behov av fosfor och kalium från stallgödseln. Produkten innehåller selen som tryggar djurens välmående. (NPKS 25-0-7-4, Mg, B, Se) YaraMila NK 1 är ett lämpligt gödselmedel för andra och tredje vallskörden på åkrar med goda kaliumvärden och för den första skörden när fosforklassen är hög men det är brist på kalium. Produkten innehåller svavel som är ett viktigt ämne för vallen. YaraMila NK 1 passar också för andra grödor om det inte finns behov av fosforgödsling och kaliumvärdet är tillfredsställande eller bättre. YaraMila Vall Y 2 (NPKS 20-6-6-2, Mg, B, Zn, Se) YaraMila Vall Y 2 passar bra för gödsling av vallar där fosforvärdet är för lågt och kaliumvärdet är rätt dåligt eller bättre. Produkten innehåller svavel och zink som är viktiga för vallen. Produkten passar också för anläggning av vall med kreatursgödsel då det är brist på fosfor och kalium. YaraMila Vall Y 2 passar för gödsling av stråsäd på skiften med dåligt ­ rätt dåligt fosforvärde. E T! NYH (NPKS 22-0-12-3, Mg, B, Zn, Se) YaraMila NK 2 är avsedd för andra och tredje gödslingen av vall när det är brist på kalium. Produkten innehåller svavel och zink som är viktiga ämnen för vallen. YaraMila NK 2 passar också för andra grödor om det inte finns behov av fosforgödsling och kaliumvärdet är dåligt­försvarligt. Passar också för komplettering av stallgödsel då kaliumvärdet är dåligt. YaraMila NK 2 Produkter som lämpar sig för höstgödsling av höstvete och råg Gödslingsrekommendationer för höstsäd Fosforklass Hög Dålig-tillfredsställande Försvarlig-rätt dålig* * tilläggsfosforn kan ges som Startnäring. Fosforutjämningen och korrigeringen enligt skördenivå ska beaktas vid planeringen av fosforgödslingen. Gödslingsrekommendationer för höstvete Vårgödsling tidigt på våren Skördemål 4000 kg/ha 5000 kg/ha 6000 kg/ha Finlandssalpeter 100 kg kväve/ha 370 kg/ha 370 kg/ha 370 kg/ha Kompletteringsgödsling under växtperioden YaraBela N26, S14 77 kg/ha 154 kg/ha 192 kg/ha eller Finlandssalpeter 74 kg/ha 148 kg/ha 185 kg/ha tot. kväve 120 kg 140 kg 150 kg Höstgödsling YaraMila NK 2 YaraMila Vall Y 2 YaraMila Åker Y 6 Spridningsmängd 136 kg/ha 150 kg/ha 200 kg/ha Kompletteringsgödslingen kan delas upp på flera givor. Tilläggskväve i mjölkmognadsstadiet höjer proteinhalten effektivast. Gödslingsrekommendationer för höstråg Grova mineraljordar Skördemål 3000 kg/ha 4000 kg/ha 4500 kg/ha Kväve 90 kg/ha 110 kg/ha 120 kg/ha Vårgödsling tidigt på våren Finlandssalpeter kg/ha 333 kg/ha 407 kg/ha 444 kg/ha Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. © Yara 7 8 40 K 185 1 192 2 185 4 208 7 174 14 250 4 227 9 333 8 217 7 278 4 250 6 250 4 200 11 227 5 0 27 6 6 0 14 8 0 240 17 273 0 33 7 10 15 15 5 18 18 6 300 8 13 8 9 15 9 11 18 300 350 11 6 28 6 7 33 7 8 39 8 9 333 389 444 44 400 12 20 400 21 21 280 0 20 318 0 38 8 11 7 24 24 320 0 22 364 0 44 9 13 8 12 9 13 13 8 16 16 9 18 18 10 21 21 12 261 304 348 391 23 23 500 10 50 450 14 23 450 27 27 360 0 25 409 0 49 10 0 14 9 14 10 11 23 43 10 28 52 12 33 61 14 37 69 16 42 78 400 467 533 600 18 4 11 11 5 14 14 5 16 16 6 18 18 7 20 20 8 23 273 318 364 409 455 23 667 47 87 435 13 26 556 56 500 15 25 500 30 30 400 0 28 455 55 11 16 10 15 11 12 26 20 9 5 30 5 6 36 6 7 42 7 8 48 8 9 54 9 10 60 300 350 400 450 500 10 5 7 17 7 8 21 8 9 24 9 10 28 10 12 31 12 13 35 13 14 217 261 304 348 391 435 478 38 550 11 66 500 25 25 733 51 10 11 14 3 8 8 4 10 10 5 12 12 6 13 13 7 15 15 8 17 17 8 18 18 9 250 292 333 375 417 458 4 6 5 4 7 6 5 8 6 6 9 7 7 10 8 7 11 9 8 12 10 9 13 500 20 20 522 16 42 600 12 72 545 27 27 800 95 22 56 104 24 478 14 29 29 611 61 550 17 28 550 33 33 440 0 31 500 0 60 13 0 18 11 17 12 522 16 31 667 13 67 600 18 30 600 36 36 480 0 34 545 65 14 0 19 12 18 13 31 11 12 16 10 222 259 296 333 370 407 444 11 6 8 2 8 9 2 9 11 3 11 12 3 12 14 3 14 15 4 15 17 4 17 18 5 18 231 269 308 346 385 423 462 6 0 2 7 0 2 9 0 3 10 0 3 12 0 3 13 0 4 15 0 4 16 0 4 18 0 5 222 259 296 333 370 407 444 481 19 S P K S P K S P K S P K S P K S P K S P K S P K S P K S P 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 K 519 0 5 538 20 5 481 10 14 542 22 22 565 17 45 650 13 78 591 30 30 867 61 12 13 17 11 12 20 22 519 10 16 583 23 23 609 18 49 700 14 84 636 32 32 933 13 14 18 12 13 11 5 21 0 S P 150 K 556 6 577 22 23 6 556 17 625 25 25 652 20 52 750 15 90 682 34 34 1000 113 26 65 121 28 70 130 30 565 17 34 34 722 14 72 650 20 33 20 650 39 39 520 0 36 591 71 15 21 13 14 609 18 652 37 37 20 778 16 78 700 21 35 700 42 42 560 0 39 22 636 0 76 16 14 21 16 39 833 17 83 750 23 38 750 45 45 600 0 42 682 0 82 17 24 15 23 17 39 14 15 20 13 14 23 22 S 148 154 500 148 4 167 24 182 267 35 174 10 10 222 22 10 350 12 160 182 22 © Yara Val av gödselmedel och spridningsmängd: gödselmedel för spannmål, vall ch sockerbeta Kvävenivå kg/ha 30 N P K S P K S P Finlandssalpeter 27,0 0,0 1,0 4 111 0 1 4 0 YaraMila Åker NP 26,0 4,0 1,0 4 115 5 1 5 6 YaraMila Åker Y 1 27,0 2,0 3,0 2,5 111 2 3 3 3 YaraMila Åker Y 2 24,0 4,0 4,0 2 125 5 5 3 7 YaraMila Åker Y 3 23,0 3,0 8,0 3 130 4 10 4 5 YaraMila Åker Y 4 20,0 2,0 12,0 2 150 200 3 18 3 4 YaraMila Åker Y 5 22,0 5,0 5,0 2 136 7 7 3 9 YaraMila Åker Y 6 15,0 7,0 13,0 3 200 14 26 6 19 YaraMila Spårämnes Y 23,0 3,0 6,0 6 130 4 8 8 5 YaraMila Spårämnes Y 2 18,0 2,0 10,0 2 167 3 17 3 4 YaraMila Vall Y 1 20,0 3,0 5,0 3 150 200 5 8 5 6 YaraMila Vall Y 2 20,0 6,0 6,0 2 150 200 9 9 3 12 YaraMila NK 1 25,0 0,0 7,0 4 120 0 8 5 0 YaraMila NK 2 22,0 0,0 12,0 2,5 136 0 16 3 0 Använd tabellen så här: Välj först kvävenivå. Produktens användningsmängd visas på brun botten och under denna den fosfor- och kaliummängd som tillförs till åkern med den aktuella användningsmängden. Potatis- och trädgårdsgödsel YaraMila Potatis Y 1 (NPKS 8-5-19-12, Mg, B, Cu, Mn, Se) Ett specialgödselmedel för potatis. Lämpar sig också för gödsling av klorkänsliga frilandsgrönsaker, bär och fruktträd. YaraMila Potatis Y 1 passar särskilt bra för potatisåkrar med tillfredsställande-god fosforklass och försvarlig-tillfredsställande kaliumklass. Potatis Y 2 (NPKS 10-2-24-12, Mg, B, Mn, Zn) Lämpar sig för gödsling av potatis om jorden har ett högt fosforvärde och rätt dåligt-försvarligt kaliumvärde. Potatis Y 2 passar särskilt för vårgödsling av frilandsgrönsaker, när fosforklassen är hög och kaliumklassen rätt dålig­ frösvarlig. Endast i storsäck. YaraMila Stärkelse Y 1 (NPKS 12-5-15-9, Mg, B, Fe, Mn, Zn) Gödselmedel för stärkelsepotatis. Lämpar sig även för gödsling av andra klorkänsliga växter då spårämnestillståndet är gott eller spårämnesgödslingen sköts separat. Produkten passar särskilt för jordar där fosforklassen är tillfredsställande-god och kaliumklassen rätt dålig-försvarlig. Stärkelse Y 2 passar särskilt för jordar med god­hög fosforklass och försvarligdålig kaliumklass. Potatis Kalcium Y 1 (NPKS 6-3-15-12, Ca, Se) För gödsling av mat-, industri- och utsädespotatis då det finns behov av kalciumgödsling. Produkten passar särskilt på jordar som har tillräckligt hög pH- och magnesiumnivå, men knappt om kalcium. Potatis Kalcium Y innehåller inga spårämnen, därför ska spårämnen vid behov tillföras genom tillläggsgödsling. Stärkelsepotatis NK (NPKS 14-0-21-11, B) Stärkelsepotatis NK är ett specialgödselmedel för stärkelsepotatis som också lämpar sig för klorkänsliga trädgårdsväxter. Produkten passar för jordar där fosforklassen är hög och kaliumklassen dålig-försvarlig. Endast i storsäck. YaraMila Stärkelse Y 2 E T! NYH (NPKS 14-3-18-9, B) Ett specialgödselmedel för stärkelsepotatis. Lämpar sig även för gödsling av andra klorkänsliga trädgårdsväxter då spårämnestillståndet är gott. YaraMila © Yara 9 Tidig odling Y 1 (NPKS 8-4-16-10, Ca, B, Mn, Se) Produkten lämpar sig för gödsling av tidig potatis och tidiga grönsaker. En del av fosforn i gödselmedlet ingår i form av monoammoniumfosfat som upptas snabbt av växterna. Produkten innehåller även kalcium och passar därför på jord som har en god pH- och magnesiumnivå men brist på kalcium. Trädgård NK 2 (NPKS 9-0-28-14 B, Mn, Zn) Produkten lämpar sig för gödsling av potatis och trädgårdsväxter när jordens fosforvärde är högt­betänkligt högt och kaliumvärdet är dåligt­rätt dåligt. NK 2 lämpar sig också väl för tilläggsgödsling av klorkänsliga växter i ett tidigt skede av växtperioden. Spårämnena i produkten hjälper till att bevara näringsbalansen i jorden. Endast i storsäck. Trädgård Långverkande Y (NPKS 13-3-11-12, Mg, B, Cu, Fe, Mn, Mo, Zn, Se) För gödsling av växter med stort kvävebehov och lång växtperiod. Produkten är lämplig då fosforklassen är god och kaliumklassen tillfredsställande. Produkten innehåller långsamt lösligt kväve och minskar därför behovet av tilläggsgödsling med kväve under växtperioden. Tidig odling Y 2 (NPKS 12-4-13-11, Mg, B, Cu, Mn, Se) Produkten är skräddarsydd för gödsling av tidiga grönsaker. Den lämpar sig också för andra trädgårdsväxter. Fosforn i gödselmedlet ingår i form av monoammoniumfosfat (startfosfor) som upptas snabbt av växterna. YaraMila Spårämnes Y Trädgård PK (NPKS 3-5-20-13, Mg, B, Cu, Mn, Mo, Zn, Se) För höstgödsling av fleråriga trädgårdsväxter och för gödsling vid anläggning av trädgård. Produkten lämpar sig också som vårgödsling av frodiga bärodlingar på kväverika jordar samt som fosforoch kaliumkomplettering till andra gödselmedel. (NPKS 23-3-6-6, Mg, B, Mn, Zn, Se) YaraMila Spårämnes Y är ett klorfritt gödselmedel som innehåller bor, mangan och zink. Produkten passar för alla odlingsväxter. För potatis och grönsaker passar produkten särskilt bra för vårgödsling på jordar med höga fosforvärden. Oftast krävs separat kaliumgödsling. YaraMila Trädgård Y 2 (NPKS 6-5-20-12, Mg, B, Cu, Fe, Mn, Zn, Se) Lämpar sig bäst för grönsaker med litet kvävebehov samt för äppelträd och bärväxter. Spårämnena i produkten hjälper till att bevara näringsbalansen i jorden. Produkten lämpar sig också för potatis då fosfoklassen är försvarlig­tillfredsställande och kaliumklassen dålig­försvarlig. YaraMila Trädgård Y 3 (NPKS 11-5-18-10, Mg, B, Cu, Fe, Mn, Mo, Zn, Se) För gödsling av kraftigt växande grönsaker och bärbuskar, fruktträd som ger skörd, prydnadsväxter och gräsmattor då fosforklassen är god­hög och kaliumklassen är rätt dålig­tillfredsställande. Lämplig också för potatis då fosforklassen är tillfredsställande­god och kaliumklassen försvarlig­god. Spårämnena i produkten hjälper till att bevara näringshalterna i jorden. Trädgård NK 1 (NPKS 13-0-11-14, Mg, B, Cu, Mn, Mo, Zn, Se) Lämpar sig som sommargödsel för alla växter och som vårgödsel om fosforgödseln ges separat eller markens fosforklass är hög och kaliumklassen är god­hög. 10 © Yara Val av gödselmedel och spridningsmängd, potatis- och trädgårdsgödsel Kvävenivå kg/ha N P K S YaraMila Potatis Y 1 Potatis Y 2 YaraMila Stärkelse Y 1 YaraMila Stärkelse Y 2 Stärkelsepotatis NK Potatis kalcium Y Tidig odling Y 1 YaraMila Trädgård Y 2 YaraMila Trädgård Y 3 Trädgård NK 1 Trädgård NK 2 YaraMila Spårämnes Y 1 8 5 19 11 30 P K 40 P K 50 P K P 60 K 750 70 P K P 80 K P 1125 90 K P 100 K 1250 P 110 K 1375 261 P 120 K 130 P K P 140 K 1750 P 150 K 1875 375 500 625 875 1000 1500 75 285 1625 19 71 25 95 31 119 38 143 44 166 50 10 2 24 12 300 400 500 600 700 6 72 8 96 10 120 12 144 14 168 16 12 5 15 8 250 333 417 500 583 190 56,3 214 900 18 216 750 38 113 192 63 238 69 1000 81 309 88 333 94 356 1300 1400 1500 800 1100 1200 20 240 22 264 24 288 26 312 28 336 30 360 833 42 125 714 21 129 714 0 150 1667 0 46 917 138 1000 50 150 1083 1167 175 1250 63 188 667 100 571 17 103 571 120 1333 0 19 13 38 17 50 21 63 25 75 29 88 33 14 3 18 9 214 286 357 429 77 500 15 90 500 0 105 0 1167 54 163 58 929 643 116 643 135 786 24 141 857 26 154 1000 180 1071 32 193 6 39 9 51 14 0 21 11 214 286 11 64 13 357 28 167 30 929 0 195 429 90 786 165 1833 55 0 857 180 1000 0 210 0 1071 225 0 45 0 60 0 75 0 6 3 15 12 500 667 833 1000 1500 45 45 2000 2167 2333 2500 75 375 15 75 20 100 25 125 30 150 35 175 40 200 8 4 16 10 375 500 625 750 875 1000 160 15 60 20 80 25 100 30 120 35 140 40 6 5 20 12 500 667 833 1000 1167 225 50 250 1250 180 275 60 300 65 325 70 350 1500 1625 1750 1125 1375 1875 50 200 55 1667 333 220 60 240 65 260 70 280 75 300 2000 2167 2333 2500 1333 267 1500 75 1833 92 25 100 33 133 42 167 50 200 58 233 67 11 5 18 10 273 364 455 545 636 300 83 818 367 100 400 108 433 117 467 125 500 1091 55 0 0 196 102 1333 373 522 16 40 31 130 1182 1273 1364 727 131 615 0 68 889 249 348 10 21 667 87 2667 12 0 0 41 909 45 0 0 164 85 1111 311 435 23 13 33 26 833 108 1000 50 0 0 180 93 1222 342 478 14 37 29 917 119 3667 14 49 18 65 23 82 27 98 32 115 36 13 0 11 14 9 0 28 14 231 333 308 444 385 556 462 51 187 261 8 16 667 538 0 59 778 0 218 0 304 9 18 0 25 0 34 0 42 0 0 93 0 124 0 156 0 23 3 6 6 130 4 Tidig odling Y 2 12 4 13 11 Trädgård PK 1 3 5 20 14 8 174 5 10 333 1333 7 217 13 147 692 76 280 391 59 213 64 229 68 245 1000 0 110 0 1444 0 404 0 565 17 43 34 141 1077 118 1556 436 609 18 47 37 1167 152 4667 0 0 1154 127 1667 467 652 20 50 39 163 769 846 923 1000 250 1000 417 1667 500 2000 583 2333 750 30 98 3000 1000 4000 1083 4333 1250 5000 10 33 13 43 17 54 20 65 23 76 27 3333 50 200 67 267 83 333 100 400 117 467 133 533 Trädgård 13 3 11 11 Långverkande Y 231 308 385 462 51 538 16 59 18 615 150 600 167 667 183 733 200 800 217 867 233 933 250 1000 692 76 769 23 85 846 25 93 923 28 102 1000 30 110 1077 32 118 1154 35 127 7 25 9 34 12 42 14 68 20,8 © Yara 11 Produkter för kompletteringsgödsling I Finland utvecklas växterna snabbt på grund av den korta växtperioden, därför behöver de stora mängder av alla näringsämnen redan under början av växtperioden. De flesta växterna upptar ungefär hälften av sitt totala näringsbehov redan före midsommaren. För att gödselmedlen och jordens näringsreserver ska utnyttjas så effektivt som möjligt är det viktigt att rötterna utvecklas snabbt. Kompletteringsgödsel används vid behov för att ge ett tillskott av enskilda näringsämnen, antingen i samband med sådden eller under växtperioden. De kan också användas för besprutning av beståndet vid brist på vissa näringsämnen, bland annat vid brist på spårämnen. De flesta rotfrukter och grönsaker behöver mera näring än stråsäd. Brister i jordens näringstillstånd kan medföra stora skördeförluster i fråga om både kvalitet och mängd. Ett bra gödslingsprogram för en specialgröda består ofta av en helhet, där vårgödslingen kompletteras med granulerade gödselmedel eller med granulerade eller flytande kompletteringsgödselmedel som ges som bladgödsling. Tilläggsgödslingen bör planeras på basis av markkarteringen, och gödslingsprogrammet utarbetas med särskild uppmärksamhet vid binärings- och spårämnen. Tilläggsgödsling med kväve på spannmål Då man använder stora mängder kväve eller vill försäkra sig om att få en skörd med hög proteinhalt är det motiverat att dela kvävegivorna. Nyttan av att använda delad kvävegiva är störst i vete, eftersom vetets skördenivå och proteinhalt varierar beroende på förhållandena under växtperioden. Gödslingsrekommendationer för olika vetesorter finns på Farmit.net. För kvarnvete ska helst minst 2/3 av det totala kvävebehovet ges som vårgödsling. Den återstående tredjedelen används för att precisera gödslingen enligt behovet under växtperioden. Preciseringen av kvävegivan görs på basis av regnmängden i juni månad. Enligt försöksresultat blir skörden låg om regnmängden i juni är under 60 mm, och det är vanligen ingen idé att tilläggsgödsla med kväve. Vid en sammanlagd regnmängd på över 100 mm är bestånden frodiga, varvid det är särskilt viktigt att kompletteringsgödsla med kväve. Tilläggsgödslingen med kväve kan delas upp på en eller två givor. Behovet av tilläggsgödsling med kväve kan uppskattas med hjälp av klorofyllkort eller med en Minolta SPAD-mätare. Det effektivaste sättet att höja vetets proteinhalt är att tilläggsgödsla med kväve i vetets mjölkmognadsskede. Kvävegödslingen kan fördelas på flera givor också för oljeväxter och andra spannmålsgrödor, utom för maltkorn. Tilläggsgödslingen bör helst göras under stjälktillväxten eller stråskjutningen, då näringsbehovet är som störst. Förutom kväve lönar det sig att också ge svavel. Finlandssalpeter är en lämplig produkt på skiften där markkarteringen visar grönt för svavel. På skiften där svavelvärdet visar rött används YaraBela N26, S14. Mindre kvävegivor sprids enkelt med växtskyddspruta i form av kvävelösning. Vid spridning av större kvävegivor, över 20 kilo, rekommenderas kornade produkter. Kvävelösning kan spridas med traditionella solfjädermunstycken eller med moderna flerhålsmunstycken. Det kväve som ges som tilläggsgödsel under växtperioden ska beaktas vid beräkningen av kvävebalansen enligt villkoren för miljöstöd. Kväve kg/ha i torrt bestånd i torrt bestånd 200 l vatten 200 l vatten 200 l vatten 18­50 27­40 3,9­11,7 18,5 Användningsmängd YaraBela N26, S14 Finlandssalpeter Kvävelösning Urea Urea eller kvävelösning tillsammans med växtskyddsmedel 70­190 kg/ha 100­150 kg/ha 10­30 l/ha 40 kg/ha den högsta kvävemängden i lösningen ska halveras 12 © Yara Användning av kornade produkter för kompletteringsgödsling Gödselmedel för gödsling med spårämnen och biämnen rekommenderas när det råder brist på något visst näringsämne. Spårämnesbrist påvisas med hjälp av markkartering. Gödsling med spårämnen görs årligen med små givor åt gången eller med tre års mellanrum enligt anvisningarna i tabellen nedan. På skiften där det konstaterats brist på spårämnen kan man varje år gödsla med högst 50 kg/ha av produkter i näringsserien, som ges som startgödsel via en startlåda. Spårämneslösning för sockerbeta Bruksmängden för spårämneslösning är 100­400 kg/ha och fastställs enligt åkerns spårämnestillstånd. Gödsling utförs med två eller tre års intervall. Närmare gödslingsanvisningar finns på Farmit.net. Bruksmängd: spannmål 100­400 kg/ ha, trädgårdsväxter 100­300 kg/ha. Urea (N 46) Urea passar för kompletteringsgödsling av stråsäd när man vill höja proteinhalten. Urea fungerar bäst som en vattenlösning som sprutas på grödan (exempelvis 40 kg urea + 200 l vatten/ ha, tillsammans med växtskyddsmedel högst 20 kg + 200 l vatten/ha). Fosfornäring (N 1, P 9, Ca 6, S 10) Fosfornäring passar för fosfor- och kalciumgödsling av alla jordbruksgrödor. Bruksmängd: som enda fosforgödselmedel eller som komplettering av gödsling med NPK, 100­800 kg/ha. Det kväve som ingår i gödselmedlet beaktas vid gödsling enligt miljöstödsvillkoren. Kornade gödselmedel för kompletteringsgödsling YaraBela N26, S14 (NPKS 26-0-0-14) NYH E T! YaraBela N26, S14 är ett svavelrikt kvävegödselmedel för tilläggsgödsling under växtperioden. Produkten lämpar sig särskilt för gödsling av vete och oljeväxter då svavelbehovet är stort. YaraBela N26, S14 är lämpligt som kväve- och svavelgödsling för alla sädesslag och oljeväxter i bördighetsklasserna dålig­försvarlig. Vårgödslingen ska göras med ett selenhaltigt YaraMila NPKS-gödselmedel. Bruksmängden är 50­200 kg/ha. Spårämnesgödsling av vallar Gödslingen med spårämnen bör göras i samband med valletableringen, men gödselmedel avsedda för gödsling med spårämnen kan också ges under vallens skördeår. Bruksmängden för spårämnesgödselmedel är 100­300 kg/ha. Samtidigt tillförs 10­30 kg startkväve som förbättrar tillväxtstarten. Om det råder brist på flera näringsämnen på skiftet rekommenderas spårämnesblandning i en giva om 50­300 kg/ha. Kaliumsalt (K 50) Separat kaliumgödselmedel för åkergrödor. Produkten kan inte användas för klorkänsliga växter. Bruksmängden är 50­200 kg/ha. Kaliumsulfat (K 40, S 17) Ett klorfritt kaliumgödselmedel som passar för alla växter, särskilt för potatis och andra trädgårdsväxter. Bruksmängd: som enda kaliumgödselmedel 200­600 kg/ha, som komplement till ett NPK-gödselmedel 100­ 400 kg/ha. Spårämnesgödsling av spannmål och oljeväxter Spridningsmängden för spårämnesgödselmedlen är 100­300 kg/ha beroende på åkerns spårämnestillstånd. Gödsling utförs med tre års intervaller. Alternativt kan man gödsla varje år med en giva om högst 50 kg/ha som ges som startgödsel via en startlåda. Om det råder brist på flera näringsämnen på skiftet rekommenderas spårämnesblandning i en giva om 50­300 kg/ha. Finlandssalpeter (NPKS 27-0-1-4, Mg, B, Se) Finlandssalpeter passar för kompletteringsgödsling under växtperioden för alla grödor, när jordens svavelvärde är grönt. Det är ett utmärkt alternativ för vårgödsling av höstsäd och för sommargödsling av vall. Finlandssalpeter innehåller dessutom kalcium, magnesium, bor och selen. Bruksmängden är 50­ 400 kg/ha. Spårämnesgödsling av potatis Bruksmängden för spårämnesgödselmedel är 100­400 kg/ha beroende på åkerns spårämnestillstånd. Gödsling utförs med tre års intervaller. Undantag gäller för kalium­magnesium och kalcium­magnesiumnäringar, som används i bruksmängder om 300­800 kg. Om det råder brist på flera näringsämnen på skiftet rekommenderas spårämnesblandning i en giva om 150­300 kg/ha. Åkerkalksalpeter (N 15,5, Ca 19) Gödselmedlet är lämpligt för kompletteringsgödsling av trädgårdsväxter under växtperioden, särskilt på man vill ha en snabbverkande kvävegödsling eller om man samtidigt vill tillföra kalcium. Passar också för vårgödsling av höstsäd eller tilläggsgödsling under växtperioden för att höja proteinhalten. Ska inte spridas i fuktig växtlighet. Åkerkalksalpeter är inte helt vattenlösligt och passar därför inte i bevattningsanläggningar. ko t f ör ng N y h e g s g ö d sl i in tter m p le © Yara 13 Startnäring (N 12, P 23) Ett startgödselmedel för spannmål, oljeväxter, grönsaker och tidig odling av potatis. Gödseln placeras i såraden hos spannmål, oljeväxter och potatis. I grönsaker placeras Startnäringen 3­5 cm under så- eller planteringsraden. Startnäring rekommenderas speciellt för jordar med lågt fosforinnehåll eller då växterna inte kan tillgodogöra sig fosforn. Startnäring passar också för fosforoch kvävegödsling av andra växter. Rekommenderad bruksmängd vid startgödsling för spannmål och oljeväxter är 40­60 kg/ha. För frilandsgrönsaker används vid placeringsgödsling 40­60 kg/ha och vid ytspridning 100­200 kg/ ha. För potatis ges genom placeringsgödsling i sättfåran 50­100 kg/ha. skadligt hög borhalt är liten. Produkten innehåller även kalcium 10,5 %. Kalciumnäring (Ca 21, S 16) Kalciumgödselmedel för alla frilandsgrödor. Rekommenderas särskilt vid odling av potatis och frilandsgrönsaker när man vill höja kalciuminnehållet i marken och växterna. Kalciumnäring höjer inte markens pH. Bruksmängden är 200­700 kg/ha. aktas vid gödsling enligt villkoren för miljöstöd. Gödselmedlet myllas in i jorden genom bearbetning eller placeringsgödsling i samband med kombisådd. Bruksmängden är 100­300 kg/ ha. Gödslingseffekten varar 2­4 år. Endast i storsäck. Kalium-magnesiumnäring (K 20, Mg 8, S 20) För komplettering av magnesium och kalium hos alla växter. Eftersom det är ett klorfritt gödselmedel lämpar det sig i synnerhet för potatis, grönsaker, bärväxter och fruktträd samt för gräsmattor på golfbanor och sportplaner. Kopparnäring (N 10, Cu 2, S 20) För separat koppargödsling av alla växter. Produktens kväveinnehåll måste beaktas vid gödsling enligt villkoren för miljöstöd. Gödselmedlet myllas in i jorden genom bearbetning eller placeringsgödsling i samband med kombisådd. Gödslingseffekten varar 2­4 år. Bruksmängden är 100­300 kg/ha. Endast i storsäck. Kalcium-magnesiumnäring (Ca 12, Mg 7,5, S 18) För komplettering av jordens kalcium-, magnesium-, svavel- och spårämnesinnehåll särskilt vid odling av potatis och grönsaker. Passar också att använda då kalciumhalten inte kan höjas genom kalkning. Magnesiumnäring (Mg 15, S 19) För separat magnesiumgödsling av alla växter. Gödselmedlet myllas in i jorden genom bearbetning eller placeringsgödsling i samband med kombisådd. Bruksmängden är 200­400 kg/ha. Gödslingseffekten varar 1­3 år. Bornäring (B 0,75, S 14,5) För separat borgödsling av alla växter. Gödselmedlet myllas in i jorden genom bearbetning eller placeringsgödsling i samband med kombisådd. Gödslingseffekten varar 3­4 år. Bruksmängden är 20­160 kg/ha. Man ska akta sig för att övergödsla med bor, eftersom skillnaden mellan borbrist och en för växterna Mangannäring (N 10, Mn 5, S 21) För separat mangangödsling av alla växter. Produktens kväveinnehåll måste beaktas vid gödsling enligt villkoren för miljöstöd. Gödselmedlet myllas in i jorden genom bearbetning eller placeringsgödsling i samband med kombisådd. Gödslingseffekten varar 2­4 år. Bruksmängden är 100­200 kg/ha. Endast i storsäck. Spårämnesblandning Gödselmedel som passar för spårämnesgödsling för alla grödor samt för kompletteringsgödsling med kalcium, magnesium och svavel. Produkten passar speciellt för frilandsgrönsaker, bär och frukt. Bruksmängd vid årlig giva 100­300 kg/ha, vid bruk mera sällan 400­600 kg/ha. Zinknäring (N 10, Zn 2, S 21) För separat zinkgödsling av alla växter. Produktens kväveinnehåll måste be- Rekommenderad spårämnesgödsling med produkterna i näringsserien utgående från markkarteringsanalys Bördighetsklass Dålig Vall Magnesium: 15 % Mg Magnesiumnäring Bor: 0,75 % B Bornäring Koppar: 2,0 % Cu, 10 % N Kopparnäring Mangan: 5 % Mn, 10 % N Mangannäring Zink: 2,0 % Zn, 10 % N Zinknäring Vid brist på flera spårämnen: Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning 400 160 300 200 300 300 300 100 200 100 200 200 150 100 100 200 60 100 0 Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande 14 © Yara Bördighetsklass Dålig Spannmål och oljeväxter Magnesium: 15 % Mg Magnesiumnäring Bor: 0,75 % B Bornäring Spannmål Oljeväxter och fröklöver Koppar: 2,0 % Cu, 10 % N Kopparnäring Mangan: 5 % Mn, 10 % N Mangannäring Zink: 2,0 % Zn, 10 % N Zinknäring Vid brist på flera spårämnen: Spårämnesblandning Potatis och grönsaker Magnesium: Magnesiumnäring 15 % Mg Kalcium-magnesiumnäring 7,5 % Mg Kalium-magnesiumnäring 8 % Mg Kalsium: Kalciumnäring 21 % Ca Kalcium-magnesiumnäring 12 % Ca Bor: 0,75 % B Bornäring * Koppar: 2,0 % Cu, 10 % N Kopparnäring Mangan: 5 % Mn, 10 % N Mangannäring ** Zink: 2,0 % Zn, 10 % N Zinknäring Vid brist på flera spårämnen: Spårämnesblandning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning 400 800 750 750 800 160 300 200 300 300 350 650 625 575 600 100 200 100 200 200 100 150 250­300 500 500 375 400 60 130 100­150 Bredspridning 400 300 200 0 Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning 160 300 300 200 300 300 100 200 200 100 200 200 60 135 100 65 100 200 * mängden multipliceras med 1,5-2 för kål, kålrot, morot, rödbeta och purjolök ** mängden multipliceras med 2 för rotsaker och kålväxter Sockerbeta Magnesium: 15 % Mg Magnesiumnäring Bor: 0,75 % B Bornäring Koppar: 2,0 % Cu, 10 % N Kopparnäring Mangan: 5 % Mn, 10 % N Mangannäring Zink: 2,0 % Zn, 10 % N Zinknäring Vid brist på flera spårämnen: Spårämnesblandning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning Bredspridning 400 400 300 350 300 300 300 300 200 250 200 200 200 250 100 150 100 100 100­150 200 © Yara 15 villkoren för miljöstöd inte får överskridas. Bladgödslingen utförs oftast med vattenlösliga bevattningsgödsel. Gödselmedlen består av pulver eller kristaller som upplöses helt i vatten. Vissa gödselmedel är i flytande form. Näringshalterna i produkterna anges i viktprocent och gram per liter. Blanda sprutvätskan så här: 1. Tillsätt minst hälften av vattenmängden (50­75 %) i behållaren. 2. Blanda i gödselmedlet litet åt gången och tillsätt samtidigt mer vatten. 3. Tillsätt till sist resten av vattnet. Kontrollera att gödselmedlet löser upp sig. Gödselmedlet kan också först lösas upp i ett mindre kärl varefter vattenlösningen hälls i sprutan. Om gödselmedlet först upplöses i ett separat kärl ska man se till att inga rester av oupplöst gödselmedel hälls över i spruttanken. Vattentemperaturen och lösningens slutliga koncentration har en avgörande inverkan på hur gödselmedlet löser sig. Gödselmedel löser sig långsamt i kallt vatten. Upplösningen sker snabbare när vattentemperaturen överstiger 10°C. Kontrollera att gödselmedel går att blanda i genom att göra ett förhandsprov med en liten mängd preparat. Bladgödslingen ska helst utföras i samma slags förhållanden som besprutning med växtskyddsmedel. Undvik besprutning vid starkt solsken eftersom det då finns stor risk för brännskador. Resultatet blir bäst om bladgödslingen görs tidigt på morgonen eller på kvällen när lufttemperaturen är 10­25 °C. Vidhäftningsmedel förbättrar gödslingseffekten hos alla slag av bladgödsel och minskar också risken för skador när gödselmedlet sprider sig jämnt över bladen. Användning av bladgödsel En konstaterad brist på näring kan snabbt korrigeras genom att beståndet besprutas med näringslösning under växtperioden. Bladgödsling har kortvarig verkan, men trots det kan en enda besprutning räcka för att avhjälpa näringsbrist. En besprutning innan bristsymptom uppträder förhindrar uppkomsten av symptom. Bladgödsling påverkar inte markens näringstillstånd, så behandlingen måste göras varje år eller näringstillståndet förbättras genom grundgödsling. Vid behov upprepas bladgödslingen med 7­10 dygns intervall. I regel räcker det med 2­3 besprutningar också vid kraftiga bristtillstånd. Kom ihåg att gränsvärdena för kväve och fosfor enligt 16 © Yara Bladgödsling E T! NYH E T! NYH E T! NYH YaraVitaTM BrassitrelTM FL (Mg 5,2, B 3,3 Mn 4,6 Mo 0,3) Spårämnesblandning för bladgödsling av oljeväxter och spannmål innehåller även kväve 5,2 % och kalcium 4,9 %. Stark suspension. Förpackningar: 10 l/20 l Bruksmängd Oljeväxter och spannmål: 3 l/ha från 4-bladstadiet till 9-bladstadiet. Behandlingen upprepas vid behov under stråskjutningsskedet före blomningen. Upprepa behandlingen vid behov med 7­14 dagars intervall. Vattenmängden är 200 l/ha. Bruksmängderna får inte överskridas. YaraVitaTM ThiotracTM 300 (N 15, S 23) Svavelgödselmedel, som innehåller kväve och är utvecklat för bladgödsling av spannmål och oljeväxter. Förpackningar: 10 l/20 l Bruksmängd Stråsäd: 5 l/ha i början av stråskjutningen (Zadoks 30­31). Vid måttlig och stark näringsbrist upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Vattenmängden är 200 l/ha. Kvarnvete: Från det att axet helt kommit fram till slutet av mjölkmognadsstadiet 5 l/ha (Zadoks 59­79) eller två gånger 3 l/ha från det att flaggbladet är fullt utvecklat till slutet av mjölkmognadsstadiet (Zadoks 39­79). Vattenmängden är 200 l/ha. Oljeväxter: 5 l/ha i beståndets 4­6-bladstadium eller i början av stjälktillväxten. Vid måttlig och stark näringsbrist upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Bespruta inte under blomningen. Vattenmängden är 200 l/ha. YaraVitaTM MantracTM 500 (N 4, Mn 27) Stark, manganbaserad suspension, som även innehåller kväve 3,8 %. Lämplig vid manganbrist och vid förhöjt manganbehov. Förpackningar: 5 l/10 l Bruksmängd Stråsäd: 1­2 l/ha, från 2-bladstadiet till 2-nodstadiet (Zadoks 12­32). Vid måttlig eller stark näringsbrist upprepas besprutningen med 7­14 dagars intervall (Zadoks 33­49). Vattenmängd 30­ 200 l/ha. Vid behov 0,25 l/ha från 3-nodstadiet tills de första borsten kommer fram. Potatis: 1­2 l/ha en vecka efter att plantorna kommit upp helt. Vid måttlig och stark näringsbrist upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Dessutom 1 l/ha enligt analys av bladskaften, under knölbildningen. Vattenmängd 30­200 l/ha. Sockerbeta: 1­2 l/ha på 4­6-bladstadiet. Vid måttlig och stark näringsbrist r kan dukte 10 o 20 ita pr araV llas 1.10. Y bestä © Yara 17 upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Vattenmängd 30­200 l/ha. Jordgubbar (friland) 1 l/ha i knoppstadiet. Upprepa behandlingen vid behov med 10­14 dagars intervall. Vattenmängd 200­500 l/ha. Alternativt: 1­2 l/ha i knoppstadiet. Vattenmängd 200 l/ha. Buskblåbär: 2 l/ha vid tiden då kronbladen faller av. Vattenmängd 200 l/ha. Används endast vid konstaterat behov. Bruksmängderna får inte överskridas. FolicareTM Super (NPK 7-15-0) Spårämnesgödselmedel, som passar för komplettering med spårämnen på spannmål, vallar, oljeväxter samt grönsaker och rotfrukter. Använd Folicare Super 3­6 kg/ha (1,5­3 % lösning). Vattenmängd 200 l/ha. På spannmål kan vid behov tillsättas Urea 1­2 kg/ha. vid konstaterat behov. Bruksmängderna får inte överskridas. Förpackningar: 25/25 kg Bruksmängder Bladgödsling: 0,1­0,5 kg/100 l vatten Mangansulfat (Mn 32, S 15) För separat mangangödsling av alla växter. Används endast vid konstaterat behov. Bruksmängderna får inte överskridas. Andningsskydd måste användas vid spridning av mangansulfat. Förpackningar: 25/25 kg Bruksmängder Som bladgödsling 10 kg/ha, vattenmängd 400 l/ha KristaTM MgS (Mg 9,7, S 13) Vattenlösligt magnesiumfosfat för bevattnings- och bladgödsling på friland. Förpackningar: 25/1 000 kg Bruksmängder Bladgödsling: Spannmål och vall 20­40 kg/ha, 4­8 % lösning (4­8 kg/100 l vatten) Rotfrukter 25­50 kg/ha, högst 4 % lösning (4 kg/100 l vatten) Trädgårdsväxter på friland Med tryckspruta 1 kg/ 100 l vatten Med dimspruta 2­2,5 kg/100 l vatten Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. Produkten tar lätt åt sig fukt om den förvaras i öppnad förpackning. Kvävelösning (N 30) För tillskottsgödsling av kväve på spannmål och oljeväxter under växtperioden samt för bevattnings- och bladgödsling av trädgårdsväxter och rotfrukter. Förvaras i varmt utrymme. Bruksmängder Bevattningsgödsling Trädgårdsväxter och rotfrukter: 0,1­0,5 % lösning (1­5 l/ha), vattenmängd 1 000 l/ha) Bladgödsling Spannmålsväxter: · i samband med ogräsbesprutning 5­10 l/ha, vattenmängd 200 l/ha · vid axgång eller vid användning separat: 30 l/ha, vattenmängd 200 l/ha · I flaggbladsstadiet utblandat i bekämpningsmedel 18 l/ha, vattenmängd 200 l · före axgången med punkt- eller droppbevattningsmunstycke i marken 50 % Kvävelösning + 50 % vatten. Hortigrow, vätska (P 12) Flytande fosforgödselmedel som också innehåller magnesium. För bladgödsling av potatis och rotfrukter. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 20/320 l, 200/800 l, 1 000 l Bruksmängder Bladgödsling: Potatis och rotfrukter 4 % lösning (4 l/100 l vatten) Solubor (B 20,5) Solubor lämpar sig för separat borgödsling av alla växter, då markens borhalt är försvarlig­dålig. Sprid Solubor på marken före vårbearbetningen i form av pulver eller upplöst i vatten med växtskyddspruta. Gödslingseffekten i marken varar 3­5 år. Produkten kan också spridas som bladgödsling under växtperioden, och verkar då endast under spridningsåret. Används endast 18 © Yara DissolvineTM Mn (Mn 6) Flytande spårämnesnäring som lämpar sig för spridning direkt på marken före sådden eller som bladgödsling. Används endast om behov konstateras. Bruksmängderna får inte överskridas. För varas i varmt utrymme. Använd andningsskydd vid spridningen. Sprutor och förvaringskärl av metall ska sköljas omsorgsfullt efter användningen eftersom kelatlösningen inverkar frätande på metaller, särskilt järn. Förpackningar: 10/10 l Användningsmängd: Bladgödsling: 0,2­0,4 l/100 l vatten (vattenmängden minst 400 l/ha, gärna mer). DissolvineTM Cu (Cu 9,7) Flytande spårämnesnäring som lämpar sig för spridning direkt på marken före sådden eller som bladgödsling. Används endast om behov konstateras. Bruksmängderna får inte överskridas. För varas i varmt utrymme. Använd andningsskydd vid spridningen. Sprutor och förvaringskärl av metall ska sköljas omsorgsfullt efter användningen eftersom kelatlösningen inverkar frätande på metaller, särskilt järn. Förpackningar: 10/10 l Bruksmängder Bladgödsling: 0,2­0,4 l/100 l vatten (vattenmängden minst 400 l/ha, gärna mer). Bruksmängd l DissolvineTM Fe (Fe 6) Spårämnesgödselmedel som lämpar sig för bevattnings- och bladgödsling. Används endast om behov konstateras. Bruksmängderna får inte överskridas. Förvaras i varmt utrymme. Använd andningsskydd vid spridningen. Sprutor och förvaringskärl av metall ska sköljas omsorgsfullt efter användningen eftersom kelatlösningen inverkar frätande på metaller, särskilt järn. Förpackningar: 10/10 l Bruksmängder Bladgödsling av åker- och trädgårdsväxter 0,1 l/100 l vatten. Vidhäftningsmedel förbättrar effekten. Vattenmängd l 200 l 200 l 200 l 400 l 400 l 400 l 400 l Direkt på marken YaraVita Brassitrel FL YaraVita Thiotrac 300 YaraVita Mantrac 500 Mangansulfat Dissolvine Mn Dissolvine Cu Dissolvine Fe Solubor Hortigrow, vätska Folicare Super KristaTM MgS 3 l/ha 5 l/ha 1­2 l/ha 8­10 kg/ha 0,2­0,4 l/100 l 0,1­0,2 l/ 100 l 0,2­0,4 l/100 l 0,1­0,5 kg/100 l 4-6 l/100 l 3­6 kg/ha 4­8 kg/100 l 30­60 kg/ha på marken 5­10 l inmyllat 5­10 l inmyllat 2­10 kg/ha inmyllat 400 l 200 l 500 l Se noggrannare anvisningar om blandning och användning i produktuppgifterna. © Yara 19 Bevattningsgödsel Vattenlösliga gödselmedel och specialprodukter Vattenlösliga gödselmedel används främst för bevattningsgödsling i växthus, plantodlingar och på friland. Bland de vattenlösliga produkterna finns också produkter som lämpar sig för bladgödsling. När man väljer bevattningsgödsel beaktas växtunderlaget produktens innehåll av näring i förhållande till växtens behov och förhållandena. FerticareTM Kombi 1 (NPK 14-5-21) Bevattningsgödselmedlet lämpar sig för alla organiska växtunderlag i växthus, på friland, plantskolor, skogsplantskolor samt park- och prydnadsplanteringar. Produkten lämpar sig för bladgödsling av alla frilandsväxter. Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: I växthus 0,05­0,2 % (0,5­2 kg/1 000 l vatten) På friland 0,1­0,2 % (1­2 kg/1 000 l vatten eller 50­100 kg/ha) Bladgödsling : Spannmål och vallar 25­50 kg/ha (högst 8 % lösning) Rotfrukter 25­50 kg/ha (högst 4 % lösning) Trädgårdsväxter på friland 1 % lösning med tryckspruta (1 kg/100 l vatten) 2­2,5 % lösning med dimspruta (2­2,5 kg/100 l) Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. FerticareTM Kombi 2 (NPK 18-5-20) Ferticare Kombi 2 har tagits fram för organiska växtunderlag i växthus och plantskolor. Gödselmedlet lämpar sig även utmärkt för uppdrivning av grönsaksplantor och all slags bevattningsgödsling och bladgödsling på friland. Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: I växthus 0,05­0,2 % (0,5­2 kg/1 000 l vatten) På friland 0,1­0,2 % (1­2 kg/1 000 l vatten eller 50­100 kg/ha) Bladgödsling: Spannmål och vallar 25­50 kg/ha (högst 8 % lösning) Rotfrukter 25­50 kg/ha (högst 4 % lösning) Trädgårdsväxter på friland 1 % lösning med tryckspruta (1 kg/100 l vatten) 2­2,5 % lösning med dimspruta (2­2,5 kg/100 l) Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. 20 © Yara FerticareTM Hydro (NPK 6-6-25) För bevattningsgödsling i växthus med inaktiva och organiska underlag och för hydrokultur. På friland särskilt för bevattnings- och bladgödsling av växter som gynnas av en knapp kävegödsling (t.ex. jordgubbar). Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: I växthus 0,05­0,2 % (0,5­2 kg/1 000 liter vatten) På friland 0,1­0,2 % (1­2 kg/1 000 liter vatten) Droppbevattning: Bärväxter 150­300 kg/ha Äppel 300­400 kg/ha Bladgödsling: Spannmål och vallar 25­50 kg/ha (högst 8 % lösning) Rotfrukter 25­50 kg/ha (högst 4 % lösning) Trädgårdsväxter på friland 1 % lösning med tryckspruta (1 kg/100 l vatten) 2,0­2,5 % lösning med dimspruta (2­2,5 kg/100 liter vatten). Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. odlingsväxten, växtunderlaget och övriga krav. Förpackningar: 25/500 kg, minimileveransparti 500 kg. FerticareTM 8-7-21* (NPK 8-3-18) Gödslingsmedlet har tagits fram särskilt för bevattningsgödsling av buskblåbär på friland. Produktens pH-värde tillgodoser buskblåbärens surhetskrav. Gödselmedlet passar även för bevattningsgödsling av andra växter på organiska växtunderlag, då växterna har ett lågt pH-krav. Rekommenderad användningstid för buskblåbär är från blomning till skörd. Förpackningar: 25/250 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: På friland 0,05­0,2 % (0,5­2 kg/ 1 000 liter vatten eller 25­100 kg/ha) FerticareTM 7-9-32* (NPK 7-4-27) Gödslingsmedlet har tagits fram för bevattningsgödsling och bladgödsling av jordgubbe, både på friland och i växthus. Gödselmedlet passar också för bevattnings- och bladgödsling av andra trädgårdsväxter. Förpackningar: 25/250 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: Jordgubbe 0,05­0,1 % (0,5­1 kg/1 000 l bevattningsvatten) Övriga trädgårdsväxter 0,05­0,2 % (0,5­2 kg/1 000 l bevattningsvatten) Bladgödsling: 1 % lösning med tryckspruta (1 kg/100 l vatten) 2­5 % lösning med dimspruta (2­5 kg/100 liter vatten). Bladgödslingen upprepas vid behov med 7­10 dagars intervall. FerticareTM PK (NPK 1-8-32) Ferticare PK är ett nästan kvävefritt bevattningsgödsel som innehåller rikligt med kalium. Passat för alla växtunderlag i växthus. Gödselmedlet är speciellt lämpat för höstgödsling i plantskolor och på friland. Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: I växthus 0,05­0,1 % (0,5­1 kg/1 000 liter vatten) På friland 0,05­0,2 % (0,5­2 kg/1 000 liter vatten) FerticareTM 10-52-17* (NPK 10-23-14) Gödslingsmedlet har utvecklats för startgödsling av rotfrukter och grönsaker. Lösningen doseras i jorden i samband med sådden eller planteringen. Lämpar sig även för bevattningsgödsling av jordgubbar på våren. Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängder Vid sådd ca 3 cm under utsädesraden, 10­18 ml/radmeter. Koncentration 15­20 % (15­20 kg/100 l vatten). Plantor som ska planteras vattnas i samband med planteringen i planteringsgropen (om doserande planteringsmaskin används) med en 2­3 % lösning (2­3 kg/100 l vatten) 50 ml/planta. * I produktnamnet har näringsinnehållet angivits som oxider. FerticareTM OTL För bevattningsgödsling enligt Kaslaprogrammet i växthus på organiska och inaktiva underlag, och för hydrokultur, skogsplantskolor, plantskolor, frilandsodlingar, krävande prydnadsplanteringar, grönområden och andra krävande odlingar samt för bladgödsling. Gödselmedlets näringsinnehåll bestäms på basis av odlingens råvattenkvalitet, © Yara 21 Alternativt kan plantorna vattnas med 1­2 % lösning (1­2 kg/100 l vatten) före planteringen. Använd inte som blandning med växtskyddsmedel. Bevattningsgödsling av jordgubbe 0,05­0,1 % lösning (0,5­1 kg/1 000 l vatten) 25­50 kg/ha. Vall: För gödsling av den andra vallskörden högst 5 % lösning. KristaTM UP (N 18, P 19) För bevattningsgödsling i växthus och på friland och för bladgödsling på friland. Produkten sänker pH-värdet. Bladgödsling kan skada känsliga växter. Förpackningar: 25/25 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,05­0,1 % lösning (0,5­1 kg/1 000 l vatten) Friland 0,05­0,1 % lösning (0,5­1 kg/1 000 l vatten) Bladgödsling : Spannmål och vall 10­20 kg/ha (högst 4 kg/100 l vatten) Rotfrukter 10­20 kg/ha (högst 4 kg/100 l vatten) Trädgårdsväxter på friland: Med tryckspruta 0,1­0,5 % lösning (0,1­0,5 kg/100 l vatten) Med dimspruta 0,5­1,5 % lösning (0,5­1,5 kg/100 l vatten) Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. hus och på friland samt vid bladgödsling på friland. Förpackningar: 25/1 000 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: I växthus 0,01­0,05 % (0,1­0,5 kg/1 000 l vatten) På friland 0,01­0,1 % (0,1­1 kg/1 000 l vatten) Bladgödsling : Rotfrukter och potatis 25­100 kg/ha under växtperioden, 1­3 % lösning (1­3 kg/100 l vatten) Grönsaker och bär 25­50 kg/ha under växtperioden, 1­2 % lösning (1­2 kg/100 l vatten) Fruktträd 25­75 kg/ha under växtperioden, 1­3 % lösning (1­3 kg/100 l vatten) Gödselmedlet upplöses långsamt i vatten. Kraftig omrörning, varmt vatten och stora mängder vatten får gödselmedlet att lösas snabbare. YaraLivaTM CalcinitTM (N 15,5, Ca 19) Gödselmedlet är avsett för kväve- och kalciumgödsling. Produkten lämpar sig för bevattningsgödsling i växthus och på friland, för ytgödsling på friland och för bladgödsling. YaraLiva Calcinit är ett fingranulerat och snabblösligt gödselmedel. Förpackningar: 25/1 225 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,05­0,2 % (0,5­2 kg/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % (1­2 kg/1 000 l vatten) tai 100­200 kg/ha Ytgödsling på friland: Under växtperioden för tillskottsgödsling av kväve 100­400 kg/ha före regn eller bevattning Bladgödsling av trädgårdsväxter på friland: 1 % lösning med tryckspruta (1 kg/100 l vatten) Med dimspruta 2­2,5 % lösning (2­2,5 kg/100 l vatten) Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. KristaTM K Plus (NPK 14-0-38) För bevattnings- och bladgödsling i växthus och på friland. Förpackningar: 25/1 050 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,01­0,2 % lösning (0,1­2 kg/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % lösning (1­2 kg/1 000 l vatten) eller 60­120 kg/ha Bladgödsling : Rotfrukter och potatis 25­50 kg/ha (högst 4 kg/100 l vatten) Trädgårdsväxter på friland 1 % lösning med tryckspruta (1 kg/100 l vatten) Med dimspruta 2­2,5 % lösning (2­2,5 kg/100 liter vatten) Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. KristaTM U (N 46) Ett kvävegödselmedel som passar för tillskottsgödsling i växthus, för bevattningsgödsling på friland samt som bladgödsling. Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus och friland 0,01­0,03 % (0,1­0,3 kg/1 000 l vatten) Bladgödsling på friland: Trädgårdsväxter och rotfrukter 1­5 % lösning (1­5 kg/100 l vatten) Spannmål: I början av stråskjutningen 10 % lösning (t.ex. 40 kg/400 l vatten), tillsammans med växtskyddsmedel högst 5 % lösning (t.ex. 20 kg/400 l vatten). KristaTM MgS (Mg 9,7, S 13) Vattenlösligt magnesiumsulfat för bevattnings- och bladgödsling i växthus och på friland. Förpackningar: 25/1 000 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,01­0,1 % lösning (0,1­1 kg/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % lösning (1­2 kg/ KristaTM SOP (K 41, S 18) Vattenlösligt kaliumfosfat som kan användas för kompletterande kaliumgödsling vid bevattningsgödsling i växt- 22 © Yara 1 000 l vatten) eller 60­120 kg/ha Bladgödsling : Spannmål och vall 20­40 kg/ha, 4­8 % lösning (4­8 kg/100 l vatten) Rotfrukter 25­50 kg/ha, högst 4 % lösning (4 kg/100 l vatten) Trädgårdsväxter på friland Med tryckspruta 1 kg/100 l vatten Med dimspruta 2­2,5 kg/100 l vatten Ny bladgödsling vid behov efter 7­10 dagar. Produkten tar lätt åt sig fukt om den förvaras i öppnad förpackning. KristaTM MKP (NPK 0-23-29) För bevattningsgödsling i växthus och på friland och för bladgödsling. Förpackningar: 25/25 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,05­0,2 % lösning (0,5­2 kg/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % lösning (1­2 kg/1 000 l vatten) eller 60­120 kg/ha Bladgödsling : Rotfrukter 25­50 kg/ha, högst 4 % lösning (4 kg/100 l vatten) Trädgårdsväxter på friland 0,7 % lösning med tryckspruta (0,7 kg/100 l vatten) Med dimspruta 1,5­2 % lösning (1,5­2 kg/100 l vatten) Potatis och rotfrukter 6­10 kg/ha, vattenmängd 400 l/ha Trädgårdsväxter på friland Med tryckspruta 1 % lösning (1 kg//100 l vatten) Med dimspruta 2­2,5 % lösning (2­2,5 kg/100 l vatten) Kalciumklorid, flingor (Ca 28, Cl 49) Kalciumklorid används för tillskottsgödsling av kalcium vid bevattningsgödsling i växthus och på friland samt vid bladgödsling. Förpackningar: 25 kg/ 1 050 kg Bruksmängder Bevattningsgödsling: I växthus 0,005­0,015 % (0,05­0,15 kg/1 000 l vatten) På friland 0,05­0,1 % (0,5­1 kg/1 000 l vatten) Bladgödsling : Äppelträd 0,35 kg/100 l vatten Övriga frilandsväxter 0,35 kg/ 100 l vatten Solubor (B 20,5) Solubor lämpar sig för separat borgödsling av alla växter, då markens borhalt är försvarlig-dålig. Sprid Solubor på marken före vårbearbetningen i form av pulver eller upplöst i vatten med växtskyddspruta. Gödslingseffekten i marken varar 3­5 år. Produkten kan också spridas som bladgödsling under växtperioden, och verkar då endast under spridningsåret. Används endast vid konstaterat behov. Bruksmängderna får inte överskridas. Förpackningar: 25/25 kg Bruksmängder Vid spridning på marken: Rotfrukter och bondböna Placeringsgödsling 3­7 kg/ha Bredspridning 10­20 kg/ha Oljeväxter och fröklöver Placeringsgödsling 2­3,5 kg/ha Bredspridning 5­10 kg/ha Spannmål, vall, potatis, ärter Placeringsgödsling 1­2 kg/ha Bredspridning 2­5 kg/ha Bladgödsling : 0,1­0,5 kg/100 l vatten Växthusgrönsaker 50 g/1000 l bevattningsvatten, högst 100­150 g/1000 m2 och högst 1­2 gånger per växtperiod. KristaTM MAG (N 11, Mg 9,5) Magnesiumnitrat för bevattnings- och bladgödsling i växthus och på friland. Förpackningar: 25/1 000 kg Bruksmängder: Bevattningsgödsling: I växthus 0,01­0,1 % lösning (0,1­1 kg/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % lösning (1­2 kg/1 000 l vatten) Bladgödsling : Spannmål och vall 10­20 kg/ha, vattenmängd 400 l/ha FolicareTM Super (NPK 7-15-0) Spårämnesgödselmedel, som passar för komplettering med spårämnen på spannmål, vallar, oljeväxter samt grönsaker och rotfrukter. Använd Folicare Super 3­6 kg/ha (1,5­3 % lösning). Vattenmängd 200 l/ha. På spannmål kan vid behov tillsättas Urea 1­2 kg/ha. Förpackningar: 25/250 kg Mangansulfat (Mn 32, S 15) För separat mangangödsling av alla växter. Används endast vid konstaterat behov. Bruksmängderna får inte överskridas. Andningsskydd måste användas vid spridning av mangansulfat. Förpackningar: 25/25 kg Bruksmängder Spridning på marken 30­60 kg/ha Som bladgödsling 10 kg/ha, vattenmängd 400 l/ha © Yara 23 Flytande bevattningsgödselmedel YaraVitaTM ThiotracTM 300 E T! (N 15, S 23) NYH Flytande svavelgödselmedel som även innehåller kväve. Produkten har tagits fram för bladgödsling av spannmål och oljeväxter. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 10 l/20 l Bruksmängder Spannmål: 5 l/ha i början av stråskjutningen (Zadoks 30­31). Vid måttlig och stark näringsbrist upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Vattenmängd 200 l/ha. Kvarnvete: Från det att axet helt kommit fram till slutet av mjölkmognadsstadiet 5 l/ha (Zadoks 59­79) eller två gånger 3 l/ha från det att flaggbladet är fullt utvecklat till slutet av mjölkmognadsstadiet (Zadoks 39­79). Vattenmängd 200 l/ha. Oljeväxter: 5 l/ha i beståndets 4­6-bladstadium eller i början av stjälktillväxten. Vid måttlig och stark näringsbrist upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Bespruta inte under blomningen. Vattenmängd 200 l/ha. Bruksmängder Spannmål: 1­2 l/ha, från 2-bladstadiet till 2-nodstadiet (Zadoks 12­32). Vid måttlig eller stark näringsbrist upprepas besprutningen med 7­14 dagars intervall (Zadoks 33­49). Vattenmängd 30­200 l/ha. Vid behov 0,25 l/ha från 3-nodstadiet tills de första borsten kommer fram. Potatis: 1­2 l/ha en vecka efter att plantorna kommit upp helt. Vid måttlig och stark näringsbrist upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Dessutom 1 l/ha enligt analys av bladskaften, under knölbildningen. Vattenmängd 30­200 l/ha. Sockerbeta: 1­2 l/ha på 4­6-bladstadiet. Vid måttlig och stark näringsbrist upprepas besprutningen med 10­14 dagars intervall. Vattenmängd 30­200 l/ha. Jordgubbar (friland) 1 l/ha i knoppstadiet. Upprepa behandlingen vid behov med 10­14 dagars intervall. Vattenmängd 200­500 l/ha. Alternativt: 1­2 l/ha i knoppstadiet. Vattenmängd 200 l/ha. Buskblåbär: 2 l/ha vid tiden då kronbladen faller av. Vattenmängd 200 l/ ha. Används endast vid konstaterat behov. Bruksmängderna får inte överskridas. Kalcium-vätska (Ca 12, Cl 22) För tilläggsgödsling med kalcium, för bevattningsgödsling i växthus och på friland och för bladgödsling på äppelträd. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 20/320 l, 200/800 l Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,01­0,03 % lösning (0,1­0,3 l/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % lösning (1­2 l/1 000 l vatten) Bladgödsling : Äppelträd 0,7 % lösning (0,7 l/100 l vatten) Övriga frilandsgrödor 0,7 % lösning (0,7 l/100 l vatten) Hortigrow, vätska (P 12) Flytande fosforgödselmedel som också innehåller magnesium. För bevattningsgödsling av alla växter i växthusodling samt för bladgödsling av potatis och rotfrukter. Lämpar sig både för organiska och inaktiva växtunderlag. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 20/320 l, 200/800 l, 1 000 l Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,01­0,03 % lösning (0,1­0,3 l/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % lösning (1­2 l/1 000 l vatten) Bladgödsling : Potatis och rotfrukter 4 % lösning (4 l/100 l vatten) YaraVitaTM BrassitrelTM FL NY (Mg 5,2, B 3,3, Mn 4,6, Mo 0,3) Spårämnesnäringsblandning för bladgödsling av oljeväxter. Innehåller även kväve, 5,2 % och kalcium, 4,9 %. Stark suspension. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 10 l/20 l HE T ! Magnesiumnitrat, vätska (N 7, Mg 6) Det flytande bevattnings- och bladgödselmedlet lämpar sig för växthus och friland. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 20/320 l, 200/800 l, 1 000 l Bruksmängder Bevattningsgödsling: Växthus 0,01­0,1 % lösning (0,1­1 l/1 000 l vatten) Friland 0,1­0,2 % lösning (1­2 l/1 000 l vatten) Bladgödsling : Spannmål och vall 10­20 l/ha, vattenmängd 400 l/ha Potatis och rotfrukter 6­10 l/ha, vattenmängd 400 l/ha Friland Med tryckspruta 1 % lösning (1 l/100 l vatten) Med dimspruta 2­2,5 % lösning (2­2,5 l/100 l vatten) Bruksmängder Oljeväxter: 3 l/ha från 4-bladstadiet till 9-bladstadiet. Behandlingen upprepas vid behov under stråskjutningsskedet före blomningen. Upprepa behandlingen vid behov med 7­14 dagars intervall. Vattenmängd: 200 l/ha. Används endast vid konstaterat behov. Bruksmängderna får inte överskridas Hortigrow Mikro Hortigrow Mikro är en flytande spårämnesblandning som används som bevattningsgödsling i växthus som komplement till Hortigrow-vätskan. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 20/320 l, 200/800 l Användningsmängd 0,005­0,015 % lösning (0,05­0,15 l/1 000 l vatten) YaraVitaTM MantracTM 500 E T! NYH (Mn 27) Stark, manganbaserad suspension, som även innehåller kväve 3,8 %. Lämplig vid manganbrist och vid förhöjt manganbehov. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 5 l/10 l DissolvineTM Mn (Mn 6) Flytande spårämnesnäring som lämpar sig för spridning direkt på marken före sådden eller som bladgödsling. Används endast om behov konstateras. Bruks- 24 © Yara het i ogynnsamma förhållanden. Phosfik sugs snabbt upp i växten via rötterna eller bladen. Gödselmedlet befrämjar tillväxten särskilt i ogynnsamma förhållanden och förstärker växtens egna försvarsmekanismer. Växten blir således mera motståndskraftig mot sjukdomsalstrare. Hos bärväxter förbättrar Phosfik transporten av socker till bären. Också skördens kvalitet och hållbarhet förbättras. På gräsmattor sätter Phosfik fart på tillväxten på våren. Kom ihåg Får inte blandas med Bevattningskalksalpeter eller Kalciumvätska. Phosfik passar inte heller att blanda med oljor, basiska ämnen eller sulfater. Kan blandas med t.ex. Kaliumnitrat och NPKgödselmedel, kan också användas som tankblandning med flera bekämpningsmedel mot växtsjukdomar och skadeinsekter. Kontrollera med en förblandning att preparaten kan blandas med varandra. Förpackningar: 1 l, 5 l ja 10 l Bruksmängder Plantorna doppas i samband med planteringen: Jordgubbe 0,25 % lösning (0,25 l/100 l vatten) i 5­10 minuter Prydnadsväxter 0,3 % lösning (0,3 l/ 100 l vatten) i 15­10 minuter Bevattningsgödsling av fleråriga växter efter planteringen: Jordgubbe 2,5­5 l/ha ca 1 vecka efter planteringen Vinbär, krusbär, hallon och buskblåbär 3­5 l/ha ca en vecka efter planteringen Bevattningsgödsling av ettåriga trädgårdsväxter och av mångåriga växter åren efter planteringen: Jordgubbe 2,5­5 l/ha/gång. Behandlingen upprepas 2­3 gånger med 10­14 dygns intervall. Vinbär, krusbär, hallon och buskblåbär 3­5 l/ha/gång. Behandlingen upprepas 2­3 gånger med 10­14 dygns intervall. Frilandsgurka 2,5­5 l/ha/gång. Den första besprutningen görs ca en vecka efter planteringen, behandlingen upprepas 12 gånger med 10 ­14 dagars intervall. Tomat 0,7­1 l/1 000 m². Den första behandlingen 1­2 veckor efter plante- mängderna får inte överskridas. Förvaras i varmt utrymme. Använd andningsskydd vid spridningen. Sprutor och förvaringskärl av metall ska sköljas omsorgsfullt efter användningen eftersom kelatlösningen inverkar frätande på metaller, särskilt järn. Förpackningar: 10/10 l Bruksmängder Spridning på marken före sådden 510 l/ha, myllas in efter besprutningen. Bladgödsling : 0,2­0,4 l/100 l vatten (vattenmängden minst 400 l/ha, gärna mer). Bladgödsling : 0,2­0,4 l/100 l vatten (vattenmängden minst 400 l/ha, gärna mer). Dissolvine Fe (Fe 6) Spårämnesgödselmedel som lämpar sig för bevattnings- och bladgödsling. Används endast om behov konstateras. Bruksmängderna får inte överskridas. Förvaras i varmt utrymme. Använd andningsskydd vid spridningen. Sprutor och förvaringskärl av metall ska sköljas omsorgsfullt efter användningen eftersom kelatlösningen inverkar frätande på metaller, särskilt järn. Förpackningar: 10/10 l Användningsmängd I växthus i samband med bevattning 5 ml/m2 Bevattning av krukväxter 0,02 % lösning. Upprepa behandlingen vid behov. Bladgödsling av åker- och trädgårdsväxter 0,1 l/100 l vatten. Vidhäftningsmedel förbättrar effekten. Dissolvine Cu (Cu 9,7) Flytande spårämnesnäring som lämpar sig för spridning direkt på marken före sådden eller som bladgödsling. Används endast om behov konstateras. Bruksmängderna får inte överskridas. Förvaras i varmt utrymme. Använd andningsskydd vid spridningen. Sprutor och förvaringskärl av metall ska sköljas omsorgsfullt efter användningen eftersom kelatlösningen inverkar frätande på metaller, särskilt järn. Förpackningar: 10/10 l Bruksmängder Spridning på marken före sådden 510 l/ha, myllas in efter besprutningen. Phosfik (NPK 3-12-15) Phosfik är ett snabbverkande, flytande gödselmedel som innehåller huvudnäringsämnen och spårämnen. Produktens fosfor är i form av fosfitfosfor som absorberas snabbt och som stärker grödan och förbättrar tillväxten i synner- © Yara 25 ringen, behandlingen upprepas omkring en gång i månaden. Prydnadsväxter 0,025-0,05 % lösning med 2­3 veckors intervall. Bruksmängden är 4­7 ml/m². Bladgödsling : Jordgubbe 2,5­3 l/ha/gång, 400­1 000 l vatten/ha. Den första besprutningen i början av blomningen, behandlingen upprepas efter 2 veckor. Vinbär, krusbär, hallon och buskblåbär 2­3 l/ha/gång, 400­1 000 l vatten/ha. Den första besprutningen görs i början av blomningen. Behandlingen upprepas 1­2 gånger med 2­3 veckors intervall. Sallad besprutas 2 veckor efter planteringen, 2 l/ha, 400­600 l vatten/ha. Frilandsgurka 3 l/ha/gång, 400­600 l vatten/ha. Den första besprutningen görs en vecka efter planteringen, behandlingen upprepas 12 gånger med 10 ­14 dagars intervall. Lök och purjolök 3 l/ha/gång, 400­ 1000 l vatten/ha. Den första besprutningen görs när blasten är tillräckligt stor. Behandlingen upprepas 1­3 gånger med 10­14 dygns intervall. Kålväxter 2­3 l/ha/gång, 400­600 l vatten/ha. Den första besprutningen 2­3 veckor efter planteringen, behandlingen upprepas 2­3 gånger med 7­10 dagars intervall. Tomat 0,2­0,3 % lösning (0,2­0,3 l/100 l vatten) Den första besprutningen efter planteringen, behandlingen upprepas med 10 ­14 dagars intervaller ända tills skörden mognar Växthusgurka 0,25 % lösning (0,25 l/ 100 l vatten) Den första sprutningen görs efter planteringen och behandlingen upprepas med 10­14 dygns intervaller. Prydnadsväxter 0,20, 25 % lösning (0,2­0,25 l/100 liter vatten). Den första sprutningen görs efter planteringen och behandlingen upprepas 1­3 gånger med 2­3 veckors intervaller. GliborTMCa (B 3, Ca 8,6) GliborCa är en kalciumkloridlösning som innehåller bor. GliborCa främjar uppkomsten av cellvävnad och stärker dess struktur. Lösningen hjälper växterna att bättre tåla skador orsakade av stress och ökar växternas befruktningsförmåga, frukt- och bärmängden samt storleken på frukten. Ökar sockerhalten i frukt och bär. Används som bladgödselmedel. Förvaras i varmt utrymme. Förpackning: 10 l Bruksmängder Bladgödsling : Fruktträd 0,25 % lösning. Besprutas 3 gånger: före blomning, under blomning och under frukternas tillväxt. Grönsaker 0,25­0,3 % lösning. Besprutas 2 gånger: före blomning och när frukten börjar växa. Bladgrönsaker, örter och kryddor 0,25 % lösning, under tillväxten. Prydnadsväxter 0,25 % lösning under den intensiva tillväxttiden före blomning. Jordgubbe 0,15­0,25 % lösning. Besprutas 3 gånger: före blomning, under blomning och genast efter blomning. Rekommenderad vattenmängd är 800­ 1 000 l/ha. GliborCa kan även användas som bevattningsgödselmedel: 5­10 l/ha. Kvävelösning (N 30) För tillskottsgödsling av kväve på spannmål och oljeväxter under växtperioden samt för bevattnings- och bladgödsling av trädgårdsväxter och rotfrukter. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 200/800 l Bruksmängder Bevattningsgödsling: Trädgårdsväxter och rotfrukter 0,1 ­ 0,5 % lösning (15 l/ha, vattenmängd 1 000 l/ha) Bladgödsling: Spannmålsväxter i samband med ogräsbesprutning: 510 l/ha, 200 l vatten Vid axgång eller vid användning separat: 30 l/ha, vattenmängd 200 l/ha. 30 liter ger 11,7 kg kväve. I fladdbladsstadiet utblandat i bekämpningsmedel 18 l/ha, vattenmängd 200 l. Trädgårdsväxter och rotfukter 1­5 % lösning (1­5 l/100 liter vatten) Salpetersyra 60 %, tekn. (N 13) För rengöring av droppbevattningsslangar samt för reglering av bevattningsgödselmedlets pH i växthus och på friland. Förvaras i varmt utrymme. Förpackningar: 35/840 kg Bruksmängder Beroende på vattnets alkalitetstal och önskat pH-tal. 26 © Yara Torvgödselmedel PeatcareTM 11-24-24* (NPK 11-11-20) Peatcare 11-24-24 lämpar sig för grundgödsling av organiska växtunderlag, vid plantskolor i synnerhet för gödsling av växtunderlaget för krukplantor och vid skogsplantskolor för plantdrivning. Lämpar sig också för grundgödsling av växttorv inom växtunderlagsindustrin eller för växtunderlag som användaren själv blandar till. Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängd 0,5­1,2 kg/m³ (för specialändamål 1,2­1,8 kg/m3) blandat i torv eller mylla. liksom mängden eventuell avrinnande näring. Det har också kalkningsverkan kom alltså ihåg att vid behov minska kalkningen av växtunderlaget. Peatcare Slow Release 1 kan också användas i okalkad torv för skogsplantor. Gödselmedlet ska alltid blandas upp i växtunderlaget: det lämpar sig inte för ytgödsling. Förpackningar: 25/500 kg Bruksmängd Krukplantor: Rhododendron 6­7 kg/m³ växtunderlag Fruktträd 4­6 kg/m³ växtunderlag Prydnadsbuskar 5­7 kg/m³ växtunderlag Bärbuskar 3­5 kg/m³ växtunderlag Skogsplantor: Barrträd 2­4 kg/m³ växtunderlag Lövträd 3­5 kg/m³ växtunderlag * I produktnamnet har näringsinnehållet angivits som oxider. PeatcareTM Slow Release 1 (NPK 9-3-5) Ett gödselmedel som löser sig långsamt och som används för grundgödsling av torv. Gödselmedlet ger en jämn tillväxt under hela växtperioden. Gödselmedlet minskar behovet av underhållsgödsling © Yara 27 Biologiska växtskyddsmedel och tillväxtbefrämjare Mycostop® Biologiskt växtskyddsmedel för odling av grönsaker, prydnadsväxter och kryddörter. Bekämpar effektivt groddbrand samt rotsjukdomar förorsakade av svamparna Fusarium och Pythium. Ökar tillväxten och skörden. Behandling med Mycostop görs som betning, doppning, genom iblandning i växtunderlaget, bevattning, besprutning eller doppbevattning. Bruksmängder Betning av frön: Torrbetning, sådd senast en vecka efter betningen. Bruksmängs 0,1­0,4 g/50 g frön Sättlök och vitlöksklyftor doppas för 15 minuter i 0,01 % vattenblandning. I plantodlingsskedet vattnas växtunderlaget, 2­10 g/100 m2 Mycostop. Bevattning av krukväxter och snittblommor 25 g/1000 plantor. Bevattning av gurka, tomat och paprika 58 g/1000 plantor. Prestop Mix® Biologiskt växtskyddsmedel för odling av grönsaker, prydnadsväxter och kryddörter. Bekämpar effektivt rotsjukdomar och groddbrand förorsakade av svamparna Pythium och Rhizoctonia. För bekämpning av gråmögel på jordgubbe och hallon används utsättning med bin. Behandlingen med Prestop Mix ges som en vattenlösning som blandas i växtunderlaget eller vattnas ut, passar inte i droppbevattning. Bruksmängder Blandat i växtunderlaget 200­500 g/m³ växtunderlag. Bevattning av pluggplantor 5­10 g/m² Enskilda klump- eller krukplantor 50­500 g/1000 plantor beroende på krukstorlek. Bekämpning av gråmögel på jordgubbe och hallon medelst utsättning med bin. Behovet av Prestop Mix under blomningen 300 ­500 g/ha. Man börjar använda medlet genast då blomningen börjar. För utsättningen behövs per hektar två bikupor försedda med dispenser. Prestop Mix tillförs dagligen 510 g vid kupans flygöppning under hela blomningstiden. 28 © Yara Prestop® Biologiskt växtskyddsmedel för bekämpning av svartprickröta på gurka, rotsjukdomar och groddbrand förorsakade av svamparna Pythium och Rhizoctonia på grönsaks-, krydd- och prydnadsväxter samt bekämpning av gråmögel på sticklingar, småplantor, tomat, gurka, paprika och prydnadsväxter. Prestop-behandlingen kan utföras som besprutning, bevattning, droppbevattning eller inblandad i växtunderlaget. Bruksmängder För bekämpning av svartprickröta på gurka besprutas stammarna, speciellt rothalsen med 0,5 % vattenlösning, 100 g Prestop/1000 plantor. Behandlingen upprepas efter 3­4 veckor. Blandning i växtunderlaget, 200­500 g Prestop/m3 växtunderlag. Preparatet sprids ut som en vattenlösning (mängden vatten bestäms enligt växtunderlagets fuktighet). Bevattning av pluggplantor med 0,5 % vattenlösning, 510 g Prestop/m². Bevattning av enstaka klump eller krukplantor med 0,5 % vattenlösning, 50­ 100 g Prestop/1000 plantor beroende av krukstorlek. Som droppbevattning 100 g/400 plantor. För bekämpning av gråmögel på prydnadsväxter och småplantor doppas vedartade sticklingar i 0,5 % vattenlösning eller besprutas med 0,5 % vattenlösning. GlioMix® Biologiskt nyttomikrobpreparat för plantodling och i planteringsskedet för grönsaker, krydd- och prydnadsväxter. Förbättrar plantsättning, ökar antalet plantor av god kvalitet och gör rottillväxten kraftigare. Bruksmängder Blandas i växtunderlaget som bevattning före sådd eller plantering 30­ 50 g/100 l torv eller ges som bevattning 10 ­20 g/m2. Bevattning av växthusgrönsaker i samband med plantering 100 g/500 plantor. Passar inte för droppbevattning. tidig potatis, frilandsgurka och jordgubbe. Kan ges som bevattning eller besprutning eller så att sättmaterialet doppas i lösningen. Potatis och lök doppas före sättning i 0,15 % lösning. Bevattning av plantor 0,1 % lösning. Besprutning av växtbestånd med 0,1­ 0,15 % lösning, 800 ­1000 l vatten/ha. Greenstim® Produkten, som innehåller glysinbetain, härstammar från naturen. Ger större skörd genom att förbättra växternas tålighet mot köld, torka och värmestress, effektiverar fotosyntesen och minskar ljusandningen, ökar stärkelsehalten i potatis. Bruksmängder Besprutning av växtbeståndet: 2 kg/ha, vattenmängd 200­400 l/ha, vidhäftningsmedel förbättrar effekten. Produkten passar speciellt för potatis, frilandsgrönsaker och fruktträd. Noggrannare råd på webbsidorna www.yara.fi eller www.farmit.net. SGA SGA innehåller mycelextrakt från shiitakesvamp, vilket förbättrar köldtåligheten, gör tillväxtstarten och rotningen snabbare samt ger en tidigare och större skörd. Preparatet passar speciellt för © Yara 29 Skogsgödselmedel Skog NP 1 (NPK 25-2-0, Ca, Mg, B, Zn) Skog NP 1 används för gödsling av granoch tallbestånd på momarker. Gödselmedlet är också lämpligt för gödsling av björkskog. Bruksrekommendation 450­800 kg/ha med 6 ­8 års intervaller. Gödselmedlet innehåller bl.a. bor som förhindrar toppskador i träden. Spridning på snöfri mark. också behöver kväve. Bruksrekommendation är 600 ­700 kg/ha med 10­15 års intervaller eller enligt näringsanalys. Spridning på snöfri mark. Järn-PK (NPK 0-8-14, Fe, Ca, Mg, S, B, Cu) Järn-PK passar att använda på kväverika kärrmarker samt på karga kärrmarker tillsammans med ett kvävegödselmedel. Den rekommenderade bruksmängden är 400­600 kg/ha. Fortsatt gödsling enligt näringsanalys. Spridning på snöfri mark. Järnet i det järnsulfat som ingår i Järn-fäller ut den lösliga fosfor som växterna inte utnyttjat till fosfor som är olösligt i vatten. Denna fosfor kan träden senare tillgodogöra sig med svampmycelets hjälp. På detta sätt skyddar Järn-PK vattendragen från övergödning och förser träden med fosfornäring under en ännu längre tid. Finlandssalpeter (NPK 27-0-1, S, Mg, Bo, Se) Finlandssalpeter är ett kvävegödselmedel som passar bäst för gödsling av tallbestånd på momarker, men det kan också användas i grandominerade skogar. Bruksrekommendation är 400 ­750 kg/ha med 6 ­8 års intervaller. Spridning från vår till sensommar. borbrist. Bruksrekommendation 450­ 550 kg/ha eller enligt näringsanalys. Spridning på snöfri mark. Bornäring (B 0,75, Ca, Mg, S) Bornäring är skräddarsytt för gödsling av plantbestånd på frodiga mineraljordar som lider av borbrist och för gödsling av skogsbestånd i slanstadiet samt vid beskogning av mineraljordsåkrar. Bruksrekommendation 250­350 kg/ha eller enligt näringsanalys. Spridning på snöfri mark. E T! NYH Urea (46-0-0) Urea är ett rent kvävegödselmedel som passar bäst för gödsling av tallbestånd på momarker, men det kan också användas i grandominerade skogar. Tillsammans med Järn PK-gödselmedel är Urea även lämpligt för gödsling av kvävefattiga kärrmarker. Bruksrekommendationen på momarker är 250­430 kg/ha med 6 ­8 års intervall och på kärrmarker 150 ­200 kg/ha med 10­15 års intervall. Spridning från förhösten tills snön faller. Åkerbeskogning PK 1 (NPK 0-6-9, Ca, Mg, S, B, Cu, Zn) Detta specialgödselmedel för åkerbeskogning är avsett för gödsling av åkermark som ska beskogas. Utmärkande för gödselmedlet är höga halter av spårämnen, (bl.a. bor 0,67 %), vilket bör beaktas vid doseringen. Användning på basis av näringsanalys eller 500 ­ 600 kg/ha. Spridning på snöfri mark. Skog Kalium-spårämnen Skog NP 2 Skog Y 1 (NPK 10-4-10, Ca, Mg, S, B, Cu, Zn) Skog Y 1 används för gödsling av karga kärrskogar som utöver fosfor och kalium (NPK 19-4-0, Ca, Mg, S, B, Zn) Skog NP 2 är skräddarsytt särskilt för vitaliseringsgödsling av odlingsskogar på frodiga mineraljordar som lider av (NPK 0-0-30, Ca, Mg, S, B, Zn) Skog Kalium-spårämnen passar för fortsatt gödsling av kärrskog, då det inte finns behov av fosforgödsling. Produkten innehåller bl.a. bor. Rekommenderad bruksmängd är 250­350 kg/ha med 15­25 års intervall eller enligt näringsanalys. Spridning från våren tills snön faller. 30 © Yara Gödselmedel för åkerodling Övriga näringsämnen, % Mg 3 2 3 2 2 3 1 0,7 4 1 0,5 0,5 0,5 0,6 3 0,05 0,1 0,0015 Lösvikt endast SVI x x 4 0,02 0,0015 x x 2 0,02 0,1 0,0015 x x 3 3 0,02 0,1 0,0015 x x 40/1200 40/1200 40/1200 40/1200 4 0,02 0,0015 Lösvikt endast UKI x x 40/1200 0,02 0,1 0,0015 x x 650 650 650 650 650 650 x Produkterna tillverkas i Finland. x 4 2 0,08 0,3 0,05 Beställningstids produkt x 650 6 0,05 0,3 0,05 0,0015 Lösvikt endast UKI x x 650 x 0,02 0,0015 x x 40/1200 650 0,02 0,0015 x x 40/1200 650 0,02 0,0015 x x 40/1200 650 0,02 0,0015 x x 40/1200 650 x 0,02 0,0015 Lösvikt endast UKI x x 40/1200 650 x 0,02 0,0015 Lösvikt endast UKI x x 40/1200 650 x Na S B Cu Fe Mn Mo Zn Se UKI SVI HVA Övrigt Leveransplatser Säck/ pall kg Storsäck kg Lösvikt Torrgranulerad Gödselmedel Produktkod N-P-K % Ca PE1 YaraMila Åker Y 1 27-2-3 PE2 YaraMila Åker Y 2 24-4-4 PE3 YaraMila Åker Y 3 23-3-8 PE4 YaraMila Åker Y 4 20-2-12 PE5 YaraMila Åker Y 5 22-5-5 PE6 YaraMila Åker Y 6 15-7-13 HY YaraMila Spårämnes Y 23-3-6 HY2 YaraMila Spårämnes Y 2 18-2-10 NP YaraMila Åker NP 26-4-1 SS Finlandssalpeter 27-0-1 N1 YaraMila Vall Y 1 20-3-5 N2 YaraMila Vall Y 2 20-6-6 NK1 YaraMila NK 1 25-0-7 NK2 YaraMila NK 2 22-0-12 Se fördelningen av kväve (ammonium-, nitrat- och ureakväve) www.yara.fi Potatis- och trädgårdsgödsel Övriga näringsämnen, % Mg 2,5 0,7 1 1 11 12 10 3 1,6 3 14 3 2,5 1,6 11 12 13 0,02 0,01 0,030 0,02 0,030 0,5 0,15 0,035 14 0,15 0,350 10 0,05 0,030 0,1 12 0,05 0,030 0,1 0,25 0,1 0,25 0,03 0,1 0,5 0,01 0,01 0,05 0,7 0,25 0,002 0,04 0,05 0,1 0,02 0,005 0,05 0,001 0,001 0,001 Beställningstids produkt 0,01 9 0,02 9 0,015 0,2 0,02 0,02 12 0,020 0,1 0,02 12 0,05 0,050 0,25 Na S B Cu Fe Mn Mo Zn Se 0,0015 Beställningstids produkt Beställningstids produkt Beställningstids produkt Beställningstids produkt Beställningstids produkt 0,001 Beställningstids produkt 0,001 Beställningstids produkt 0,04 0,0015 Beställningstids produkt 0,001 Beställningstids produkt 0,001 Beställningstids produkt x x x x x x x x x x x x x x x 40/1200 40/1200 40/1200 x Övrigt Leveransplatser UKI x x x x x SVI x x x x x x x 40/1200 40/1200 40/1200 40/1200 40/1200 40/1200 40/1200 HVA Säck/ Storsäck Lös- Torrgrapall kg kg vikt nulerad 40/1200 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 650 x x x x x x x Näringsinnehållet i olika gödselmedel ProGödselmedel duktkod N-P-K % Ca PO1 YaraMila Potatis Y 1 8-5-19 PO2 Potatis Y 2 10-2-24 TPO1 YaraMila Stärkelse Y 1 12-5-15 TP2 YaraMila Stärkelse Y 2 14-3-18 TPNK Stärkelsepotatis NK 14-0-21 PEK Potatis Kalcium Y 1 6-3-15 4 VY Tidig odling Y 1 8-4-16 3 PT2 YaraMila Trädgård Y 2 6-5-20 PT3 YaraMila Trädgård Y 3 11-5-18 PTNK1 Trädgård NK 1 13-0-11 PTNK2 Trädgård NK 2 9-0-28 PTPK Trädgård PK 3-5-20 PTK Trädgård Långverkande Y 13-3-11 PTVY Tidig odling Y 2 12-4-13 © Yara Produkterna i potatis- och trädgårdsserien är klorfria. Produkterna tillverkas i Finland. Se fördelningen av kväve (ammonium-, nitrat- och ureakväve) www.yara.fi 31 32 Övriga näringsämnen, % Ca 14 1 19 x 6,3 x 17 x 3 10,5 21 1,4 3,6 1,5 2 12 11 5 17 0,3 1 0,3 2 0,05 0,8 x 7,5 18 0,05 0,1 0,3 0,01 x 8 20 x x x x 3,6 21 2 x x x x x 40/1200 40/1200 40/600 650 650 21 5 x x 3,6 20 2 x x 16 x x x 2 15 0,75 x x x 35/1050 40/1200 15 19 x x x 40/600 650 650 650 650 650 x 30/600 x x x 40/1200 650 650 x x x x x x x x x *Produkterna tillverkas i Finland. x 40/1200 650 10 Beställningstids produkt x x 40/1200 650 x x x x 25/1000 600 x x 25/1000 4 0,02 0,0015 Lösvikt endast UKI x x 40/1200 650 x Beställningstids produkt x 650 Mg Na S B Cu Fe Mn Mo Zn Se Övrigt Leveransplatser Säck/ Storsäck Lös- Torrkg vikt granupall kg UKI SVI HVA lerad Övrigt Zn g/l Mo g/l Cl g/l Förpackning Ca g/l 74 300 500 ** 78 117 80 Mg g/l 80 Na g/l S g/l Övriga näringsämnen g/l B g/l Cu g/l Fe g/l Mn g/l 50 70 Lösvikt Specifik vikt 10 l/20 l 10 l/20 l 5 l/10 l 200 l/800 l 10 l/10 l 10 l/10 l 10 l/10 l x n. 1,5 n. 1,3 n. 1,8 n. 1,3 n. 1,35 n. 1,2 n. 1,3 Övrigt S 5,7 10,9 Zn 0,12 Mo 0,03 Cl 25 kg/250 kg 25 kg/25 kg 25 kg/25 kg * Produkterna tillverkas i Finland. Förpackning Ca Mg 4,3 Na Lösvikt Specifik vikt Övriga näringsämnen, % B Cu Fe Mn 0,26 0,68 1,32 0,66 20,5 15 32 Produkter för kompletteringsgödsling © Yara Gödselmedel Produktkod N-P-K % NSS YaraBela N26, S14* 26-0-0 SS Finlandssalpeter* 27-0-1 PEKS Åkerkalksalpeter 16-0-0 U Urea 46-0-0 FR Fosfornäring 1-9-0 KSU Kaliumsalt 0-0-50 KAS Kaliumsulfat* 0-0-40 ST Startnäring 12-23-0 MGR Magnesiumnäring* BORA Bornäring* CAR Kalciumnäring* CURE Kopparnäring* 10-0-0 MNRE Mangannäring* 10-0-0 ZNRE Zinknäring* 10-0-0 KMGR Kalium-magnesiumnäring* 0-0-20 CAMG Kalcium-magnesiumnäring* HIR Spårämnesblandning* Se fördelningen av kväve (ammonium-, nitrat- och ureakväve) www.yara.fi Bladgödsel Produktkod Lösningar YVB YVT YVM TL DIMN DICU DIFE YaraVita Brassitrel FL YaraVita Thiotrac 300 YaraVita Mantrac 500 Kvävelösning, g/liter* Dissolvine Mn Dissolvine Cu Dissolvine Fe N-P-K g/l 79-0-0 200-0-0 69-0-0 39-0-0 Se näringshalterna i viktprocent på www.yara.fi eller på produktens etikett. Produktkod Vattenlösliga gödselmedel FCS SOLUB MNSULF Folicare Super* Solubor Mangansulfat N-P-K % 7-15-0 Vattenlösliga gödselmedel Förpackning Zn 0,02 0,02 0,1 0,01 0,002 0,002 Mo 0,002 0,004 0,002 0,002 Cl Ca Mg 1,5 2,6 2,7 1,6 1,4 5,5 0,02 0,01 0,1 0,1 0,01 1,5 1,9 0,02 0,01 0,1 0,1 0,01 Näringsämnen enligt odlings- och råvattenuppgifter 19 Na S 10 3,7 4,5 15,9 Övriga B 0,02 0,03 0,02 0,03 näringsämnen, % Cu Fe Mn 0,01 0,1 0,1 0,02 0,2 0,14 0,01 0,2 0,2 0,01 0,2 0,2 Produktkod Vattenlösliga gödselmedel N-P-K % 1-8-32 6-6-25 7-4-27 8-3-18 10-23-14 14-5-21 18-5-20 16-0-0 46-0-0 18-19-0 14-0-38 9,7 10,9 15 9 18 28 49,2 32 20,5 13 FPK FHYD1 FSB FBB FKEM FKOM1 FKOM2 FOTL YLCN KUR KUP KPLUS KMGS SOLUB MNSULF KMKP KMAG KSOP CACLH Ferticare PK* Ferticare HYDRO* Ferticare 7-9-32* Ferticare 8-7-21* Ferticare 10-52-17* Ferticare KOMBI 1* Ferticare KOMBI 2* Ferticare OTL* YaraLiva Calcinit Krista U Krista UP Krista K Plus Krista MgS Solubor Mangansulfat Krista MKP Krista MAG Krista SOP* Kalciumklorid, flingor* 0-23-29 11-0-0 0-0-41 25 kg/500 kg 25 kg/500 kg 25 kg/250 kg 25 kg/250 kg 25 kg/250 kg 25 kg/500 kg 25 kg/500 kg 25 kg/500 kg 25 kg/1225 kg 25 kg/500 kg 25 kg/25 kg 25 kg/1050 kg 25 kg/1000 kg 25 kg/25 kg 25 kg/25 kg 25 kg/25 kg 25 kg/1000 kg 25 kg/1050 kg 25 kg/1050 kg Leveransplats Harjavalta * Produkterna tillverkas i Finland. Se fördelningen av kväve (ammonium-, nitrat- och ureakväve) www.yara.fi Flytande gödselmedel Förpackning Zn g/l Mo g/l Cl g/l 140 N-P-K g/l 94-0-0 163 11-172-0 3,3 152-0-0 78 117 80 0,14 0,28 0,28 0,28 0,014 59 0,5 20 11,4 3 0,25 81 289 Ca g/l 120 Mg g/l Na g/l S g/l Övriga näringsämnen g/l B g/l Cu g/l Fe g/l Mn g/l 42 Specifik vikt n. 1,4 n. 1,35 n. 1,3 n. 1,4 n. 1,1 Produktkod Lösningar GBCA MG GliborCa Magnesiumnitrat, lösning KN Kalcium-vätska* 10 l 20 l/320 l 200 l/800 l, 1000 l 20 l/320 l FMG Hortigrow, vätska FMGM Hortigrow Mikro* TH30 DIMN DICU DIFE PFIK Salpetersyra 60 %, tekn.* Dissolvine Mn Dissolvine Cu Dissolvine Fe Phosfik* 42-165-210 20 l/320 l 200 l/800 l, 1000 l 20 l/320 l 200 l/800 l, 1000 l 35 kg/840 kg 10 l/10 l 10 l/10 l 10 l/10 l 1 l, 5 l, 10 l n. 1,4 n. 1,35 n. 1,2 n. 1,3 n. 1,4 Leveransplats Harjavalta * Produkterna tillverkas i Finland. Se näringshalterna i viktprocent på www.yara.fi eller på produktens etikett. © Yara 33 34 Övriga näringsämnen, % Ca 10 5,5 15 16 10,5 19-4-0 0-0-30 2 1,5 3,3 0,5 0,1 x 650 x 4,3 1 12 0,4 0,1 x 650 x 2 14,5 0,75 x 35/1050 650 x 3,3 2,5 0,67 0,05 0,045 x 40/1200 650 x 0,4 4 0,3 0,1 2,5 x 40/1200 650 x 1 0,15 0,1 x 40/1200 650 1,2 12 0,2 0,05 0,045 x 650 x Mg Na S B Cu Fe Mn Mo Zn Se Leveransplatser Säck/ Storsäck kg UKI SVI HVA pall kg Torrgranulerad 10-4-10 25-2-0 0-8-14 0-6-9 Produkterna tillverkas i Finland. Övriga näringsämnen, % N-P-K % 11-11-20 Skogsgödselmedel © Yara Förpackning Zn 0,2 0,04 0,015 0,1 Mo Cl 25 kg/500 kg 25k g/500 kg Ca 6,2 4,8 3,8 0,04 0,05 0,05 0,08 0,08 1 0,5 0,4 Mg Na S B Cu Fe Mn 9-4-5 Produktkod Gödselmedel N-P-K % SUY1 Kärrskog Y 1 MNP1 Skog NP 1 RPK Järn-PK PEMPK1 Åkerbeskogning PK 1 BORA Bornäring MNP2 Skog NP 2 MKHR Skog Kalium-spårämnen Se fördelningen av kväve (ammonium-, nitrat- och ureakväve) www.yara.fi. Torvgödselmedel Produktkod Gödselmedel PEAT1 Peatcare 11-24-24 PEATSR Peatcare Slow release 1 Det tal som anges i produktnamnen har angetts som oxider. Talen finns på säckarna. Leveransort Harjavalta. Produkterna tillverkas i Finland. Se fördelningen av kväve (ammonium-, nitrat- och ureakväve) www.yara.fi Jordförbättringsmedlens näringsinnehåll % Övriga näringsämnen, % Ca 28 0-0-5 0-14-0 0-1-4 23 8 10 5 4 18 Neutraliseringsförmåga 11 % 11 8 34 Neutraliseringsförmåga 18 % 7 10 3 Mg K S Neutraliseringsförmåga 33 % Neutraliseringsförmåga 13 % Övrigt Leveransplatser Säck/ pall kg UKI SVI HVA x x x x x x x x x x x x Jordförbättringsmedlen tillverkas i Finland Storsäck kg Lösvikt Torrgranulerad Produkt- Gödselmedel kod N-P-K % MK Yara Magnesiumhaltig kalk B Yara Biotit AP Yara Apatit BAP Yara Bio-Apatit PEKI Yara Jordförbättringsgips 0-0,2-0 BIOK Yara Biotit-Gips Se fördelningen av fosfor www.yara.fi Övriga produkter Reciclean W1 För rengöring av bevattningssystem Reciclean W2 För rengöring av bevattningssystem Näringsämnenas betydelse Näringsämnena möjliggör växtens fotosyntes Alla växter behöver näring för att växa. Utan näringsämnen kan det inte ske någon assimilation. Växterna gödslas för att de ska få tillräckligt med näring i rätt proportioner för att bygga upp sina assimilationsorgan och för att assimilation ska kunna ske. Nyttan av gödslingen utfaller i form av en högre skörd och bättre kvalitet, när fotosyntesen har kunnat ske fullt ut. En växt behöver 16 olika näringsämnen för att kunna växa och assimilera. Kol och syre upptas från atmosfären, väte ur det vatten växten använder. De öv- riga 13 näringsämnena upptar växten ur marken. Näringsämnena indelas i huvudnärings-, sido- och spårämnen utgående från de mängder av de olika ämnena som växten behöver. Behovet av huvudnäringsämnen (N, P, K) och sidonäringsämnen (Ca, Mg, S) anges vid åkerodling i kilogram per hektar medan behovet av spårämnen (Fe, Mn, Zn, Cu, B, Cl, Mo) anges i hundra gram eller gram per hektar. syns följderna vanligen i form av någon form av tillväxtstörning och långsammare tillväxt. Om en växt lider brist på ett visst näringsämne kan den inte heller uppta och utnyttja andra näringsämnen på bästa möjliga sätt. Ett näringsämne kan alltså inte ersätta ett annat, bortsett från ett par undantag där ämnena delvis kan ersätta varandra. Mellan olika näringsämnen pågår också olika slag av inbördes växelverkan. För att näringsämnena ska upptas och utnyttjas effektivt måste därför tillgången på näringsämnen vara balanserad. Många av näringsämnena måste samverka med andra näringsämnen för att växtens livsfunktioner ska ske effektivt. Ett näringsämne kan inte ersätta ett annat Varje näringsämne har i en växt minst en uppgift som inget annat näringsämne kan utföra. Om uppgiften inte sköts © Yara 35 Spårämnena inverkar på många olika sätt Spårämnena har ytterst viktiga uppgifter i växternas tillväxt. Spårämnena är därför oumbärliga för odlingsväxterna, trots att de mängder som behövs är små. De påverkar växtens hela tillväxt på många olika sätt. Bland annat medverkar de vid assimilationen, växtens energiproduktion och i många olika reglerande funktioner. Spårämnena effektiverar för sin del utnyttjandet av andra näringsämnen. Vi behöver bakgrundsinformation för att känna igen bristsymptomen Smärre bristsymptom syns inte på växterna. Man talar då om dold näringsbrist, något som sannolikt är mycket vanligare på våra åkrar än vi känner till. Det är ingen lätt uppgift att identifiera symptom på näringsbrist. För att identifiera eventuella bristsymptom måste man gå systematiskt tillväga. Det hjälper om man har tillgång till alla uppgifter om odlingen på skiftet, såsom skiftets markkarteringsuppgifter, jordart, pH-värde, mullhalt, växtslag och sort, vattenhushållning (torka/väta), temperatur, växtskyddsbehandlingar och gödsling. Det gäller också att se upp så man inte förväxlar symptomen på näringsbrist med tecken på eventuella bladfläcksjukdomar eller insektsskador. Eftersom jordarten ofta varierar inom ett skifte uppträder bristsymptom sällan jämnt över hela skiftet, och därför lönar det sig att granska olika delar av skiftet skilt för sig. Vid diagnostiseringen av näringsbrist är det viktigt att känna till var på växten symptomen förekommer, och hur de olika näringsämnena rör sig i växten. näringsämnen. I fråga om näringsämnen som rör sig lätt i odlingsväxten, såsom kväve, kalium, fosfor och magnesium, syns bristsymptomen först på gamla, redan fullt utvuxna blad, eftersom dessa lättrörliga näringsämnen lätt transporteras bort från plantans gamla blad till de nya, utväxande bladen. När det gäller svårrörliga näringsämnen som kalcium, bor, mangan och järn är fallet det motsatta. Brist på svårrörliga ämnen ger först symptom på de nyaste bladen. Förekomsten av olika bristsymptom och symptomens placering på växten påverkas också av grödans tillväxthastighet. Man kan läsa mera om bristsymptom för olika näringsämnen och deras betydelse för odlingsväxterna på Yara Suomis webbplats på adressen www.farmit.net. kvävemängd avlägsnas med urinen, men processen förbrukar energi och anstränger djurets normala livsfunktioner. Fosfor (P) Fosfor ingår i växterna i olika energirika föreningar samt i olika organiska molekyler. Fosforn inverkar på överföringen av arvsanlag till följande växtgeneration, och via fosforylationen på växtens enzymaktivitet. Tillförseln av fosfor är särskilt viktig i början av växtperioden. Fosfor är ett viktigt näringsämne för rotsystemets tillväxt och för växtens energihushållning. Fosforbrist tar sig uttryck i att växten utvecklas svagt och mognar långsamt. Också bildandet av protein i växten kräver mycket energi, som fås från fosfor. Vid brist på fosfor är växtligheten mörkgrönt matt eller rödblåskiftande. Ofta är brodden klen och styv till växtsättet. Fosforbrist förekommer mest under kalla vårar. Kväve (N) Kväve är det näringsämne som har störst inverkan på skörden. Kväve ingår bland annat i proteiner, i enzymer som medverkar i olika reaktioner samt i talrika olika biomolekyler. Dessa uppgifter påverkar hela växtens tillväxt på många olika sätt. Vid brist på kväve blir växterna klenvuxna och ljusa till färgen. Också antalet sidoskott minskar. Kvävebristen tar sig först uttryck i att de gamla bladen blir gula och fälls, eftersom växten kan överföra kvävet från de gamla bladen till de nya. Om det finns knappt om kväve för växten blir skörden liten och proteinhalten låg. Mängden protein påverkar i sin tur bakningsegenskaperna hos brödsäd och kvaliteten på vallfoder. Kväve hos djuren I djurens vävnader ingår kväve i de aminosyror som bygger upp proteinerna. Idisslarna tar sitt kväve både från proteinet i foder och det mikrobprotein som mikroberna i våmmen bildar. Däremot måste allt det kväve enmagade djur behöver komma från fodret. Alltför litet intag av kväve försämrar bl.a. tillväxten, ökar fettbildningen och sänker mjölkproduktionen. Bland annat fodrets sammansättning av aminosyror och förhållandet mellan tillförseln av energi och kväve inverkar på hur djuret kan tillgodogöra sig kvävet. En alltför stor Fosforbrist hos korn Näringsämnenas rörlighet inverkar på bristsymtomens placering Var på växten bristsymptomen framträder sammanhänger med näringsämnets rörlighet i växten. Näringsämnena indelas enligt sin rörlighet i plantan i lättrörliga, ganska lättrörliga och svårrörliga Fosfor hos djuren Fosfor inverkar på ett flertal enzymers aktivitet och är därför ett viktigt led i t.ex. regleringen av energiämnesomsättningen och tillförseln av energi. Fosfor ingår också som en beståndsdel i skelettet och finns i huvudsak lagrat i benstommen men i viss mån också i kroppsvätskorna. Idisslare kan tillgodogöra sig fosfor i såväl grovfoder som spannmål. Enmagade djur kan däremot dåligt utnyttja fosfor eftersom 2/3 av fosforn är i fytatform och de enmagade djurens matsmältningskanal saknar det fytasenzym som behövs för att bryta ner fytatfosfor. I bristsituationer kan 36 © Yara djuren mobilisera vissa mängder fosfor från benstommen för att användas i kroppen. Alltför knapp tillförsel av fosfor inverkar på benstommens utveckling, minskar energitillförseln och därmed tillväxten och produktionen. Bristen kan också indirekt påverka fruktsamheten. Utfodring med alltför mycket fosfor måste undvikas eftersom fosfor avlägsnas från kroppen framför allt med spillningen och är skadlig för miljön. Kalium (K) Kalium är det näringsämne som är viktigast med tanke på växtens köldtålighet. Växterna behöver rikligt med kalium, eftersom kaliumet är den viktigaste jonen i cellvätskan. Kalium behövs för att reglera växtens vattenhushållning samt för att transportera assimilationsprodukterna inne i växten. Brist på kalium försvagar växtens saftspänning, varvid växten vissnar vid varmt väder. Vid brist på kalium blir broddens toppar eller bladkanterna bruna, eller torkar rentav bort. Partierna mellan bladnerverna kan vara klorotiska och ofta matt blågrönskiftande. Kalium har också stor betydelse för potatisens inre kvalitet. Det har konstaterats att tillräckligt med kaliumgödsel minskar bl.a. potatisens benägenhet att mörkna som rå och efter kokning. Kaliumbrist hos sockerbeta medför att sockerhalten i betan inte stiger tillräckligt högt. het vallfoder ger ofta stora mängder kalium. I kroppen finns det kalium främst i cellvätskan i muskelvävnaderna och olika organ. Kalium spelar en central roll i cellernas livsfunktioner och det är också nödvändigt för att nervsystemet och musklerna ska fungera normalt. Alltför stora mängder eller brist på kalium tar sig oftast uttryck i olika slag av förlamningar och kramper. En alltför stor tillförsel av kalium stör också ämnesomsättningen för andra mineralämnen, bl.a. kalcium, natrium och magnesium. att bladen gulnar. Det är viktigt att se till att det finns tillräckligt med svavel därför att svavelnedfallet från luften har minskat. Svavel hos djuren Djuren får svavel från växtproteinerna. Enmagade djur måste få svavel i form av svavelhaltiga aminosyror medan idisslare förmår bryta ned svavelföreningar i våmmen och bilda svavelhaltiga aminosyror av dem. Därför står behovet av svavel i proportion till kvävebehovet. Svavel behövs bl.a. vid proteinsyntesen, fett- och kolhydratämnesomsättningen, blodets koagulering och regleringen av cellernas saltbalans. Oftast får djuren tillräckligt svavel från fodret. Svavel (S) Svavel behövs för att bygga upp aminosyrorna och de proteiner som bildas av dem. Eftersom enzymerna medverkar i de flesta av växtens livsfunktioner, inverkar svavelbrist på hela växtens tillväxt och utnyttjande av andra näringsämnen och härigenom också på skörden. Ju mera kväve en växt upptar, desto mera behöver den också svavel. Om det inte finns tillräckligt med svavel blir utnyttjandet av kväve sämre. Brist på svavel framträder på åkern ofta genom att beståndet är glest, ojämnt och kortare än normalt. Lindrig svavelbrist medför inte ännu några direkta synliga bristsymptom på växterna, utan bristen framträder först som latent. Vid brist på svavel är växterna ljusa till färgen, och bristen framträder först i unga växtdelar. Bristsymptomen påminner om symptomen vid kvävebrist, men vid kvävebrist framträder symptomen först i de gamla bladen. I vartdera fallet leder bristen till Kalcium (Ca) Kalcium är en byggnadskomponent i cellväggarna. Det behövs särskilt i tillväxtpunkterna där celldelningen är som livligast. Kalcium har också många uppgifter som har att göra med regleringen av växtens cellaktivitet. Kalcium är ett ämne med svag rörlighet och bristsymptom framträder till först i unga växtdelar. Vid brist på kalcium blir bladtopparna bakåtböjda och bladkanterna rullar ihop sig. Bladen är missformade och kan ha klorotiska fläckar. Rotsystemet är svagt utvecklat. Man måste i synnerhet se till att potatisens kalciumgödsling är balanserad eftersom kalcium är kvalitetsgödselmedlet för potatis. Det har konstaterats att kalciumgödsling förhindrar många sjukdomar och kvalitetsfel hos potatis. Kaliumbrist hos havre Kalium hos djuren Djur får snarare för mycket än för litet kalium från vegetabiliskt foder. I synner- Svavelbrist hos korn Kalciumbrist hos rybs. © Yara 37 Kalciumgödsling gör bl.a. att potatisen tål hantering bättre, har bättre motståndskraft mot sjukdomar och att processerad potatis inte mörknar så snabbt. Kalcium hos djuren Kalcium har störst betydelse för mjölkbildningen, nervsystemets och musklernas funktion, cellernas ämnesomsättning och aktiveringen av enzymverksamheten. Det finns rikligt med kalcium i benstommen. Förhållandet mellan kalcium och fosfor samt D-vitamin inverkar på hur djuren kan tillgodogöra sig kalcium. Behovet av kalcium varierar enligt produktionsperioden och tillgången på kalcium bör stå i rätt proportion till t.ex. fosfor. Djuren kan jämna ut tillförseln av kalcium genom att mobilisera det från benstommen. Alltför stor eller liten tillförsel av kalcium kan yppa sig t.ex. som svagare benstomme, förlamningar, minskad aptit och i synnerhet minskad mjölkproduktion. nesiumbrist hos idisslare är beteskramp, men bristen kan också orsaka försvagad motståndskraft, minskad aptit och därmed försämrad tillväxt och mjölkproduktion. Hos enmagade djur tar sig magnesiumbristen uttryck i bl.a. försvagade ben och muskler samt anemi. markens pH är högt. Rotfrukter och korsblomstriga växter behöver mera bor än t.ex. spannmål. Baljväxter behöver också bor för att de kvävefixerande bakterierna ska fungera. Alltför mycket bor är ändå giftigt för växterna. Järn (Fe) Växten behöver järn för redox-enzymerna och svavel-järnproteinerna, som är viktiga vid assimilationen, kvävefixeringen och energiproduktionen. Symptom på järnbrist framträder i unga växtdelar. De blir mycket ljusa och endast bladnerverna förblir gröna. Bladen kan rulla ihop sig. Bristsymptomen framträder tydligare i rikligt kalkade jordar. Magnesiumbrist hos potatis Magnesium (Mg) Magnesium behövs för enzymaktiviteten samt för klorofyllbildningen vid assimilationen. Ämne behövs också som enzymaktivator, för reglering av cellvätskans surhet och för bildandet av ribosomer. Magnesium är ett rörligt näringsämne och brist på magnesium framträdet först i de gamla bladen, som blir bleka i kanterna och mellan bladnerverna. Hos spannmål och vall syns detta genom att klorofyllet samlar sig som små, mörkgröna pärlband längs bladkanterna. Tillförsel av magnesium är särskilt viktig hos vall, för magnesium har en avsevärd inverkan på fodrets kvalitet. Också hos sockerbeta och potatis påverkas såväl skördens mängd som kvalitet av brist på magnesium. Magnesium hos djuren Magnesiumets roll i kroppen är att bl.a. reglera de olika enzymernas aktivitet och medverka i nervsystemets normala funktion. Även om det också finns magnesium i benstommen kan djuren inte utnyttja det. Enmagade djur kan utnyttja fodrets magnesium effektivare än idisslare. Det tydligaste symptomet på mag- Bor (B) Bor ingår i cellväggarna och deltar i celldelningen och växtens längtillväxt. Bor har också fysiologisk betydelse och deltar i hormonverksamheten, befruktningen och fettomsättningen. Bor deltar bl.a. i uppbyggnaden och differentieringen av cellvävnaden hos växterna. Därför ger brist på bor sig tillkänna genom att tillväxtpunkterna förstörs. Också blommornas utveckling förhindras. Bor blir mindre användbart då Järnbrist hos rybs Järn hos djuren Järn behövs för blodbildningen och det mesta av kroppens järn är därför bundet i blodet där det transporterar syre. Järn deltar också i de olika enzymernas verksamhet och därigenom i ämnesomsättningen. Järnbrist orsakar anemi. Djuren får emellertid rikligt med järn via de flesta foderslagen och därför kan järnbrist vanligen uppstå bara om djuren utfodras med enbart mjölk/mjölkersättning. Därför ges ett järntillskott till smågrisar och järn har tillsatts i mjölknäring. Borbrist hos potatis 38 © Yara Koppar (Cu) Koppar är en viktig aktivator för många enzymer i växten. Vid brist på koppar är spannmålen ljus till färgen och bladtopparna blir gula och förvridna. Kopparbrist framträder oftast på torvjordar och grova mineraljordar, särskilt under torra år. först i unga blad. Bladen får bruna eller gråaktiga fläckar i rad, eller små gula fläckar. Bildningen av kärnor och vippor är svag. I lindriga fall ser beståndet bara ljusare ut än vanligt. Manganbrist hos sockerbeta är ett allmänt bristsymptom som kan ses med blotta ögat. Zinkbrist hos havre Molybden (Mo) Trots att växterna behöver molybden i ytterst små mängder är det ett oundgängligt näringsämne för växterna. Molybden deltar i kväveassimilationen, det deltar i den process där det kväve som växten upptar förvandlas till en sådan form att det kan utnyttjas för uppbyggnaden av protein. Brist på molybden kan framträda närmast på sura växtplatser. Bristsymptomen utgörs av ljusa blad och bladkanterna kan också blir förvridna. Kopparbrist hos havre Manganbrist hos korn Koppar hos djuren Djur behöver koppar för olika enzymfunktioner, i energiämnesomsättningen och för att hår, ull och ben ska växa. I synnerhet nötkreatur får inte tillräckligt koppar från basfodret. Djuren kan i viss mån jämna ut koppartillförseln genom att mobilisera det ur levern där kopparn lagras. Bland annat molybden, järn, svavel och zink inverkar på hur djuren kan tillgodogöra sig koppar. De synligaste symptomen på kopparbrist är olika slags störningar i fortplantningen. Brist på koppar kan också orsaka anemi, svagare benstomme och störningar i hårväxten. Ofta får djuren inte tillräckligt med koppar från basfodret, men kopparhalten i t.ex. vall kan höjas med hjälp av gödsling. Zink (Zn) Zink har många olika uppgifter i växten bland annat i samband med proteinsyntesen, regleringen av gener och enzymer, cellmembranernas uppbyggnad samt för att skydda cellerna mot fria syreradikaler. Brist på zink gör att växten och bladen växer långsammare. Bristen framträder oftast på lätta sandjordar, torvjordar och tunga lerjordar. Ett högt fosforinnehåll i marken försämrar användbarheten för zink. En alltför hög zinkhalt är giftig för växterna. Zink hos djuren Zink deltar på olika sätt i bl.a. benoch blodbildningen, tillväxten, fortplantningsfunktionerna samt i protein-, kolhydrat- och fettämnesomsättningen. Eftersom zink påverkar nästan alla livsfunktioner är också bristsymptomen varierande. De mest typiska är försämrad aptit, olika slag av hudskador och försämrad tillväxt. Brist på zink kan också försämra fruktbarheten. Basfodret innehåller inte tillräckligt med zink, men zinkhalten i t.ex. vall kan höjas med hjälp av gödsling. Mangan (Mn) Många enzymer behöver mangan som aktivator. Mangan är också viktigt för assimilationen och vid nedbrytningen av växthormonet auxin. Manganbrist framträder på jordar med högt pH (över 6,5). Av spannmålsslagen är havren känsligast. Nästkänsligast är korn, därefter följer vete, rågvete och råg. Bristen syns Molybdenbrist hos korn © Yara 39 Användning av kreatursgödsel Det lönar sig att utnyttja den näring kreatursgödseln innehåller för odlingen. Stallgödselns användning och kompletteringsgödslingen planeras utifrån gödselns näringsinnehåll. Även om det går att planera gödslingen på basis av tabellvärden lyckas planeringen av kompletteringsgödslingen bäst om man har en analys av den egna gårdens gödsel att utgå från. Genom att sprida gödseln så jämnt som möjligt och lägga vikt vid kompletteringsgödslingen och gödslingen med spårämnen kan man undvika obalans i näringstillförseln och överdriven gödsling. Användningen av stallgödsel regleras bland annat genom nitratdirektivet och villkoren för miljöstöd. fastgödsel som innehåller strö, 20 ton/ ha för flytgödsel av nötkreatur, 15 ton/ha för flytgödsel av svin och 10 ton/ha för gödsel av fjäderfä och pälsdjur. Stallgödsel får spridas på åkern i en mängd som motsvarar högst 170 kg/ ha/år kväve. Det är tillåtet att används högst följande mängder kväve för gödsling av åkrarna, inbegripet både det kväve som ingår i handelsgödsel och det kväve som ingår i den kreatursgödsel och de organiska gödselmedel som används. Nitratdirektivet Det är förbjudet att sprida stallgödsel mellan den 15 oktober och den 15 april. På ofrusen och torr mark på platser där det inte sker någon avrinning till vattendrag får stallgödsel spridas på hösten senast till den 15 november och spridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. Stallgödsel får inte ytspridas på vall efter den 15 september. Organiska gödselmedel som sprids på hösten ska alltid omedelbart, senast inom ett dygn, myllas in eller plöjas ner. De största spridningsmängderna för stallgödsel på hösten är 30 ton/ha för Höstsäd 200 kg/ha/år 30 kg på hösten och 170 kg på våren Potatis 130 kg/ha/år Hö och betesvall, ensilage och trädgårdsväxter 250 kg/ha/år Vårsäd, sockerbeta, oljeväxter och övriga växter 170 kg/ha/år Ytspridning av kreatursgödsel är alltid förbjuden på åkrar vars lutning är större än 10 procent i medeltal. Stallgödseln ska analyseras för kväve med fem års mellanrum. Jordbrukaren ska föra bok över de mängder kväve som använts för gödslingen av åkrarna och över skördenivån. Grov mojord och grövre mineraljordar -10 % kg/ha. Odling av sockerbeta och stråsäd på torvjordar 40 % kg/ha, Kajanaland, Lappland och norra Österbotten 20 % kg/ha. Vallodling på torvjordar -10 % kg/ha 40 © Yara Miljöstödet Användning av kreatursgödsel Om man använder enbart husdjursgödsel för fosforgödslingen på ett skifte får man använda en mängd stallgödsel som motsvarar högst 15 kilo fosfor per år i alla bördighetsklasser utom i klassen betänkligt hög. Om man använder enbart stallgödsel för fosforgödslingen på fleråriga vallar är det tillåtet att använda en spridningsmängd som motsvarar 30 kilo fosfor per år på åkrar med fosforklassen dålig, rätt dålig, försvarlig och tillfredsställande och 20 kilo per hektar på åkrar med god eller hög fosforklass. De näringsämnen som ingår i husdjursgödseln ska räknas med i mängd gödsel som tillförts på skiftet. Fosformängden kan antingen räknas utgående från värdena i tabell 1 eller på basis av gödselanalys. Om det gödselslag gården använder inte finns på tabellen ska man låta analysera gödseln. Av den näring stallgödseln innehåller beaktas det lösliga kvävet i sin helhet när den totala gödselmängden räknas fram. Om stallgödseln sprids på hösten beaktas 75 % av det lösliga kvävet. Av stallgödselns totala fosforhalt beaktas 85 %, men i fråga om pälsdjursgödsel beaktas endast 40 % av fosforn. För fosforgödslingen kan tillämpas en högst fem år lång fosforutjämning. av dessa ska man beakta de bestämmelser och begränsningar som ställs på basis av deras klassificering, t.ex. deras halt av tungmetaller, åkerns pH-värde, karenstider och beräkningen av näringshalterna vid odlingsplanering. För växterna är det viktigast att få en balanserad och behovsanpassad näringstillförsel. Därför ska man också beakta behovet av tillskottsgödsling vid användningen av organiska näringsämnen. Övriga organiska gödselmedel Övriga organiska gödslingsmedel som kan användas för åkerbruk är främst slam eller vätskor från reningsverk eller biogasanläggningar. Vid användningen Stallgödselns näringsinnehåll Gödselslag Fastgödsel med strö Nötkreatur Svin Höns Broiler Räv Mink Häst Får Flytgödsel Nötkreatur Svin Urin Nötkreatur Svin 1.8 1.6 0.1 0.2 0.08 0.17 4.5 1.5 1.8 2.7 0.5 0.8 0.42 0.68 2.9 1.9 1.2 1.5 4.5 5.1 3.8 2.4 0.4 1.2 1.2 2.5 4.4 3.5 11.5 9.5 0.5 1.5 1.02 2.12 3.74 2.97 4.60 3.80 0.42 1.27 3.2 2.8 4.5 4.5 1.2 1.3 2.0 6.5 Lösligt N kg/m3 Fosfor kg/m3 Lösligt P kg/m3 Kalium kg/m3 © Yara 41 Tolkning av markkarteringsresultat och näringsrekommendationer enligt villkoren för miljöstöd Stråsäd, olje- och baljväxter Maximal tillåten kvävegödsling, kg/ha/år Södra och Mellersta Finland Skörd, kg/ha SPANNMÅL Korn och havre Vårvete Korn, havre, vete, blandsäd Höstråg på hösten Höstråg på våren Vårråg Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete på våren Andra sädesslag och blandningar av dessa OLJE- OCH INDUSTRIGRÖDOR Höstrybs och höstraps på hösten Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren Lin, majs, oljehampa, solros BALJVÄXTER Ärt, bondböna, foderlupiner 45 45 30 45 45 30 1 750 30 110 90 30 100 80 20 60 50 30 100 70 30 90 70 20 60 50 4 000 4 000 3 000 3 000 4 000 4 000 4 000 100 120 100 30 100 90 30 120 90 90 110 90 30 90 80 30 110 80 60 70 60 20 40 50 20 50 50 30 100 80 30 90 70 20 50 50 90 100 90 30 60 80 90 80 30 60 60 70 60 20 40 Ler- och mjälajordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler- och mjälajordar Finland Grova mineraljordar Organogena jordar Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. Om jordbrukaren vill använda en större kväve- eller fosforgiva, ska den skördenivå som ligger till grund för gödslingen ha uppnåtts på skiftet för de odlingsväxter som avses under något av de fem föregående skördeåren. 42 © Yara Justering enligt uppnådd skördenivå, kg/ha/år Gröda Korn, havre, vårvete, höstvete, rågvete, speltvete, andra spannmålsslag och blandningar av dessa Uppnådd skördenivå, kg/ha 4 500 5 000 5 500 Höstråg, vårråg 3 500 4 000 4 500 Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps, oljedådra 2 000 2 250 2 500 Tilläggskväve, kg/ha/år +10 +20 +30 +10 +20 +30 +10 +20 +30 Höstsådda grödor får inte ges tilläggskväve samma höst som de sås. Korrigeringen enligt skördenivå kan göras lineärt. Maximal tillåten fosforgödsling, kg/ha/år Bördighetsklass Råg, vete, oljeväxter, baljväxter Korn Havre, utsädesodling av vallväxter Korn, havre, vete, blandsäd 32 34 28 31 24 26 20 23 20 22 16 19 12 14 8 11 8 10 4 7 Grunden för gödselmängden är en uppnådd skördenivå av råg på 3 000 kg/ha per år, och av andra sädesslag 4 000 kg/ha per år och med oljeväxter 1 750 kg/ha per år. Om den uppnådda skördenivån är över 25 % högre, kan givan höjas med med 3 kg/ha per år jämfört med tabellvärdet. Om den uppnådda skördenivån är över 50 % högre, kan givan höjas med med 6 kg/ha per år jämfört med tabellvärdet. Om tabellen saknar ett värde för fosfor, får en korrigering av skördenivån inte utföras. Kaliumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Spannmål, oljeväxter, ärt - halmen plöjts in - halmen bärgats - skyddssäd 60 90 90 50 70 70 30 50 50 20 40 40 10 20 20 10 10 Svavelbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Tvivelaktigt hög Svavelvärde i marken Stråsäd Oljeväxter -3 30 50 -6 20 40 -9 10 30 20 -15 -50 -150 > 150 Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. © Yara 43 VALL Maximal tillåten kvävegödsling, kg/ha/år Södra och Mellersta Finland Spridningstid Ler- och mjälajordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler- och mjälajordar Norra Finland Grova mineraljordar Organogena jordar VALL Flerårig vall, ettårigt rajgräs, grönfodersäd och rajgräs eller andra vallväxter Vid bärgning av två skördar Vid bärgning av tre eller flera skördar Bete (fler- eller ettåriga betesvallar) Grönfodersäd, helsäd Helsäd: höst- och rågvete Vårspridning På hösten På våren Andra vallbestånd ANLÄGGNING AV VALL Anläggning på våren Anläggning i skyddssäd Anläggning utan skyddssäd Vårspridning 2. spridningen Anläggning på sommaren Anläggning på hösten Anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig träda FRÖVALLAR Vårspridning Vid anläggningen Höstspridning före 10.9. Skyddsgrödan bör få högst den kvävemängd som anges i växtsslagets tabell. 80 30 60 30 80 30 60 30 70 30 50 30 80 30 60 30 80 30 60 30 70 30 40 30 200 200 160 200 200 160 240 200 120 30 140 120 230 200 100 30 130 100 190 170 90 20 70 90 230 170 100 230 170 90 190 150 80 100 90 80 50 110 50 110 40 60 50 90 50 80 40 40 Maximal tillåten fosforgödsling, kg/ha/år Bördighetsklass Helsädesensilage Vallanläggning i skyddssäd Anläggning av vall på våren utan skyddssäd, på sommaren eller hösten Vallen på våren före anläggningen på sommaren Ettåriga fodervallar Flerårig vall - betesvall - andra fodervallar 40 52 36 16 40 32 44 32 12 32 24 36 28 8 24 16 28 24 4 16 12 20 15 12 32 40 24 32 16 24 8 16 8 Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. Om tabellen saknar ett värde för fosfor, får en korrigering av skördenivån inte utföras. 44 © Yara Kaliumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Frövallar Helsäd till ensilage och anläggning av vall i skyddssäd Fleråriga vallar - ensilage- och färskfodervallar 3 skördar* Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden - ensilagevallar, 2 skördar* Vårspridning för 2. skörden Rajgräs, grönfodersäd Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden Slåttervall Vårspridning för 2. skörden Betesvall - 3 gödslingsomgångar Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden - 4 gödslingsomgångar * Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden för 4. skörden 70 120 55 90 40 70 30 50 10 30 50 60 60 70 90 50 70 70 70 90 40 60 60 50 80 40 60 60 50 80 30 50 50 40 70 30 50 50 40 70 10 40 40 10 50 20 30 40 10 50 30 20 30 30 20 30 40 50 50 40 40 40 30 30 40 50 30 30 40 30 20 40 40 20 30 30 20 30 40 10 20 30 20 10 20 10 10 10 30 Öka kaliumgödslingen med 20 kg/ha för tre år gamla eller äldre vallar, med undantag för betesvallar. Minska den rekommenderade kaliumgödslingen med 20 kg/ha nästa vår om du använder stallgödsel vid vallanläggningen. Under uppehållsperioder är det bra att undvika en för kraftig kaliumgödsling på lerjordar. * Om ensilagets kaliumhalt överskrider 25 g K/kg ts kan kaliumgödslingen minskas med 1020 kg K/ha nästa vår. Svavelbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Betänkligt hög Svavelvärde i marken Vall -3 30 -6 20 -9 10 -15 -50 -150 > 150 Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. © Yara 45 Knölväxter och rotfrukter Maximal tillåten kvävegödsling, kg/ha/år Södra och Mellersta Finland Spridningstid Ler- och mjälajordar 140 105 120 60 80 85 100 Grova mineraljordar 140 105 120 60 80 85 100 Organogena jordar 120 70 80 60 80 60 70 105 120 60 80 85 100 105 120 60 80 85 100 70 80 60 80 60 70 Ler- och mjälajordar Norra Finland Grova mineraljordar Organogena jordar Sockerbeta Stärkelsepotatis, skördenivå 35 t/ha Stärkelsepotatis, skördenivå 40 t/ha Tidig potatis Tidig potatis + fånggröda Annan potatis, skördenivå 35 t/ha Annan potatis, skördenivå 40 t/ha Vårspridning Vårspridning Vårspridning Vårspridning Vårspridning Vårspridning Vårspridning Maximal tillåten fosforgödsling, kg/ha/år Bördighetsklass Potatis Sockerbeta 70 63 70 63 70 60 55 43 35 26 20 14 Om tabellen saknar ett värde för fosfor, får en korrigering av skördenivån inte utföras. Kaliumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Mat- och matindustripotatis Stärkelsepotatis Utsädespotatis, tidig potatis Sockerbeta, grova mineraljordar och organogena jordar - blasten plöjts in - blasten bärgats Sockerbeta, lerjordar - blasten plöjts in - blasten bärgats 240 140 210 240 140 210 180 110 160 130 90 115 90 60 80 <65 <40 <55 220 380 135 295 60 220 145 60 5 315 445 160 300 40 180 85 10 Magnesiumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Potatis, sockerbeta 60 50 40 20 Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. 46 © Yara Kalciumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Potatis 126 95 63 Natriumbehov, kg/ha/år Natriumtal, mg/l Sockerbeta Blasten plöjts in, lätta jordar Blasten plöjts in, lerjordar Blasten bärgats, alla jordarter 0­10 90 85 140 10­30 70 65 120 30­50 45 40 85 50­70 20 15 70 50 15 70­100 100­150 Yli 150 Svavelbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Betänkligt hög Svaveltal i marken Baljväxter och potatis -3 30 -6 20 -9 10 -15 -50 -150 > 150 Andra åkerväxter Maximal tillåten kvävegödsling, kg/ha/år Södra och Mellersta Finland Spridningstid Rörflen som energigröda Anläggningsår Skördeår Andra åkerväxter Vårspridning 60 90 110 60 80 100 40 60 60 60 80 100 50 80 90 40 60 60 Ler- och mjälajordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler- och mjälajordar Norra Finland Grova mineraljordar Organogena jordar Maximal tillåten fosforgödsling, kg/ha/år Bördighetsklass Fiberlin Rörflen anläggningsåret Rörflen skördeår Anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda Andra växter 32 50 30 28 30 24 40 20 20 20 20 30 15 16 15 12 20 10 8 10 8 10 5 4 5 Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. © Yara 47 Frilandsgrönsaker Maximal tillåten kvävegödsling, kg/ha/år Ler- och mjälajordar Huvud-, bryssel- och blomkål, frilandsgurka, kålrot, purjolök Andra lökväxter Andra kålväxter Morot och andra rotfrukter Baljväxter Huvud- och bladsallat Andra grönsaker och örter Frökryddor och andra växter 240 120 175 180 55 130 160 90 Mo-sand- och moränjordar 230 110 160 170 50 120 140 80 Mull- och torvjordar 230 100 130 160 40 100 125 50 Maximal tillåten fosforgödsling, kg/ha/år Bördighetsklass Betänkligt hög Kål- och lökväxter Rotfrukter Morötter för lagring Baljväxter Andra grönsaker Örter och frökryddor Andra växter 110 100 100 50 100 32 32 110 100 100 50 100 24 24 80 75 75 35 60 20 20 60 55 55 25 50 12 12 50 35 40 20 40 8 8 30 30 30 15 30 0 0 10 10 20 10 10 0 0 Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. 48 © Yara Plantskoleväxter, bär och frukt Maximal tillåten kvävemängd för droppbevattnade jordgubbar (kg/ha/år) enligt skördenivå och jordartens mullhalt Skördenivå t/ha Mullhalt Mullfattig jord Mullrik jord Mycket mullrik jord och torvjord 5 50 45 40 10 60 55 50 20 80 75 75 30 100 95 95 Maximal tillåten kvävegödsling (kg/ha/år) enligt jordart och mullhalt Ler- och mjälajordar Mullfattig Plantskoleväxter Anläggningsskedet Årsgödsling 1) Sand-, mo- och moränjordar Mycket mullrik Mullfattig Mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mullhaltig Mullrik Mull- och torvjordar 140 120 140 120 120 100 120 100 140 120 140 120 120 100 120 100 100 90 Jordgubbe , hallon, svarta vinbär Anläggningsskedet Årsgödsling Andra bär Anläggningsskedet Årsgödsling Frukt2) Anläggningsskedet Årsgödsling 65 125 60 100 45 75 30 60 50 100 40 80 30 70 20 60 20 50 60 90 50 85 40 80 30 70 50 80 40 75 30 65 20 50 20 40 50 70 50 70 30 60 30 50 35 60 35 55 20 45 20 40 15 30 1) Om jordgubbslandet anlägga med s.k. skördeplantor kan kvävegödslingen i anläggningsskedet höjas med 50 %. 2) Om äppelgården är täckt med gräsmatta kan kvävegivan vid anläggningen ökas med 20-50 kg/ha. Maximal tillåten fosforgödsling, kg/ha/år enligt bördighetsklass Bördighetsklass Betänkligt hög Plantskoleväxter1) Jordgubbe, hallon, svarta vinbär Anläggningsskedet Årsgödsling Andra bär Anläggningsskedet Årsgödsling Frukt Anläggningsskedet Årsgödsling 90 45 80 40 70 35 60 30 40 20 25 10 80 50 70 40 60 35 50 30 30 25 15 15 70 40 60 35 50 30 40 25 25 20 10 10 90 80 70 60 40 20 1) Maximal tillåten fosforgödsling för krukplantor: Grundgödsling 165 g/m3, långverkande gödselmedel och tilläggsgödsling 250 g/m3 © Yara 49 Tolkning av markkarteringsresultatet Bördighetsklass* Markegenskap och jordartsgrupper Mullhalt Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Surhet, pH Lerjordar mf mh mr mmr mf mh mr mmr 5,4 5,2 5,0 4,8 5,1 5,0 4,9 4,7 4,6 4,4 5,8 5,6 5,4 5,2 5,5 5,4 5,3 5,1 5,0 4,8 6,3 6 5,8 5,6 5,9 5,8 5,7 5,5 5,4 5,2 6,7 6,4 6,2 6,0 6,3 6,2 6,1 5,9 5,8 5,6 7,2 6,9 6,6 6,4 6,7 6,6 6,5 6,3 6,2 6,0 7,6 7,3 7,0 6,8 7,1 7,0 6,9 6,7 6,6 6,4 Grova mineraljordar Mulljordar Torvjordar Kalcium (Ca), mg/l Lerjordar Grova mineraljordar Organogena jordar Fosfor (P), mg/l Lerjordar Grova mineraljordar (mjäla, finmo, sandjordar) Grova mineraljordar (mo, moränjordar) Organogena jordar (med undantag av vitmosstorv) Vitmosstorv Kalium (K), mg/l Lerjordar (ej gyttjelera) Gyttjelera, mo, moränjordar (ej sandig morän), mjäla, finmo, mulljord Sand, sandig morän, torv Magnesium (Mg), mg/l Lerjordar Grova mineraljordar Organogena jordar Förhållande Mg:Ca Förhållande Mg:K Svavel (S), mg/l Alla jordarter Natrium (Na), mg/l Lerjordar Andra jordarter Tolkning av markens spårämneshalter Bor (B), mg/l 1) Lerjordar Andra jordarter Koppar (Cu), mg/l Mineraljordar Organogena jordar 2) 1000 400 600 1500 800 1000 2000 1400 1600 2600 2000 2600 3600 2600 3600 5600 4000 5600 mf mh mr,mmr mf mh mr,mmr mf mh mr, mmr 2,0 2,0 1,5 3,0 3,0 2,5 2,5 2,5 2,0 2,0 1,3 4,0 3,5 3,0 7,0 6,0 5,0 5,0 4,5 4,0 4,0 2,7 8,0 7,0 6,0 13 12 10 10 9,0 8,0 8,0 5,3 15 14 12 22 20 18 18 17 15 15 10 25 23 20 35 33 30 30 28 25 22 15 40 40 40 50 50 50 50 50 50 30 20 60 40 30 100 70 50 200 120 80 300 200 150 500 350 250 800 500 400 100 50 50 1:80 1:10 150 80 80 1:40 1:5 200 120 120 1:20 1:3 400 200 200 1:10 1:2 600 400 400 1:5 1:1 1:2 3 6 10 15 50 150 20 15 40 30 60 45 80 60 0,3 0,2 0,5 0,4 0,8 0,6 1,2 0,9 1,7 1,3 2,5 2,0 1,0 1,0 1,5 1,5 2,7 2,7 5,0 5,0 10 10 20 20 Mangan (Mn), mg/l pH-korrigerad, alla jordarter Zink (Zn), mg/l Alla jordarter Molybden (Mo), mg/l Alla jordarter 0,01 0,02 0,03 0,06 0,2 0,5 1,0 1,5 2,0 6,0 20 50 6 12 25 75 250 1000 * Värdet anger den övre gränsen för varje klass. Gränsvärdena hör till den övre bördighetsklassen. 1 ) Om markens pH överskrider 6,6 höjs klassgränserna för bor med 0,1 mg/l. Om markens pH överskrider 6,9 höjs klassgränserna för bor med 0,2 mg/l. 2) Om markens pH överskrider 5,2 minskas värdet för koppar med 1,0 mg/l. Om markens pH överskrider 5,7 minskas bördighetsklassen för koppar med en klass. 50 © Yara Transport och hantering av gödselmedel Inhemska Yara gödselmedel är säkra att transportera, lagra och använda. Rätt lagrade bibehåller de sina ursprungliga egenskaper i flera år. Anvisningarna för transport och lagring gäller endast Yara Suomis gödselmedel. De gäller inte säker lagring på gården av kväverika gödselmedel innehållande ammoniumnitrat (över 28 % kväve från ammoniumnitrat (dvs. över 80 % ammoniumnitrat)). Vid lagringen av dessa ska man iaktta bestämmelserna om lagring av farliga kemikalier. Anvisningen kan fås hos Säkerhetsteknikcentralen (TUKES). Transport Gödselmedel lastas i rena fordon på fabriken. Föraren ansvarar för rengöringen av lastutrymmet. Storsäckar får inte lastas på varandra. Säcktillverkaren garanterar inte hållbarheten för säckar som fallit omkull. Säckarna ska alltid placeras på en slät yta och får inte släpas eller skjutas längs golvet. Lasten måste täckas för att fartvinden inte ska pressa in vatten i säckarna, eftersom detta kan leda till problem under senare förvaring. Om säckarna transporteras oövertäckta försämras också hållfastheten hos storsäckarnas handtag. Täckningen övervakas vid fabrikerna. Lagring Den bästa platsen att lagra gödselmedel är ett torrt och täckt utrymme där säckarna hålls hela och torra. Om du lagrar gödseln utomhus, välj en skuggig plats som är så torr som möjligt och som ligger något högre än omgivningen. Lägg lastpallar eller motsvarande under storsäckarna och täck alltid över alla gödselsäckar omsorgsfullt. Solens UV-strålning gör att säckmaterialet blir skört om säckarna utsätts för strålning tillräckligt länge. Om du är tvungen att trava pallarna på varandra bör du försäkra dig om att traven inte kommer åt att stjälpa. Eftersom säckmaterialet kan bli skörare med tiden ger Yara Suomi dock endast ett års användbarhetsgaranti för sina gödselmedel, enligt säcktillverkarens garanti. Håll gödselmedlen och tomma gödselsäckar utom räckhåll för barn och husdjur. Lagra inte gödselmedel tillsammans med bränslen, smörjmedel eller andra lättantändliga ämnen. Det är förbjudet att röka och göra upp öppen eld i gödsellager. Använd inte lösa lampor (s.k. sladdlampor) i lagret, eftersom de kan falla ner på gödselsäckarna och hetta upp dem. © Yara 51 överdrag för lastpallar till återvinning för ny plasttillverkning eller för energibruk. Reklamationer om gödselmedlen Kontrollera när du fått hem gödseln att produktkvaliteten och ­mängderna stämmer överens med beställningen. Om leveransen inte motsvarar beställningen eller om varor försvunnit eller skadats under leveransen ska du genast vid mottagningen av varan lämna över en reklamation till chauffören eller den försäljare som sålt gödseln. Reklamationen ska inlämnas inom 5 dagar efter att varan tagits emot, om minskningen eller skadan inte var iakttagbar i samband med mottagningen. Yara Suomi ansvarar för att produktens kvalitet uppfyller bestämmelserna lagen om gödselmedel och att den motsvarar innehållet i produktdeklarationen, förutsatt att produkten lagrats enligt anvisningarna. Anmärkningar om produktkvaliteten kan göras inom ett år efter att varan levererats, dock senast inom 14 dygn efter att ett fel observerats. Orsaken till reklamationen ska alltid kunna påvisas. Använd om möjligt alltid de äldsta gödselmedlen till först. Om det finns kondensvatten på säckarna bör det skakas av innan säckarna öppnas. Saker som ska beaktas vid användningen av gödsel Gör varje år innan du sår ett vridprov med varje sorts gödsel du använder. På det sättet säkerställer du att du får rätt mängd gödsel per hektar. Använd ett skyddsnät ovanpå gödselbehållaren för att förhindra att eventuella klumpbildningar stockar till gödselbillarna. Gödselmedlen vid eldsvåda Gödselmedel brinner inte med öppen låga och det sker inte heller någon termisk nedbrytning av YaraMila -gödselmedlen vid eldsvåda. Om gödselmedlen vid en eldsvåda hettas upp till över 200 °C kan det ändå bildas giftiga gaser. Om du vet eller misstänker att det lagras gödselmedel i en brinnande byggnad, anmäl det till brandkåren. Andas inte in brandgaserna. Använd vatten för att släcka eldsvådan. Återanvändning av förpackningarna Gödslingsförpackningarna är tillverkade av polyeten- och polypropenplast. Yara Suomi och 4H-klubbarna samlar in tomma säckar, storsäckar och plast- Läs mera på www.farmit.net/ kasvinviljely/lannoitteet Hantering av storsäckar Var alltid försiktig när du lyfter storsäckar och använd en låsbar lyftkrok utan vassa kanter. Gå aldrig under en upplyft säck. Öppna storsäckarna med en storsäckskniv eller ett annat långbladigt redskap för att inte behöva röra dig mellan den upplyfta säcken och arbetsmaskinen. Om det finns över ett år gamla storsäckar i lagret bör du vara extra försiktig när du lyfter dem. Trasiga storsäckar och säckar som skadats på annat sätt ska aldrig lyftas i bara handtaget. Man ska vara extra försiktig när man hanterar skadade säckar. 52 © Yara Underhåll markbördigheten valler för att höja bördighetsklassen med en klass, medan det behövs 9 ton kalk per hektar för att höja bördighetsklassen med en klass på mullrik grynlera. Yara magnesiumhaltig kalk Yara magnesiumhaltig kalk är en ren, finmalen naturprodukt. Kalken har anrikats genom en flotationsmetod. Den är mycket finkornig och har en snabbverkande neutraliseringskapacitet på 24 procent. Produkten är av jämn kvalitet och dammar inte vid spridningen. Produkten innehåller också rikligt med kalcium och passar därför som kalciumgödselmedel t.ex. vid odling av vall där det även finns behov av att höja pH-talet. Kalkning minskar markens surhet och gör att näringsämnena blir lättare tillgängliga för växterna. Genom att se till jorden är välkalkad och mullrik kan man försäkra sig om att näringsämnena, t.ex. kväve, frigörs jämnt under odlingssäsongen. På en välkalkad jord utnyttjas alla produktionsinsatser på ett effektivt sätt. I en kalkad jord aktiveras också mikroorganismerna; gammalt växtavfall bryts ner snabbare och sjukdomsalstrare elimineras. Dessutom förbättrar kalciumet i kalken jordens aggregatbildning. Porerna mellan aggregaten släpper igenom överloppsvatten och rötterna får gott om plats att ta upp vatten och näring från ett brett område. Särskilt viktigt är det att komma ihåg kalkningen av vallodlingar, eftersom pH-värdet på vallskiften minskar snabbt upp till en enhet på tre år. Kalkning höjer halterna av kalcium, magnesium och fosfor i fodret. Genom att kalkningen balanserar upp fodrets sammansättning av mineralämnen påverkas också utfodringen. Kalkning är det förmånligaste sättet att höja magnesium- och kalciumhalterna i jorden. Det lönar sig att kalka regelbundet. En alltför stor engångsgiva av kalk kan nämligen försämra växternas förmåga att uppta spårämnen och fosfor. Den största rekommenderade engångsgivan vid grundförbättring av nybrutna åkrar är 9 ton/ha. Efter grundkalkningen uppgörs en kalkningsplan som bygger på jordartens behov och utsträcker sig över flera år. På grov, mullfattig mineraljord måste man tillsätta 2 ton kalk med korta interEgenskaper Neutraliseringskapacitet 33 Snabbverkande neutraliseringskapacitet 24 Magnesium minst 3 Kalcium 28 Finhetsgrad under 2 mm 100 under 0,15 mm 75 Fukthalt 6­9 Bruksmängder: 3-9 ton/ha enligt markkartering % % % % % % % Yara Biotit Yara Biotit är ett jordförbättringsmedel som innehåller långsamt lösligt kalium (5 %). Produkten lämpar sig för kalium-, magnesium- och kalciumgödsling. Produkten har också en kalkningsverkan: den höjer markens pH-värde med 0,2­ 0,4 enheter beroende på bruksmängd © Yara 53 och jordart. Av det kalium som ingår i Yara Biotit frigörs ca 2/3 under de första fem åren. Yara Biotit kan användas för att öka innehållet av förrådskalium på kalifattiga jordar. När produkten används vid anläggning av vall balanseras spårämnessammansättningen i vallfodret. Yara Biotit förbättrar även markens fysikaliska egenskaper: produkten höjer markens förmåga att lagra näringsämnen, men höjer inte ledningstalet. Egenskaper Neutraliseringskapacitet 13 Snabbverkande neutraliseringskapacitet 1 Kalium (syralösligt) 5 Magnesium 10 Kalcium 7 Finhetsgrad under 2 mm 98 under 0,15 mm 21 Fukthalt 4­6 sig för fosfor-, kalium-, kalcium- och magnesiumgödsling vid ekologisk odling samt för att höja jordens pH-värde. Egenskaper Neutraliseringskapacitet 18 Snabbverkande neutraliseringskapacitet 2 Kalium (syralösligt) 4 Fosfor 1 Magnesium 8 Kalcium 11 Finhetsgrad under 2 mm 98 under 0,15 mm 30 Fukthalt 6­9 % % % % % % % % % högt pH. På dessa skiften höjs kalciumvärdet effektivare med Yara Jordförbättriingsgips än med kalkning. Totalfosforhalten i Yara Jordförbättringsgips är 2 ton/ha, vilket ska beaktas vid planeringen av gödslingen. Egenskaper Totalfosfor Kalcium Svavel Finhetsgrad Fukthalt 0,2 23 18 under 2 mm 100 under 0,15 mm 80 n. 15 % % % % % % % % % % % % % % Bruksmängder: 8­12 ton/ha enligt markkartering, vart 2.­4. år. Yara Apatit Yara Apatit lämpar sig som fosforgödselmedel vid ekologisk odling samt som näring för kompost och fast gödsel. Egenskaper Fosfor Vattenlöslig fosfor Kalcium Finhetsgrad under 0,06 mm under 0,1 mm under 0,3 mm Fukthalt 14 0 34 40 60 95 7­9 % % % % % % % Bruksmängder: Bruksmängd 3­5 ton/ha enligt markkartering, vart 2.­4. år (oftare och mindre mängder på grova mineraljordar och för potatis) Bruksmängder: 4­10 ton/ha enligt markkartering, vart 2.­4. år. Yara Biotit lämpar sig också för potatis och jordgubbe i anläggningsskedet, samt för rörflen och ekologisk odling. Yara Bio-Apatit Yara Bio-Apatit är en mekanisk blandning av apatit och biotit. Den lämpar Bruksmängder: Vid ekologisk odling 1 000­3 000 kg/ ha vart femte år, för baljväxter 500­ 800 kg/ha. E T! NYH Yara Biotit-Gips är en blandning av Yara Biotit och Yara Jordförbättringsgips, som förenar jordförbättringsgipsens och biotitens goda egenskaper. Yara Biotit-Gips är ett jordförbättringsmedel som innehåller sulfatsvavel (4 %) och långsamt lösligt kalium (5 %) och som är lämpligt för gödsling med kalcium, magnesium, kalium och svavel. I likhet med Yara Biotit har produkten också en kalkningsverkan: den kan höja markens pH-värde med 0,2­0,4 enheter beroende på bruksmängd och jordart. Yara Biotit-Gips Yara Jordförbättringsgips Yara Jordförbättringsgips är en ny produkt för jordförbättring samt gödsling med kalcium och svavel. Produkten innehåller kalcium 23 % samt svavel 18 % och är lämplig som kalciumgödselmedel på vall och potatis och för tillförsel av svavel för oljeväxter och spannmål. Produkten förbättrar jordens aggregatstruktur och förbättrar härigenom vattenhushållningen och utnyttjandet av näringsämnen, men höjer inte pH-värdet. Användning av Yara Jordförbättringsgips gör att markens lösliga fosfor fastläggs vilket förbättrar utnyttjandet av fosforn. Yara Jordförbättringsgips är lämpligt för kalciumgödsling på vallskiften som redan har tillräckligt Yara Biotit-Gips är lämpligt för jordar där man vill förbättra markens innehåll av kalcium, kalium och svavel på samma gång. Produkten inverkar även gynnsamt på markens fysikaliska egenskaper och förbättra tillgängligheten hos markens näringsämnen. Egenskaper Neutraliseringskapacitet (Ca) 11 Kalcium 11 Magnesium 8 Kalium 5 Svavel 4 Finhetsgrad under 2 mm 98 under 0,15 mm 21 Fukthalt 4­6 Bruksmängder: 3­6 tn/ha enligt markkartering, vart 2.­4. år. % % % % % % % % 54 © Yara S VICELINJE ER 010 215 2621 kysy@yara.com A VÄ X T N Ä R Fråga mera! Rådgivningstelefon 010 215 2621 betjänar vardagar 8.00­17.00. (Ett samtal kostar 8,21 c/samtal + 5,9 c/minut (trådtelefon) eller 8,21 c/samtal + 16,9 c/minut (GSM) Våra regionförsäljningschefer hjälper dig också gärna i frågor om gödslingen. Norra och Mellersta Österbotten Kalle Piirainen Tfn 050 387 1656 E-post: kalle.piirainen@yara.com Mellersta Finland, Birkaland, Södra Österbotten Pekka Luoma Tfn 0500 569 605 E-post: pekka.luoma@yara.com Södra, Mellersta och Norra Österbotten, Österbotten, Lappland Markku Heikkilä Tfn 050 320 7939 E-post: markku.heikkila@yara.com Norra Finland, Kajanaland, Savolax-Karelen Ilkka Mustonen Tfn 0500 387 724 E-post: ilkka.mustonen@yara.com Kajanaland, Mellersta och Östre Finland Jarkko Puustinen Tfn 050 320 7923 E-post: jarkko.puustinen@yara.com Österbotten, Satakunta Jan Brännkärr Tfn 0500 217 146 E-post: jan.brannkarr@yara.com Egentliga Finland, Satakunta, Suupohja Antti Pakkanen Tfn 050 438 4007 E-post: antti.pakkanen@yara.com Nyland, Tavastland, Birkaland, Kymmenedalen, Södra Karelen Simo Ylä-Uotila Tfn 0500 350 983 E-post: simo.yla-uotila@yara.com Södra Savolax, Södra Karelen, Kymmenedalen, Päijät-Häme Pekka Lipsanen Tfn 0400 553 918 E-post: pekka.lipsanen@yara.com Egentliga Finland, Nyland Jorma Peippo Tfn 0500 521 862 E-post: jorma.peippo@yara.com IN G N YA R © Yara 55 Yara Suomi Oy Mechelingatan 1a PB 900, 00181 Helsingfors tfn 010 215 111 www.yara.fi Nyheter från Yara! kan ukter 0 d 01 a pro raVit as 1.10.2 Ya ll bestä Vi förbehåller oss rätten att ändra den information som ingår i denna produktguide. Rakennuspaino/6/2010/ 7 500