Utsikt som ger insikt stUDerA i otnÄs 2010 tekniskA HÖgskoLAn BestÄLLAre: Tekniska högskolan / Ansökningsinfo reDAktionsAnsVArig: TKK/ Milla Vaisto-Oinonen, Caroline Ingo grAFisk Design: Mainostoimisto RED BiLDer: Mainostoimisto RED, Kaapo Kamu, Adolfo Vera,TKK:s arkiv ÖVersÄttning: Majken Löfman inneHÅLL rektorns hälsning mot aalto-universitetet bli teknolog i otnäs teknologens liv 1.0 fakulteten för elektronik, kommunikation och automation 5 6 8 11 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 61 62 Automations- och systemteknik Bioinformationsteknologi Elektronik och elektroteknik Telekommunikationsteknik fakulteten för informations- och naturvetenskaper Informationsnätverk Teknisk fysik och matematik Datateknik Produktionsekonomi fakulteten för kemi och materialvetenskaper Bioproduktteknologi Kemiteknik Materialteknik fakulteten för ingenjörsvetenskaper och arkitektur Energi- och VVS-teknik Geomatik Fastighetsekonomi Maskinteknik Konstruktions- och byggnadsproduktionsteknik Samhälls- och miljöteknik Arkitektur Landskapsarkitektur DI-examensprogrammet för miljöteknik karta över campusområdet teknologen och kulturen 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 VÄLkommen Att stUDerA PÅ tekniskA HÖgskoLAn! Den här broschyren är riktad till dig som är abiturient våren 2010. Med den vill vi presentera Aalto-universitetets breda utbud av utbildningar och forkningsprogram inom teknik samt berätta om själva studierna och studiekulturen i Otnäs. Som bäst pågår förberedelserna med att slå ihop Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan till en enda högskola 2010 under namnet Aalto-universitetet, efter akademiker Alvar Aalto ­ arkitekten bakom campusområdet i Otnäs. Ett av målen för det nya Aalto-universitetet är att både utbildning och forskning ska hålla internationell toppnivå. Som dess största enhet har TKK även i framtiden ett centralt ansvar för den tekniska forskningen och utbildningen i Finland. Vi har ett bra utgångsläge. Tekniska högskolan har starka traditioner vad gäller utbildning av hög kvalitet och internationell toppforskning. Den industriella och tekniska utvecklingen i Finland har till stor del skapats av yrkesfolk med utbildning från Tekniska högskolan. Än i dag utexamineras nästan 40 % av landets diplomingenjörer och arkitekter samt mer än 50 % av alla teknologie doktorer i Otnäs. TKK:s utbildningsprogram täcker alla huvudbranscher inom det tekniska området och inkluderar också nya tvärvetenskapliga och internationella program som svarar på de utmaningar det moderna informationssamhället ställer oss inför i dag. Vi har program som kombinerar till exempel teknik och biovetenskaper eller teknik och ekonomi eller program som ger förberedande kunskaper för utveckling av robotik för rymdteknikens behov. Undervisningen bygger på våra lärares egen avancerade forskning, och syftar till att ge våra studerande beredskap att arbeta självständigt som tekniska specialister, att utveckla ny teknik och att utveckla sitt eget kunnande. TKK har omfattande internationella samarbetsnätverk, vilket ger våra studerande möjlighet att studera utomlands som en del av sin grundexamen. Vår målsättning är att så många av våra studerande som möjligt ska utnyttja denna möjlighet och studera en termin eller ett läsår utomlands. Dessutom kan man bedriva individuella tvärvetenskapliga studier genom att kombinera sina TKK-kurser med kurser på Aalto-universitetets andra enheter eller på de andra universiteten och högskolorna i huvudstadsregionen. Huvudstadsregionen är också ett stort centrum för svenskspråkig universitetsutbildning. Otnäs vackra campusområde och det centrum för högteknologiforskning och affärsverksamhet som växt fram kring det ger utmärkta möjligheter till innovativ företagsamhet. Vårt internationella campus har över 1 300 utländska examens- och utbytesstuderande och därtill ett stort antal internationella lärare och forskare. Otnäs är också ett vitalt kulturcentrum med tiotals teknologföreningar med ett rikt utbud av fritidssysselsättningar som motvikt till studierna. När Aalto-universitetets verksamhet utvecklas och etableras kommer campus att bli ännu aktivare och mångsidigare. Studier i teknik och arkitektur passar både flickor och pojkar. En teknisk utbildning ger dig en chans att vara med och skapa ett både miljö- och människovänligare samhälle som tillgodoser allas behov. Kom med och forma framtiden med oss. Samtidigt får du vara med och bygga upp Aaltouniversitetets helt nya undervisnings- och studieku Välkommen! matti Pursula Dekan Chef för Tekniska högskolan vid Aalto-universitetet 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 mot AALto-UniVersitetet Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan bildar ett nytt universitet: Aalto-universitetet, som inleder sin verksamhet 1.1.2010. Universitetet vill skapa en studentcentrerad kultur, som uppmuntrar till nyfikenhet, forskning och lärande och som lockar studenter och forskare från hela världen. Det nya universitetet har en hög målsättning: att vara ett universitet i världsklass före år 2020. mot en ny undervisningskultur Inom Aalto-universitetet möts tre olika vetenskapsområden ­ konst, teknik och ekonomi ­ och tre högskolor som alla har en lång historia och erfarenhet bakom sig. Universitetets strategi bygger på att stärka de redan väletablerade kunskapsområdena och samtidigt skapa nya. Det är i kontaktytan mellan olika kunskapsområden som det ännu är möjligt att skapa och utveckla helt nya forsknings- och kunskapsinriktningar. Genom sammanslagningen av de tre högskolorna öppnar Aalto-universitetet dörren mot en mer tvärvetenskaplig utbildning som ger studenterna möjlighet att välja studier från flera olika utbildningsområden. Det redan välutvecklade samarbetet med företag och andra universitet runt om i världen kommer att få en betydande roll i både studierna och forskningen vid Aalto-universitetet. Vägen till framgång kräver en satsning på forskning och innovationer, men Aalto-universitetet vill samtidigt sätta studenten i centrum och ge utrymme för nytänkande i studierna och undervisningen. På så sätt kan man garantera en hög kunskapsnivå och goda karriärutsikter för de utexaminerade. En inspirerande miljö som sporrar till nytänkande är också en grundförutsättning för att kunna skapa innovationer på internationell toppnivå. namnet symboliserar förändring Aalto-universitetet har fått sitt namn efter arkitekten Alvar Aalto, en av de mest kända finländarna utomlands. Universitetets namn symboliserar förändring och är en hyllning till den djärva renässansmänniskan som sprängde gränser och som utmärkte sig såväl inom tekniken och ekonomin som inom konsten. Aalto, själv utbildad på TKK, skapade både Otnäs stadsplan och TKK:s huvudbyggnad. Det nya universitetets namn hänvisar även till Aaltos kompanjoner, Elissa och Aino Aalto, som båda stod för en central insats i Aaltos produktion. Aalto-universitetet vill lösa globala problem och utveckla välfärden i samhället. Man utgår från att vetenskapen, konsten och tekniken kommer att bli allt mer tillgängliga för den stora allmänheten i framtiden ­ de stora innovationerna ska i sista hand möta människors behov i vardagen. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Aalto-universitetets högskolor och tkk:s fakultetsindelning aalto-universitet tekniska högskolan helsingfors handelhögskolan konstindustriella högskolan (tkk) (hse) (taik) fakulteten för elektronik, kommunikation och automation fakulteten för informationsoch naturvetenskaper fakulteten för ingenjörsvetenskaper och arkitektur fakulteten för kemi och materialvetenskaper Automationsoch systemteknik Bioinformationsteknologi Elektronik och elektroteknik Telekommunikationsteknik Datateknik Informationsnätverk Produktionsekonomi Teknisk fysik och matematik Arkitektur Energi- och VVS-teknik Fastighetsekonomi Geomatik Konstruktions- och byggnadsproduktionsteknik Landskapsarkitektur Maskinteknik Samhälls- och miljöteknik DI-examensprogrammet för miljöteknik Bioproduktteknologi Kemiteknik Materialteknik 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 BLi teknoLog i otnÄs Tekniska högskolan erbjuder landets mest omfattade utbud av olika tekniska studieområden. Är du intresserad av att planera flygplan eller kanske av akustik, miljöfrågor eller arkitektur? Universitetets fyra fakulteter med 19 examensprogram kan erbjuda varje studerande något. Antagning av studerande - DiA antagningen, antagningen för informationsnätverk och tkk:s specialantagning Tekniska högskolans ansökningstid är på våren och till ansökningsalternativen söker man, med undantag av specialantagningen, via den nationella gemensamma antagningen till diplomingenjörs- och arkitektutbildningen. Ansökningen sker via universitetens nationella elektroniska ansökningssystem. Studeranden väljs till examensprogrammen för diplomingenjörer antingen utgående från betygurval, begynnelse- eller urvalsprovspoäng eller enbart utgående från urvalsprovet. Urvalsproven består av ett prov i matematik samt prov i fysik, kemi eller samhällsvetenskaper beroende på vart man söker. Ansökningen till examensprogrammen för arkitektur och landskapsarkitektur sker i tre faser. Förhandsuppgifterna returneras vid ansökningstidens utgång. De som godkänts i förhandsuppgiften deltar i matematikprovet som ordnas i maj. Alla som avlagt ett godkänt matematikprov deltar i ett fyradagars planerings- och teckningsprov som arrangeras i juni. De som söker till examensprogrammet för landskapsarkitektur deltar därtill i ett prov i naturvetenskap. Studerande väljs till examensprogrammet för informationsnätverk antingen med begynnelse- och urvalsprovspoängen eller enbart utgående från urvalsprovet. De sökande deltar utöver urvalsprovet i matematik även i ett materialbaserat prov och i ett lämplighetsprov. Ansökningstiden för den gemensamma antagningens ansökningsalternativ samt programmet för informationsnätverk går ut 16.4.2010. Studerandeurvalskvoter, antal platser samt noggrannare urvalsprinciper fastställs årligen i oktober, då man också hittar information på universitetets hemsida. Urvalsresultaten för antagningen publiceras i början av juli. Studierna inleds i september. En del av de nya studerandena antas via tkk:s specialantagning. Framgångsrika deltagare i till exempel vetenskapstävlingen Viksu samt deltagare i matematik-, fysik-, kemitävlingar samt Datatähti-tävlingen kan på vissa villkor antas till studerande utan inträdesprov. Studerande på Öppna universitetet kan antas i specialantagningen på basis av studierna. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Antagning av studerande till de högre examensprogrammen Bland annat personer som har avlagt teknologie kandidatexamen eller övrig kandidatexamen, yrkeshögskoleexamen från lämplig teknisk bransch eller Bachelor-examen vid ett utländskt universitet kan ansöka till andra skedets studerandeurval, dvs. direkt till de högre examensprogrammen. Ansökningstiden upphör årligen i slutet av februari. Studierna inleds i början av september. studier. Arkitekt- och landskapsarkitektexamen avviker till målsättning och struktur från tekniska examina. Efter högre högskoleexamina kan man fortsätta sina studier till teknologie licentiat och teknologie doktor. studiernas uppbyggnad Alla examina och studiehelheter mäts på det allmäneuropeiska sättet i studiepoäng. Ett studieår beräknas motsvara 1 600 studietimmar eller 60 studiepoäng. Studierna för teknologie kandidatexamen räcker tre år och omfattar 180 studiepoäng. Efter avlagd teknologie kandidatexamen har de studerande möjlighet att fortsätta sina studier också inom ett annat examensprogram än det program som teknologie kandidatexamen ingick i. Man kan också fortsätta sina studier vid ett annat tekniskt universitet i Finland eller Europa. En högre högskoleexamen, dvs. diplomingenjörs-, arkitekt- och landskapsarkitektexamen omfattar 120 studiepoäng och tiden för avläggande av examen är två år. Examina är jämförbara med Bachelor- och Masterexamen som avläggs i övriga europeiska länder. examina Studerande som antagits till grundexamen avlägger en treårig teknologie kandidatexamen, som ger en stark matematisk-naturvetenskaplig grund för studierna och förutsättningar för att avlägga högre högskoleexamina inom det egna utbildningsområdet. Teknologie kandidatexamen följs av diplomingenjörs-, arkitekt- och landskapsarkitektexamen som är en tvåårig högre högskoleexamen. Studierna ger goda grunder för planerings-, sakkunnig- eller ledningsuppgifter inom utbildningsområdet samt för vetenskapliga forskar- 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 typiska diplomingenjörsstudier vid tkk grundstudier i matematik-, fysik-, kemi och datateknik; introduktion till de matematisk-naturvetenskapliga grunderna i tekniken. Programmets gemensamma studier ger studeranden baskunskaper inom den valda teknikbranschen. Huvudämnet väljs inom det egna examensprogrammet. Studierna fördjupar det egna specialområdets kunnande. Biämnet kan väljas antingen ur det egna examensprogrammet eller ur något annat examensprogram på TKK, eller avläggas på ett inhemskt eller utländskt universitet. Diplomarbetet behandlar vanligtvis ett ämne i anknytning till huvudämnet och utförs under ledning av en professor. Detta lärdomsprov har som syfte att vänja studeranden vid självständigt arbete. Lärdomsprovet genomförs oftast på uppdrag av något företag. typiska arkitektstudier vid tkk Arkitektur undervisningen ordnas som olika kurser. Huvudparten av undervisningen är föreläsnings- och övningskurser, till stöd för dem ordnas seminarier, exkursion och fältarbetesperioder. Härtill samlar de studerande en portfolio i takt med studiernas framskridande. I denna samlas prestationer och prov från inlärningen samt dryftar på dess innehåll och betydelse. diplomarbete d 30 sp diplomarbete d 30 sp m 10 sp vetenskapsmetodik m 10 sp vetenskapsmetodik studier i biämnet b2 20 sp w 20 sp fritt valbara studier fortsättnings- eller specialmodul 20 sp w 20 sp fritt valbara studier studier i huvudämnet a3 20 sp c 20 sp specialmodul fortsättningsmodul 20 sp 20 sp fördjupande modul a2 20 sp studier i huvudämnet k 10 sp v 10 sp kandidatarbete och seminarium fritt valbara studier studier i huvudämnet 20 sp 20 sp 20 sp kandidatarbete och k 10 sp seminarium a1 20 sp b1 20 sp studier i biämnet v 10 sp fritt valbara studier o 20 sp gemensamma studier i studieprogrammet o 20 sp gemensamma studier i studieprogrammet grundstudier p 80 sp grundstudier p 80 sp Varifrån får man mera information? · TKK:sblistuderandesidor:www.tkk.fi/sv/blistuderande · TKK:sansökningssidor: www.otaniemeen.fi/se · DengemensammaantagningenDIA:shemsidor:www.dia.fi · Elektroniskaansökningen:www.universitetsansokan.fi · Allmäninfoomutbildning:www.studieinfo.fi 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 teknoLogens LiV 1.0 Tekniska högskolan är belägen i de lummiga omgivningarna i Otnäs i Esbo, på det campusområde som i huvudsak planerats av arkitekt Alvar Aalto, som också utexaminerats från Otnäs. Tekniska högskolan (TKK) är Finlands anrikaste tekniska universitet och banbrytande inom forskning och undervisning i teknik i Finland. Otnäs är Nordens största högteknologiska centrum och ett av de innovativaste områdena i Europa. Studier vid Tekniska högskolan består av föreläsningar, räkne- och laboratorieövningar samt övningsarbeten som redan under studietiden ger en uppfattning om det praktiska planerings- och utvecklingsarbetet. Med vissa undantag börjar undervisningen i examensprogrammen för alla med grundkurser i matematik, datateknik och fysik eller kemi. Utöver dessa kurser kommer studierna i det egna området. Viktigast är att oberoende av område lära sig problemlösningsförmåga och logiskt tänkande ­ att hitta sätt att växa in i expertrollen. I examensprogrammen finns omfattande internationella studerande-, forskar- och föreläsningsutbyten. I Otnäs studerar 1200 utländska examens- och utbyteselever. Tekniska högskolans mål är att vara en internationellt engagerad och erkänd ledande expert i utbildning och forskning på teknikens område i världen. År 2010 har TKK ett utbud på 20 internationella magisterprogram. har också många bostäder utanför Otnäs, liksom också många andra studentbostadsorganisationer som det finns mer information om i guiden för förstaårsstuderande (phuxar) eller på webbsidorna. På privata marknaden finns förstås också hyresbostäder, men de är ofta dyrare än studentbostäderna. studera och förändra världen De tekniska områdena förändras ständigt och en uppgift för undervisningen vid TKK är att utveckla studerandenas förmåga att gestalta och behandla och själva aktivt vara en del av förändringen. Vid sidan av studierna tillämpas ingenjörsvetenskaperna på andra områden och i Otnäs ges undervisning i såväl ekonomiska vetenskaper, samhällsvetenskaper som humanistiska ämnen. I och med Aaltouniversitetet mångdubblas antalet ämneskombinationer. En diplomingenjör arbetar oftast i grupp och därför har färdigheter i växelverkan och kommunikation en viktig uppgift i examensprogrammen. En onlinevärld kräver dessa färdigheter också på mer främmande språk än finska eller svenska. TKK:s Språkcenter ger teknologerna undervisning i tio språk. Vid TKK avlägger den studerande först teknologie kandidatexamen och kan därefter lägga om studierna om han eller hon så önskar. Studier kan också bedrivas vid andra universitet, i Finland eller utomlands. Studievägen går oftast från allmän till detaljerad kunskap enligt den studerandes eget intresse. Studierna kröns av diplomarbetet, och därefter kan den färdiga diplomingenjören fundera på alternativen i arbetslivet. Oftast är en teknologie studerande redan under studierna aktivt med i arbetslivet och gör i allmänhet diplomarbetet som anställd hos ett företag. gemensam start på studierna Studierna vid TKK börjar för alla med den gemensamma kursen Introduktion till studierna och datasystemen, och på den går man igenom studieförfaranden och informerar om studiernas struktur, studietekniker och studiestödsärenden. I samband med kursen bekantar man sig även med TKK:s bibliotek och IT-servicecenter, där nya studerande i början av studierna får ett användarnamn till universitetets hundratals datorer. För nya studerande ordnas också verksamhet inom det egna examensprogrammet. För varje ny studerande utses en äldre studerande, dvs. storasyskon, med vars hjälp man lär känna andra och har roligt. Hjälp med studierna fås också från studierådgivarna, äldre teknologer, vid varje institution eller från studieplanerarna. Under studierna ger studiepsykologerna stöd vid behov. Hjälp med att skaffa bostad Nya studerande gör väl i att genast när antagningsbrevet ramlat in genom postluckan lämna in en bostadsansökan, till både studentkårens bostadsbyrå och Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (HOAS). Båda har bostäder för över 2500 studerande i Teknologbyn i Otnäs. HOAS Factory-projekten stöder inlärningen Design Factory, Media Factory och Service Factory hör till Aalto-universitetets första gemensamma projekt, verkstäder för ny kunskap. Verkstäderna är inlärnings-, undervisnings-, forsknings- och samarbetsmiljöer, där akademiska team och projekt samt företag och offentliga samfund samarbetar. Verkstäderna stöder internationalism, öppen 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 innovation och nya undervisnings- och inlärningssätt samt tvärvetenskaplighet. Den forskningskunskap som uppstår i verkstäderna förs smidigt över till undervisningen. Verkstäderna backas upp av de områden där de tre högskolorna redan har tvärvetenskapligt samarbete. Design Factory koncentrerar sig på produktutveckling, Media Factory på mediebranschen och Service Factory på tjänster med högt mervärde. tekniska högskolan är ett tvåspråkigt universitet Vid Tekniska högskolan föreläses grundkurserna i matematik, fysik och datateknik på svenska och det finns svenska övningsgrupper i flera ämnen. Ett gemensamt svenskspråkigt kandidatseminarium erbjuds för studerande vid alla institutioner. Vid högskolan finns två svenskspråkiga professurer inom områdena för Kvalitetsstyrning och Energiteknik och miljövård. Som svenskspråkig har man alltid rätt att använda sitt modersmål i tentamina, seminarier och övningsarbeten. Svenskspråkiga övningsgrupper arrangeras enligt behov. Vidare har man rätt att få handledning i sina studier på svenska. Tekniska högskolan har ett aktivt samarbete med andra tekniska universitet och högskolor i Norden och med andra högskolor och universitetet i Helsingfors. Det är t.ex. möjligt att avlägga en del av sin examen vid någon av dessa. Den svenskspråkiga nationen Teknologföreningen (TF) samlar TKK:s teknologer med svenska som modersmål eller med intresse för det svenska språket. tvärvetenskapliga möjligheter TKK:s brokiga mångfald av examensprogram erbjuder ett oändligt antal möjligheter att lära sig nya saker. I synnerhet möjliggör tvärvetenskapliga studiealternativ mycket olika studie- och karriärvägar. Studerandena vid Aaltouniversitetet erbjuds gemensamma studiehelheter, t.ex. programmen International Design Business Management och Creative Sustainability. Programmet Framtidens industriföretag som är avsett för teknologer är resultatet av ett nordiskt samarbete. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 säkra arbetsplatser Karriärtjänsterna vid Tekniska högskolan fungerar som en länk mellan de studerande och arbetslivet. Som studerande har du avgiftsfritt tillgång till tjänsterna. Från karriärtjänster kan man begära hjälp med sammanställning av jobbansökningspapper och jobbansökning, sökande av praktikplatser i Finland och utomlands samt karriärplanering. Karriärpsykologen förbereder vid behov den studerande för jobbansökning eller hjälper den studerande att förstå de slingriga turerna i arbetslivet. Karriärnätet är en elektronisk jobbförmedlingskanal för TKK:s studerande där de kan hitta arbets-, praktik- och diplomarbetsplatser i både Finland och utomlands. Karriärtjänster förmedlar också information om arbetsplatser och arbetsmarknadsläget i den tekniska branschen. För diplomingenjörer och arkitekter som utexaminerats från Tekniska högskolan är sysselsättningen god efter examen. När de stora åldersklasserna går i pension behövs även i fortsättningen nya sakkunniga inom teknikens område. Arbetsbilden för diplomingenjören beror till stor del på de egna valen. Tvärvetenskapliga studiealternativ möjliggör väl olika karriärvägar. Diplomingenjörer arbetar bl.a. i forsknings- och produktutvecklingsuppgifter samt i planerings- och sakkunniguppgifter. Även olika projekt- och konsultuppgifter är allmänna. Diplomingenjörer har goda möjligheter att avancera till chefs- och ledaruppgifter. Begynnelselönerna är mycket konkurrenskraftiga i de tekniska branscherna. En typisk medellön för en nyutexaminerad diplomingenjör är ca 2 500 euro i månaden. Medelmånadslönen för diplomingenjörer var i december 2008 4 772 euro (Källa: Teknikens Akademikerförbund TEK). Utexaminerade kan också om de så önskar ansluta sig till PoliAlumni, dvs. ett nätverk av utexaminerade från TKK. studentkåren vid Aalto-universitetet (AUs) Varje finländskt universitet har en lagstadgad studentkår. Studentkåren bevakar medlemmarnas intressen, erbjuder dem tjänster och förenar medlemskåren. När de tre högskolorna går samman går även deras studentkårer samman till Aalto-universitetets studentkår (AUS). Den nya studentkåren har redan tagit sina första steg. Den högsta beslutanderätten vid studentkåren utövas av en delegation, vars verksamhet man förstår bäst då man tänker på den som studentkårens riksdag. Delegationsvalet för Aalto-universitetets studentkår hölls 22.4.2009 och AUS tar fullt ansvar för de gamla studentkårernas verksamhet i januari 2010, då de nuvarande högskolorna och studentkårerna läggs ned. När studentkårerna går samman kommer studerandena inom de olika områdena närmare varandra. När den nya studentkåren byggs upp är målet en enhetlig aktör som förenar såväl teknologer (teekkarit), arkitekter (arkkarit), ekonomer (kylterit) som konstnärer. De föreningar som verkar under studentkåren är öppna för alla. Studentkåren ordnar evenemang som riktar sig till alla medlemmar och sporrar sina medlemmar till samarbete. Även om skolorna när universiteten börjar finns långt borta från varandra, gör en gemensam fritidsverksamhet det möjligt att bekanta sig med studerandena vid skolorna inom Aalto-universitetet. (Källa: TKY, Teekkariopas 2009). Hjälp för vetgiriga Webbsidor för nya studerande: http://www.tkk.fi/sv/blistuderande/universitetet/nya/ Bibliotek: www.lib.tkk.fi it-tjänster: www.tkk.fi/atk karriärtjänster: www.urapalvelut.tkk.fi Alumnverksamhet: www.alumni.tkk.fi Bostäder: www.tky.fi, www.hoas.fi språkstudier: www.kielikeskus.tkk.fi tkk:s svenskspråkiga undervisningsutbud: www.tkk.fi/sv/studier/grundexamina/svenska_studier/ teknologföreningen: www.teknologforeningen.fi Aalto-universitetet: www.aalto.fi 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 FAkULteten FÖr eLektronik, kommUnikAtion ocH AUtomAtion Fakta Antagning 2009: 60 gille: http://as.tky.fi mera information: http://autsys.tkk.fi/ Huvudämnen i kandidatexamen: · Automations- och systemteknik · Mediateknik Huvudämnesmoduler i diplomingenjörsexamen: · Intelligenta produkter · Automationsdatateknik och -system · Signalbehandling och reglerteknik i industriautomation · Visuell media · Intelligenta kommunikationssystem · Kommunikationssystem i företag De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Automationskonstruktör · Programplanerare · Projektledare · Planeringsingenjör · Forskningsingenjör Med Marsubot-multirobotsystemet kan man undersöka autonoma rörliga robotars grundalgoritmer: lokalisering, kartläggning, ruttplanering, uppdelning av uppgifter samt den fundamentala energiadministrationen för moderrobotar. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Automations- och systemteknik intelligent teknik Automation avser automatisk styrning av anläggningar, maskiner och processer utan människans omedelbara medverkan. Automation gör inte människor arbetslösa ­ utan världen blir en bättre plats att leva på. När tekniken utvecklas blir intelligent automation hela tiden viktigare, eftersom man genom en avancerad automations- och systemteknik sparar miljö och energi. Inom automations- och systemtekniken beskriver man med matematiska modeller hur olika system beter sig och på basis av dem planeras styrsystem och simuleras verksamheten. Även i den starka systemaspekten i utbildningen är det centrala ändå medvetenheten om att det alltid är en människa som ansvarar för att systemen fungerar. man sig in i datateknik och andra tekniker och metoder som används i planeringen av automation, såsom elektroteknik och mikrosystemteknik, reglerteknik samt mät- och sensorteknik. Databehandling och planering av användargränssnitt innebär utmaningar i synnerhet vid granskningen av automationssystem som inlemmats i datatekniken. Den studerande kan bl.a. specialisera sig på robotik, intelligenta maskiner eller kommunikationsteknik. tvärtekniskt paket Examensprogrammet är det rätta för dig om du är intresserad av automationens roll i tekniken. Genom automations- och systemteknik väcks olika tekniska system "till liv". Programmet är en bra kanal till olika områden av tekniken och ger en heltäckande allmän syn på tekniken och dess tillämpningar. Det är just dess tvärtekniska karaktär och systemmetoder som lämpar sig förståelse och styrning av ekonomiska och biologiska system som gör automations- och systemtekniken intressant: i programmet studerar man hur den teknik som behövs för framtidens samhälle skapas inom ett omfattande tillämpningsområde. Genom att inrikta sig på studier i intelligenta produkter kan man fördjupa sig i robotik, teori och planeringsmetoder för styrning av intelligenta arbetsmaskiner samt mera allmänt på metoderna för autonoma anläggningar. Ett alternativ är att bekanta sig med den centrala datatekniken i förverkligandet av automation eller på signalbehandling och reglerteknik inom industriautomation. En automationsingenjör övar sig också i att överväga vad allt som lönar sig att automatisera ­ många gånger är det slutligen människan som är den intelligentaste komponenten i systemet. robotar och innovation Det som många först tänker på i samband med automation och system är robotar och just dem får man syssla med i studierna. Studierna i automations- och systemteknik täcker ändå också mycket annat t.ex. alltifrån maskiner, produktionssystem och -processer till datateknik. Automations- och systemtekniken fokuserar på matematisk problemlösning. I det andra huvudämnet i exaGenom automation får mensprogrammet, man apparaterna att kommunikationsfungera, vare sig det teknik, sätter man sedan är fråga om en sig i synnerhet in traktor eller en intel- i styrningen av informationsflöden. ligent robot. En bärande tanke i examensprogrammet är att utbildningen i automation och kommunikationsteknik förenas så att man skapar grund för nya teknologiska innovationer, t.ex. vid utvecklandet av användargränssnitt inom automation eller kommunikationssystem inom industrin. Kurserna är omväxlande och alla kan sammanställa just den systemingenjörskompetens och det yrke som passar dem bäst i studierna inom examensprogrammet. I studierna sätter 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Bioinformationsteknologi Framtidens hälsoteknologi Bioinformationsteknologin utbildar kunniga ingenjörer för områden där tekniken går hand i hand med biologi och medicin. I bioinformationsteknologin förenas på ett unikt sätt naturvetenskaper, datateknik och medicin. Föreställningarna om branschen är många gånger ganska vilda, men i stället för att skapa klonade monster som i science fiction-filmer är målet att analysera biologiska system för att utveckla hälsoteknologin. ningsytan mellan flera vetenskapsområden. Man ska ändå komma ihåg att det är fråga om en ingenjörsexamen ­ inte enbart biologi. människan föremål för intresse Det bästa i examensprogrammet är enligt de studerande de möjligheter programmet ger att studera nästan allt inom området för hälsoteknologi och medicinsk teknik. Tillsammans försöker man förstå de biologiska systemen och de teorier och metoder som behövs för att samla in, bearbeta och överföra Bioinformationsteknobioinformation. logi passar bra för såDet viktigaste i dana som är intressestudierna i bioin- rade av medicin ­ utan formationstekno- riktiga patienter. logi är förmågan att tänka själv: i studierna uppmuntras de studerande att ifrågasätta och alltid fråga sig, varför. Bioinformationsteknologi är rätt examensprogram om du är intresserad av att kombinera teknologi och biovetenskaper. Föremål för intresse i forskningen är uttryckligen människan. I utbildningsprogrammet gör man sig i synnerhet förtrogen med människans mekanismer genom att undersöka hur man kan få insamlat information om människokroppen och hur man bygger tillämpningar utifrån den insamlade informationen. i gränsytan mellan olika branscher Examensprogrammet för bioinformationsteknologi är forskningsinriktat och de studerande får gedigna baskunskaper i naturvetenskaperna. Innehållet i undervisningen består av ingenjörsvetenskaper, undervisning i matematik och naturvetenskaper till stöd för dem och av biovetenskaper som redan från första början utgör en stor del av undervisningen. Examensprogrammet utrustar den studerande med kunskaper i biologisk ingenjörsvetenskap baserade på gedigna kunskaper i basvetenskaperna samt dessutom med fördjupade teoretiska och metodiska insikter inom något område. Man har kunnat studera bioinformationsteknologi vid Tekniska högskolan sedan år 2003, dvs. det är fråga om ett rykande färskt studieområde. Det finns många alternativ för den studerande i branschen: i studierna kan man bl.a. inrikta sig på biologisk kemi och biomaterial, biotronik och neurokognitiv databehandling. Unikt för programmet är i synnerhet dess tvärvetenskapliga karaktär, eftersom man inom bioinformationsteknologin rör sig i skär- 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Kombinationen av tekniska innovationer och medicin ger nya möjligheter att undersöka och behandla patienter. För utvecklingen av de nya metoderna behövs sakkunniga, som har kunskaper om både teknik och människokroppens funktioner. Fakta Antagning 2009: 49 gille: http://inkubio.tky.fi mera information: http://electronics.tkk.fi/fi/ opiskelemaan/bio Huvudämnen i kandidatexamen: · Biologisk teknik · Biologisk kemi och biomaterial · Biotronik · Datorbaserad och kognitiv biovetenskap Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Biotronik · Bioautomatik · Biologisk kemi och biomaterial · Biologisk teknik · Datorbaserad och kognitiv biovetenskap De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Bioteknikingenjör · Produktchef · Produktutvecklare för forskningsinstitut · Forskare 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 De sista skedena i nanoelektronikens tillverkningsprocess: bondledningarna fästs och provstycket är färdigt för mätning. Fakta Antagning 2009: 150 gille: http://sik.tky.fi mera information: http://electronics.tkk.fi/fi/ opiskelemaan/est Huvudämnen i kandidatexamen: · Automation och systemteknik · Bionik · Elektronik · Elektrofysik · Elektroteknik Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Akustik och ljudbehandling · Rymdteknik och -vetenskap · Bionik · Elektronik och tillämpningar · Datorbaserad vetenskap · Mikro- och nanoteknik · Optisk teknologi · Radiovetenskap och -teknik · Signalbehandling · Elektrofysik · Elsystem · Elektriska drivsystem · Telekommunikationsteknik · Telekommunikationstillämpningar · Communications Engineering at Eurécom · FIF - Framtidens industriföretag De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · System specialist · Processingenjör · Planeringsingenjör · Forskare · Produktchef 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 elektronik och elektroteknik ström och manicker Kan du föreställa dig livet på 2000-talet utan el och elektronik? Kärnan i studierna i elektronik och elektroteknik är att förstå de teknologiska fenomenen i vårt dagliga liv. I examensprogrammet sätter man sig in i många olika delområden av elektrotekniken alltifrån nanoampere och digitala signaler till kraftelektronik. Inom elektrotekniken fördjupar man sig i elektromagnetiska fenomen och utnyttjandet av dem, medan man åter inom elektronikbranschen planerar och undersöker framtidens elektronik och radioapparater för telekommunikationssystem. Var och en har sin studieväg Det omfattande programmet möjliggör inriktning enligt eget intresse. I studierna kan man mycket väl välja en teoretisk väg, men också en mera praktisk inriktning som t.ex. tillverkning av elektroniska apparater. Studieområdena i examensprogrammet är t.ex. rymdteknik, mikro- och nanoteknik samt energieffektiva motorer. Skulle du vilja forska t.ex. i energieffektiv belysning eller elbilsmotorer? Elanvändning och energi är en så sammanhängande helhet att behovet av sak- På elsidan är det den även kunniga i internationellt framstående b ra n s c h e n spetsforskningsenheten för i framtiden smart och ny radio (SMAbara kom- RAD) som skördar lagrar. mer att ytterligare öka. Målet är att de studerande ska få sådana teoretiska kunskaper som krävs vid hanteringen av problem inom elektronik och elektroteknik och att de kan tillämpa det inlärda på självständig problemlösning. Som mål för studierna hägrar en djup beredskap att utföra även krävande tekniska tillämpningar ­ den som behärskar elektronik och elektroteknik står inte handfallen ens inför svåra problem. Fördjupning i fenomenen Examensprogrammet för elektronik och elektroteknik är det rätta om du vill ha en bred syn på fenomen inom elektroteknik och elektronik. Det är inte fråga om att bygga enskilda apparater utan om att sätta sig in i fenomenen och analysera dem på ett djupare plan. Den studerande får djupa kunskaper i matematik och fysik, kryddade med t.ex. programmering. Det bästa i studierna är enligt de studerande att djupgående teori och konkreta praktiska lösningar kombineras till en förståelig helhet. Det må vara fråga om hur komplicerade fenomen som helst, men sammanhangen börjar klarna när de studerande först sätter sig in i frågorna på ett djupare plan innan de ger sig i kast med de praktiska tillämpningarna. Inom elektronik och elektroteknik klarar sig den bäst som är intresserad av teknologi och utrustad med sunt bondförnuft och vill påverka teknikens utveckling och miljöfrågor. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 telekommunikationsteknik Hur informationen rör sig I det framväxande informationssamhället tränger sig datatekniken in överallt och i alla livssituationer. Snart sagt allt slags innehåll skapas, delas ut och konsumeras digitalt, förutom människor är även olika föremål, varor och platser anslutna till nätet. Telekommunikationen i sina olika former är bekant från vardagslivet och har blivit en del av de mest skiftande anordningar. Telekommunikationstekniken befordrar meddelanden ­ t.ex. e-post och textmeddelanden som hör till vårt vardagliga liv ­ men också mångsidigare tillämpningar utvecklas hela tiden för olika livsområden, till och med för sjukvård. Branschen är fullspäckad med möjligheter med vars hjälp man kan utöka växelverkan mellan människor, främja säkerheten och ta emot och sända information. intresse för branschen, nyfikenhet och vilja att ta reda på. Examensprogrammet är utmanande och det krävs ofta mycket arbete att tillägna sig stoffet: det krävs alltså även sisu och uthållighet av den studerande. Övning ger färdighet I examensprogrammet för telekommunikationsteknik förenas matematik, elektronik och datateknik. Dessutom kan den studerande om han eller hon så önskar även fördjupa sig i forskning kring användningen av telekommunikationsteknik och -tjänster samt i tekniskekonomisk analys. Man kan studera allt mellan granskning av mobiltelefoner och webbanordningar till akustik, tal- och språkteknologi och en användarcentrerad planering av apparater samt affärsverksamhet kring informationsnät. Arbetet med telekommunikationsteknik är ofta grupparbete och att göra tillsammans och därför passar det sociala människor. Branschen är också mycket internationell och det finns många olika möjligheter ute i världen. Den studerande hålls med sin tid genom föreläsningar av professorerna och gästföreläsare från ledande företag i branschen samt tack vare mångsidiga företagsbesök. I samband med de föreläsningsbetonade teoristudierna har man t.ex. förutom räkneövningar och essäer ofta praktiskt inriktade övningsarbeten där den studerande t.ex. får mäta trafiken på Internet och på basis av mätningarna analysera effekterna av olika kommunikationsparametrar eller t.ex. på kurserna i radiokommunikation planera hur ett cellulärt radionät dimensioneras enligt likadana dimensioneringsprinciper och ­verktyg som används också vid planeringen av kommersiella radionät. Dessutom finns det flera kurser i laboratoriearbete där olika telekommunikationssystem blir bekanta. nyfikenhet och sisu För att telekommunikation ska vara möjlig, ska meddelandena kodas och omarbetas i en sådan form att de kan förmedlas på ett tillförlitligt sätt. Dessutom måste man kunna dirigera meddelanden t.ex. till andra sidan jordklotet, ibland t.o.m. Internet, mobiltelefon, ännu längre ­ textmeddelanden, digi- och allt det här tal-tv... många bekanta ska ske på ett telekommunikationsfe- ögonblick och nomen får sin förklaring utan att glömma datasäkerheten. under studiernas gång. Yrkesfolk i telekommunikationsbranschen planerar och genomför olika överföringssystem som baserar sig på radioteknik och optisk teknologi, mobilkommunikationssystem, programvara för nätväxlar samt skapar följande generation av Internet såväl när det gäller nya tjänster som även själva nätet. Studier i telekommunikationsteknik lönar sig om man vill lära sig att tillämpa både elektronik och datateknik ­ inte bara någondera. Examensprogrammet lämpar sig för alla som är intresserade av hur Internet och mobilkommunikationssystem verkligen fungerar och hur de kan vidareutvecklas. Det viktigaste är ett 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Fakta Antagning 2009: 60 gille: http://sik.tky.fi mera information: http://electronics.tkk.fi/fi/ opiskelemaan/tlt Huvudämnen i kandidatexamen: · Signalbehandling · Transmissionssystem i telekommunikation · Nätteknik Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Akustik och ljudbehandling · Användarcentrerad telekommunikationsteknologi · Radiokommunikation · Signalbehandling · Telekommunikationssystem · Matematiska metoder i telekommunikation · Communications Engineering at Eurécom · FIF - Framtidens industriföretag De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · System specialist · Systemchef · Konsult · Försäljningschef · Systemplanerare Inom examensprogrammet för telekommunikationsteknik förenas elektronik och datateknik. I studierna fördjupar man sig i internetteknologin och radiotelekommunikations system samt till dessa erforderliga signalbehandlingar. Dessutom kan den studerande om han/hon så önskar utvidga sitt kunnande i telekommunikationsteknologins och ­tjänsternas användning i forskning samt deras tekniskekonomiska analys. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 FAkULteten FÖr inFormAtionsocH nAtUrVetenskAP informationsnätverk en bro från tekniken till människan Den som behärskar informationsnätverk överbryggar gapet mellan dem som utvecklar och dem som använder datateknik. I examensprogrammet för informationsnätverk möts det moderna informationssamhället, business och konst. I programmet fördjupar man sig i sociala nätverk i stället för tekniska nätverk. Målet är att utveckla yrkeskunniga personer med ledarförmåga som ska fungera som länkar mellan dem som utvecklar och använder den senaste tekniken. arbetspsykologi och samhällsvetenskaper. Populära bland de studerande är i synnerhet studiokurserna där de får slipa sina kommunikationsfärdigheter och lösa olika problem t.ex. genom att göra affärsanalyser av riktiga företag. Förutom teknik även innehåll I examensprogrammet bekantar man sig med ämnen som kan förbli främmande i traditionell ingenjörskonst. Målet för studierna är att lära sig förstå verkningarna av data- och kommunikationsteknik och dess möjligheter samt dessutom lära Användarnas behov och sig planera och tjänsternas användbarhet kommersialiseär utgångspunkten för in- ra nya produkter och tjänster. formationsingenjören. Den studerande ges alltså rejäl vägkost för att utveckla nya tjänster i informationssamhället. Idéen är att samma människor förutom teknik också kan skapa innehåll ­ t.ex. koncept för nya webbtjänster. Studierna präglas av mångsidighet och mycket grupparbete. På kurserna får de studerande mångsidiga kunskaper och färdigheter: programmering, IT-färdigheter, digitala medier och att göra webbsidor samt mycket kunskap om användarvänlighet och ekonomi. Till studierna hör förutom ingenjörsvetenskaper bl.a. studier i kommunikation, företagsekonomi, svaret på kallelsen från informationssamhället Det finns en klar social beställning på examensprogrammet: vid sidan av teknisk ingenjörskompetens behövs en utbildning som är mera människonära i fråga om arbetsformer och mål. Studierna i informationsnätverk ger i stället för kunskaper inom ett verksamhetsområde ett helhetsinriktat tekniskvetenskapligt tänkande, medan åter målet i många andra examensprogram är specialisering inom ett visst tekniskt område. Det väsentliga är att lära sig människonära tänkande i tekniken. Om du är utåtriktad, kan lära och tillägna dig nya saker och uttrycka dina tankar, är det här examensprogrammet det rätta för dig. Programmets tvärvetenskapliga karaktär ger en grund för många slags yrken. De utexaminerade kan t.ex. bli företagare i databranschen, planera användargränssnitt eller t.o.m. arbeta med nya sociala medier. Man har gjort rum för andra än tekniska ämnen genom att lämna bort fysiken, men matematik studeras lika mycket som i andra utbildningsprogram vid Tekniska högskolan ­ det skadar alltså inte med ett någorlunda matematikhuvud utöver det människonära. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Fakta Antagning 2009: 35 gille: www.athene.fi mera information: http://inf.tkk.fi/ Huvudämnen i kandidatexamen: · Kunskapsintensiv affärsverksamhet · Interaktion och kommunikation · Mediateknik Huvudämnes fördjupningar i diplomingenjörsexamen: · Digitala media · Människocentrerade informationssystem · Affärsprocesser i nätverk · Innehållsproduktion · Kunskapsintensiva företag · Kommunikationssystem i företag De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Analytiker · Specialist · Konsult · Innehållsproducent Informationsnätverk bygger växelverkan. Att lösa problem tillsammans är roligt. Kom med i vårt gäng! 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Med den verksamma tunlings- och atomkraftsmikroskopet i nanomikroskopscentrets vakuumförhållande kan man se ytans byggnad till atomnivå. Fakta Antagning 2009: 65 gille: http://fk.tky.fi mera information: http://fysiikka.tkk.fi Huvudämnen i kandidatexamen: · Teknisk fysik · Matematik · Mekanik · Systemvetenskaper Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Teknisk fysik · Matematik · Mekanik · Optik · Nanoteknik · Energivetenskaper · Medicinsk teknik · System- och operationsanalys De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Specialist · Reaktorfysiker · Teknologichef · Produktutvecklingsingenjör · Forskare 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 teknisk fysik och matematik Back to basics ­ en djupdykning i de vetenskapliga mysterierna De som behärskar teknisk fysik och matematik finns där man skapar nytt utan färdiga traditioner. De studerande förenas av en nyfikenhet att förstå världen på ett djupare plan. Vad vore ett hus utan en grund som man kan bygga väggar och det övriga på? Kunskaper i fysik och matematik utgör grunden för tillämpningar i teknologiskt kunnande. I examensprogrammet för teknisk fysik och matematik framhävs vetenskapens betydelse som upphov till nya framtida teknologier. Den analytiska tankeförmåga som studier i fysik och matematik skapar kan bli en språngbräda för forskning på toppnivå eller olika expertuppgifter eller till och med företagare eller konsult för företagsledning. målmedvetet nytt Fysik och matematik kan studeras också vid universitet ­ varför alltså välja en teknisk högskola? TKK:s tekniska fysik och matematik skiljer sig från traditionell universitetsundervisning på grund av den fokusering och målmedvetenhet som ingenjörsvetenskaperna för med sig. De studerande får en bild av konkretion, även om man läser allmänna ämnen som fysik och matematik. Examensprogrammet har alltid kunna locka till sig de allra bästa studerandena. I studierna lär man sig att tänka på ett nytt sätt och utifrån det skapa nytt. Många studerande tycker att ett särskilt plus med examensprogrammet är att man i början av studierna inte gör skillnad mellan fysiker och matematiker: studerandena får tid att utöka sina kunskaper i grundvetenskaperna och känna sig för med specialområde senare. Basverktygsback i teknik och vetenskap Studierna har en stark vetenskaplig underton och i utbildningen vägleds de studerande från första början till att inrikta sig på forskning. I programmet studerar man djupa grundkunskaper i fysik och matematik och lär sig tillämpa dem mångsidigt i vetenskap och teknik. Förutom den matematik och fysik som är bekant från gymnasiet finns det ena intressantare ämnet än det andra i studierna, alltifrån nanoteknik till energivetenskaper och medicinsk teknik och från matematiska modeller till teori för beslutsfattande och riskhantering. De studerande utbildas inte för ett visst yrke, utan målet är att skapa en så stark grund i fysik och matematik som möjligt för alla. I synnerhet i framtiden då yrkesbilderna och kompetensbehoDe som studerar teknisk ven i arbetslivet fysik och matematik får snabbt förändras, ett organiserat och lo- är den allmängiltiga utbildning giskt tänkesätt. som teknisk fysik och matematik ger unik, eftersom den är konstant och inte förändras. Då man en gång på ett djupare plan har lärt sig hur naturen fungerar, kan man mycket väl senare utveckla sina kunskaper i vilken riktning som helst. tänkesättet avgör Studier i teknisk fysik och matematik gör det egna tänkandet logiskt. Den studerande lär sig att lita på sin förmåga, veta att han eller hon kan avgöra också de besvärligaste problemen och är inte rädd för att gripa tag i utmaningar. Det kunnande som föds genom att studera dessa saker öppnar väldigt många dörrar: studierna i teknisk fysik och matematik är ett utmärkt utbildningsunderlag som man kan bygga på med vad som helst. De som utexaminerats från examensprogrammet är inte gjutna i samma form: medan en studerar hjärnforskning, koncentrerar sig en annan på att utveckla fusionskraften och en tredje på kvantberäkning eller spelteori. Gemensamt för alla är att de kan verka i de mest skiftande uppgifter i arbetslivet, och blir inte förskräckta ens över snabba förändringar i verksamheten. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Datateknik Hantering av omfattande helheter och stora informationsmassor I datatekniken lär man sig att utveckla system för att underlätta människors vardag. Det centrala är växelverkan mellan människan och maskinen i en värld där allt sker i nätverk. Datatekniken är numera en väsentlig del av nästan varje produkt och service alltifrån en mp3-spelare till hälsovård. Yrkesutbildade inom datateknik har en alltmer central ställning då en service eller en produkt t.ex. behöver bli intelligentare, enklare eller mera funktionell, vare sig det är fråga om mobiltelefoner, bilar, hushållsapparater eller kläder. inte bara kodning Vi lever redan nu i ett informationssamhälle som bildar alltfler nätverk och öppnar möjligheter för nya produkter och tjänster. Vid TKK utbildas fackmän inom datateknik vars kunskaper räcker till för även mera krävande uppgifter inom detta intressanta och utmanande område. Den tekniska utvecklingen i branschen är mycket kraftig, eftersom det hela tiden kommer nya metoder och teknologier. Det är i ett nötskal fråga om att man gör produkter och tjänster intelligenta och funktionella: tänk t.ex. på sökmaskinerna på Internet som hittar just det som varje användare behöver. Målet för examensprogrammet är bredd: studerandena tränas i att se datateknikens fält som en helhet. Många blir I framtidens datateknik är självlärande program förvånade över i centrum vid förverkliatt programgandet av en männismet inte hand- konära datateknik och lar kodning för hanteringen av växande nördar, utan informationsmängder. att studierna och arbetsbilden inom datatekniken är mycket bredare än så. Visste du att man i examensprogrammet för datateknik kan studera t.ex. medieteknik, vars områden är t.ex. webbtjänster, virtuell verklighet, datorspel och mobiltillämpningar? internationell problemlösning Studierna i examensprogrammet förenar teori och praktik och innehåller olika övnings- och grupparbeten samt projekt, där man lär sig problemlösning och får beredskap att omsätta sina kunskaper i praktiken. Utbildningen ger de studerande en täckande tekniskvetenskaplig grund som ger beredskap att upprätthålla yrkesskickligheten i en snabbt framväxande bransch. Studierna har en kraftigt internationell prägel: flera kurser går på engelska, internationella studerande ger färg åt studerandegemenskapen och undervisningen bygger på en omfattande forskning på internationell nivå. Studerandena behöver inte behärska datateknik från tidigare: man kan lära sig programmering och andra basfärdigheter ända från grunden. I stället för tidigare programmeringsfärdigheter är det viktigt med ett öppet sinne och en öppen attityd till målinriktat arbete samt förmåga att strukturera omfattande helheter. Redan under studietiden kan man få fina erfarenheter av större projekt som gjorts för riktiga företagskunder och där man kan omsätta det man lärt sig i praktiken. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Fakta Antagning 2009: 95 gille: www.tietokilta.fi mera information: http://information.tkk.fi/fi/ opinnot/tietotekniikka/ mera information om engelskspråkiga mastersprogram: http://information.tkk.fi/fi/ opinnot/kansainvalinen_ opiskelu/master_ohjelmat/ Huvudämnen i kandidatexamen: · Informationsteknik · Mediateknik · Programteknik · Programvaruproduktion och affärsverksamhet · Databehandlingsteori · Datakommunikationsprogram · Communications Systems EURECOM Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Informationsteknik · Mediateknik · Programteknik · Programvaruproduktion och affärsverksamhet · Databehandlingsteori · Datakommunikationsprogram · Communications System EURECOM · Teoretisk datalogi · Framtidens industriföretag · + 5 engelskspråkiga mastersprogram De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · IT-konsult · Programspecialist · Programplanerare · Teknisk projektledare · Forskningsingenjör · Produktutvecklingsingenjör · Forskare Forskargruppen inom strategisk användbarhet vid Tekniska högskolan undersöker många användares samarbete och tillämpningar samt växelverkan mellan användarna bland annat via spel som spelas av flera spelare. Shepherd eller Lammspel är ett exempel på hur en grupp studerande förverkligade ett spelkoncept gen 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Fakta Antagning 2009: 45 gille: www.prodeko.org mera information: http://tuta.tkk.fi Huvudämnen i kandidatexamen: · Produktionsekonomi Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Industriell ekonomi · Arbetspsykologi och ledning · Företagsstrategi och internationell affärsverksamhet · Utveckling och ledning inom industrin · FIF - Framtidens industriföretag · IDBM - International Design and Business Management De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Analytiker · Konsult · Utvecklingschef · Projektledare · Produktchef I en innovativ atmosfär är det tryggt att växa mot ledarskap. Professor Paul Lillrank instruerar de studerande i TUAS-husets Tuta-klubb. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Produktionsekonomi Businesskunnande som trumfkort I examensprogrammet för produktionsekonomi lär man sig att leda och effektivt utnyttja tekniken i affärsverksamhet. De studerande ges mångsidiga verktyg med vars hjälp de förstår problemen i företagslivet. I produktionsekonomi får man kombinera tekniska, ekonomiska och sociala kunskaper. Målet för examensprogrammet är en diplomingenjör som förutom de tekniska kunskaperna behärskar ekonomiska och administrativa frågor i anslutning till produktionsliv och marknadsföring. till ledaruppgifter i arbetslivet Målet för utbildningen i produktionsekonomi är att skapa kunniga ledare som kan utveckla Finlands näringsliv och framgångsrikt leda affärsföretag. Det exceptionellt tvärvetenskapliga och internationella examensprogrammet förbereder de studerande för utmanande uppgifter i affärslivet genom ett starkt tekniskt kunnande och en bred syn på företagsverksamhet. De flerdimensionella studierna tränar studerandena att bli mångkampare i affärskunnande. Ingenjörerna i produktionsekonomi hittar ofta arbetsplatser vid industri- och serviceföretag och inom andra branscher i näringslivet. Redan de nyutexaminerade får ofta sakkunnig- eller t.o.m. ledaruppgifter t.ex. som konsulter för företagsledning, i företagsekonomi, m a rk n a d s f ö ring , försäljning, strate- Målet för produkgisk planering av fö- tionsekonomi är att retagsverksamhet, utbilda framtidens personalledning, lo- ledare i Finland. gistik eller riskhantering. Även när det gäller forskningsmöjligheter är branschen intressant: avdelningen för produktionsekonomi undersöker hur tekniskt kunnande och innovationer kan omvandlas till framgångsrik affärsverksamhet. mångsidiga kunskaper och färdigheter Examen är en kombination av teknik och ekonomi. Utbildningen som betonar problemlösningsförmåga ger förutsättningar för en helhetsförståelse av affärsverksamhet. Studiernas tekniska innehåll skiljer dock produktionsekonomin från de traditionella ekonomiska vetenskaperna. Den matematiskt inriktade examen hjälper de studerande att tänka logiskt och skapa nytt. Studerandena får utöver ingenjörskunskaper dessutom kommunikations- och förhandlingsfärdigheter som är livsviktiga i affärslivet. En av utmaningarna i affärsverksamhet är att utnyttja olika människors kunnande och för detta får de studerande vägkost genom studier i arbetspsykologi och ledarskap. Den studerande har nytta av både en mångsidigt teoretiskt grund och företagsnära projekt och övningsarbeten. Atmosfären är inspirerad och trots det krävande examensprogrammet präglas studierna av en positiv anda. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 FAkULteten FÖr kemi ocH mAteriALVetenskAP Fakta Första antagningen sker 2010 gille: http://pjk.tky.fi mera information: http://chemat.tkk.fi Huvudämnen i kandidatoch diplomingenjörsexamen: · Bioenergi och förädling · Utveckling av nya material från förnybara råvaror · Produktionsteknologi av fiberråmaterial · Miljöteknologi Internationella studerande inom produktteknologi av fiberråmaterial gör tillhörande provbitar till sitt projektarbete. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Bioproduktteknologi Hållbar utveckling Det splitternya examensprogrammet för bioproduktteknologi startar hösten 2010 ­ vill du vara med bland de första som studerar hur biomassa kan återvinnas ekologiskt? Hur återvinns förnybara naturtillgångar tekniskt, ekonomiskt, etiskt och miljövänligt? Målet för det nya examensprogrammet för bioproduktteknologi är att ge den studerande färdigheter att besvara dessa frågor som är viktiga för hela mänskligheten. De första studerandena inleder sina studier i examensprogrammet hösten 2010. Temat hållbar utveckling präglar hela examensprogrammet. teknologi består av matematik, kemi, fysik, biokemi, processteknik, ekonomistudier och språk. I undervisningen används många olika undervisningsmetoder som t.ex. laboratorieoch grupparbeten eller projekt- och problemorienterad inlärning. nytta på ekologisk väg Forskningen i bioproduktteknologi är fokuserad på en mångsidig men ändå miljövänlig återvinning av biomassa. Utvecklingen i branschen går allt snabbare: vid förädling av biomassa utnyttjas i allt större utsträckning den nyaste bio- och kemitekniken. Marknaden för biomassabaserade produkter och biobränslen växer snabbt. I Finland är virke fortfarande kvantitativt sett den största förnybara råvaran. I forskningen kring bioproduktteknologi utreds processerna för tillverkning av nya biobaserade material, kemikalier, energi och bränslen, strukturen och egenskaperna i biomassabaserade produkter samt miljöstyrning. Målet för examensprogrammet är att utbilda diplomingenjörer som kan återvinna biomassa på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt och kan delta i den samhälleliga debatten om naturresurser och miljöfrågor. naturvetenskaper och ingenjörsfärdigheter Kärnan i examensprogrammet är en stark matematisk-naturvetenskaplig grund där i synnerhet kemi och biokemi betonas. Förutom grundläggande Ur biomassa utvinns ingenjörsfärdigheter 14 procent av hela och sakkunskap inom bioproduktteknologi världens energi. ska de ingenjörer som utexamineras ha kunskaper om affärsverksamhet, kommunikationsfärdigheter, problemlösningsförmåga samt kunna arbeta i grupp och samarbeta. Som huvudämnen i examensprogrammet kan man studera bioförädlingsteknik, fiberproduktteknik, utveckling av nya material eller miljöfrågor. Grundstudierna i bioprodukt- 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 kemiteknik kemi, bioteknik och processer Examensprogrammet för kemiteknik öppnar dörrar till yrken inom området för kemi och bioteknik. I utbildningen ingår som en väsentlig del laboratoriearbete samt kunskaper i kemi och biovetenskaper. I examensprogrammet för kemiteknik förenas experimentell naturvetenskap med ingenjörsvetenskaper. Den studerande lär sig förutom matematik och fysik dessutom grunderna i kemi och biovetenskaper, som skapar en grund för tillverkning av produkter och utveckling av produktionsprocesser. Det är just kombinationen av teori och praktik som gör studierna i kemiteknik så intressanta. anknytning till planeringen av industriella processer. Examensprogrammet omfattar teorin i anslutning till kemisk industri, skogindustri, energiteknik, bio- och livsmedelsindustri samt framställning av nya material och de färdigheter som behövs i det praktiska arbetslivet. De studerande får också tillämpa de inlärda färdigheterna i det verkliga livet, t.ex. i fabrikstekniska arbeten som utförs som företagssamarbete ­ processen för läkemedelstillverkning planeras från första början. Utöver grundläggande kemi är också apparatplanering och övriga frågor i anslutning till produktionsprocesserna centrala i studierna. raka vägen till laboratoriet ­ men tryggt Målet för utbildningen är att de studerande ska lära sig att överföra laboratorietestade kemiska och biokemiska reaktioner och processer till industriell produktion. Matematik och datateknik ingår i laboratoriearbeten, processmodellering och biotekniska tillämpningar. En studerande i kemiteknik kan fördjupa sig i kemi, processtekI kemiteknik utveck- nik eller bioteknik las miljövänliga pro- och läsa matemadukter och biomateri- tik enligt det hual för olika ändamål. vudämne han eller hon valt. Kemin kommer konkret med genast från början i laboratoriearbetena med alla olikfärgade fällningar, lågor och olika dofter: de studerande bekantar sig med laboratoriet genast efter arbetarskyddstentamen i början av studierna! Studierna inbegriper förutom undervisning i grundläggande kemi en dos bioteknik och apparat-, fabriks- och automationsteknik i ny kunskap genom toppforskning Kemiteknik har en lång forskningstradition och området hör till de främsta vid Tekniska högskolan i detta avseende. Grunden för forskningen är naturfenomen och naturprodukter och den strävar efter ny kunskap och teknologi. Målet är att skapa nya föreningar och processer för såväl material som biomedicinska tillämpningar. Man kan givetvis studera traditionella kemiska områden också vid universitetet och vid Tekniska högskolan närmar man sig utgångspunkterna för kemin enligt samma modell. Unikt i kemitekniken vid Tekniska högskolan är sättet på vilket modern kemi och bioteknik förenas med ingenjörsvetenskaperna. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Fakta Antagning 2009: 100 gille: http://kk.tky.fi mera information: http://chemat.tkk.fi Huvudämnen i kandidatoch diplomingenjörsexamen: · Bioteknik och livsmedelsteknik · Kemi · Processer och produkter · Process Systems Engineering De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Utvecklingskemist · Projektingenjör · Processingenjör · Produktutvecklingsingenjör · Forskare Odling av bakterieceller i bioreaktorn i Bioprocessteknik laboratoriet. Med det odlade bakteriecellerna i bioreaktorn producerar man biobränsleämnen till bilar. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 I inlärningsprocessen för institutionen för materialteknik bekantar man sig med metallplattor för formgivning av utexaminerade från TaiK och forskarstuderande vid TKK. Med hjälp av dessa plattor undersöker man den numeriska viktformningens möjlighet för formgivning jämfört med traditionella formgivningsmetoder. Fakta Antagning 2009: 65 gille: http://vk.tky.fi mera information: http://chemat.tkk.fi Huvudämnen i kandidatoch diplomingenjörsexamen: · Tillämpad materialvetenskap · Materialens tillverkning De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Projektingenjör · Projektledare · Planeringsingenjör · Utvecklingsingenjör · Forskare 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 materialteknik Från metaller till plaster Vad görs egentligen olika produkter av och varför? Examensprogrammet för materialteknik ger en plats att på främsta raden bekanta sig med utvecklingen av sådana nya material, produkter och processer som man tidigare inte ens drömt om. Betydelsen av hållbara och pålitliga material inom olika områden i livet och inom tekniken ökar, användningsförhållandena förändras och kraven på materialen ökar. Inom materialteknik är det fråga om att producera olika material och utveckla deras egenskaper. Förändring på gång i branschen Materialtekniken har av tradition ansetts vara metallinriktad, men andelen nya material som utvecklas ökar hela tiden. Från traditionell materialkunskap inom skorstensindustrin har man övergått till tvärvetenskapliga tillämpningar, t.ex. inom automation och elektroniktillverkning. Branschen förnyas ständigt och erbjuder hela tiden nya intressanta objekt. En studerande i materialteknik har förmåga och vilja att tillämpa kunskap och beredskap att modigt inrikta sig på Studier i materialtekpraktiken. I syn- nik ger en möjlighet att nerhet elektro- forska i och utveckla nikindustrin och olika materials egenden traditionella skaper samt skapa nytt. metallindustrin sysselsätter materialingenjörer. En grundmurad kombination av yrkesinriktad och social kompetens är ett trumfkort på arbetsmarknaden. En utexaminerad materialingenjör planerar ofta materialval för kundens behov eller funderar över vilka alla material som kunde användas till att tillverka t.ex. en ny mobiltelefon. kemi och fysik hand i hand Materialteknik är en kombination av grundvetenskaper: att undersöka hur ett ämne är uppbyggt och beskriva hur olika material beter sig bygger på fysik, medan åter tillverkningen av material är processteknik som grundar sig på högtemperaturkemi. I examensprogrammet skapas genom studier i matematik, fysik och kemi en gemensam grund för de studerande som därefter enligt eget intresse kan specialisera sig på metaller, keramer eller elektroniska material, biomaterial, materialkemi eller återvinning. I laboratorierna får de studerande tillämpa sina kunskaper i praktiken och bekanta sig med självständigt forskningsarbete. I studierna bekantar man sig bl.a. med materialens miljökonsekvenser och en effektiv användning av råvaror. Målet i de problemorienterade studierna är att komma på en rutt som leder fram till de egenskaper man önskar i en produkt. I studierna fördjupar man sig flerdimensionellt i vad varje material lönar sig att använda till ­ ända fram till tillverkning, behandling och val av nya material. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 FAkULteten FÖr ingenjÖrsVetenskAPer ocH ArkitektUr energi- och VVs-teknik ekoeffektiv energi för olika behov En energi- och VVS-teknikingenjör utvecklar energieffektivare och miljövänligare tekniker och apparater. När debatten om klimatförändringen tar fart är energi- och VVS-teknik en verklig framtidsbransch. På den här spelplanen söker man och utvecklar lösningar på en energieffektiv kontroll av inomhusklimatet och ekonomi- och miljöfrågor. en stor mängd arbetsuppgifter Examensprogrammet är det rätta om du är vill förstå mera om olika energiproduktionssätt och VVS-planering på ett djupare plan. Unikt för examen är att en diplomingenjör som utexamineras kan gestalta miljökonsekvenserna av olika tekniska lösningar och har en bred förståelse för både användningen av Finlands energireserver och de globala aspekterna i branschen. Den som är sakkunnig på energi blir alldeles säkert inte heller utan arbete: en energioch VVS-teknikutbildning är en bra språngbräda för både teoretiskt mera krävande och praktiska ingenjörsuppgifter. Diplomingenjörer som utexaminerats från Inom energibranschen utexamenspro- vecklas system som kan grammet ar- användas vid produktion, betar i många överföring, distribuering slags sakkun- och användning av energi. nig- och ledningsuppgifter av olika grad inom planering, tillverkning, forskning och produktutveckling, marknadsföring, köpverksamhet och underhåll. På samma sätt ger utbildningen en bra utgångspunkt för akademiska påbyggnadsexamina. effektivt och ekonomiskt I studierna i energi- och VVS-teknik sätter de studerande sig in förutom i basfenomen inom energitekniken i kraftverk, nya energitekniska apparater samt energianvändningen i byggnader, industrin och trafiken. Möjligheten att kombinera olika ämnen ger de studerande många alternativ att planera sina studier på önskat sätt. Man kan utveckla en bred sakkunskap i branschen eller om man så vill sätta sig grundligt in i ett visst specialområde inom tekniken. I fokus i studierna i energiteknik är teknologier och metoder för en effektiv och ekonomisk energiproduktion och användning. De utexaminerade känner väl till hållbara miljölösningar inom energiproduktion och användning. I VVS-tekniken lär man sig åter om beräknings- och dimensioneringsmetoder i anslutning till uppvärmning, luftkonditionering och nedkylning samt om VVS-aspekten på byggnader med sina energitekniska anläggningar och system. Dessutom bekantar sig studerandena med byggnaders energiförbrukning, livscykelekonomi och inomhusklimatteknik. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Inom energi området utvecklar man energin i produktion och i användning av utnyttjade system samt apparater. Fakta Antagning 2009: 53 gille: http://kik.tky.fi mera information: http://ene.tkk.fi Huvudämnen i kandidatexamen: · VVS-teknik · Energiteknik · Processindustri och dess miljöteknik Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · VVS-teknik · Energiteknik · Processindustri och dess miljöteknik De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Planeringsingenjör · Produktutvecklingsingenjör · Konsult inom energi branschen · Processingenjör · Projektledare · Forskningsingenjör 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 geomatik Världen med en fågels ögon Är du intresserad av att planera kartor eller av lantmäteri? I studierna i geomatik dyker de studerande in i mobillokaliseringens, terrängmätningarnas, flygfotograferingarnas och satelliternas värld. I geomatik är det fråga om att observera och bedöma jorden och miljön. I studierna inom examensprogrammet hör allting ihop med miljön, skapandet av miljömodeller och tillämpningen av den insamlade informationen. Det behövs kunnigt folk i branschen inom praktiskt taget varje område i samhället från samhällsplanering till skogskartering och från navigering till skapandet av virtuella modeller. domsfri inställning till tillämpning av teknik. I examensprogrammet bekantar man sig med att göra två- och tredimensionella miljömodeller samt lär man sig att förse modellerna med tidsperspektiv och egenskapsinformation. Studierna ger utmärkta färdigheter att använda kartor och behandla materialet på ett mångsidigt sätt. satelliter och mobil lokalisering I geomatik mäter man terrängen, föremålens form och position samt analyserar och visualiserar dessa uppgifter. Det centrala är att utnyttja olika data- och teleteknikmetoder. Mätningar görs både på plats i terrängen och med hjälp av flygbilder I examensprogrammet och satellitbilder. gör de studerande en djupdykning i mätnings- I n fo rm a t io n e n och karteringsteknik utnyttjas t.ex. vid produktionen av samt geoinformatik. kartor, planering, mobil lokalisering samt i rutt- och säkerhetstjänster. Geomatikens betydelse blir hela tiden mångsidigare, medan t.ex. satellitnavigering och GPS-lokalisering håller på att bli en del av också vanliga människors vardag. I examensprogrammet för geomatik lär man sig bl.a. att göra kartor, mäta markens former och behandla geografisk information. Studierna lämpar sig för personer som är intresserade av natur och teknik och har en för- Länk till olika vetenskapsområden Marken har alltid mätts, men geomatik är också mycket annat. Det egentliga lantmäteriet består endast av en bråkdel av hela geomatikens fält. Få vet på förhand vad allt som riktigt ingår i geomatik: det är fråga om bekanta företeelser som man ändå i allmänhet inte stannar upp och funderar över. Geomatik är en kärnvetenskap som skapar grunden för många tillämpningsområden, t.ex. inom geografi och skogsvetenskap. Examensprogrammet har många beröringspunkter med flera andra vetenskapsområden. Kunniga geomatiker sysselsätter sig t.ex. i konsultföretag i lantmäteribranschen, geodata- och programvaruföretag och många forskningsinstitutioner. Utexaminerade hittar mångsidigt arbete också vid statliga och kommunala lantmäteriavdelningar samt i branscher som utnyttjar lokalisering som t.ex. jord- och skogsbruket och sjöfarten. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Fakta Antagning 2009: 33 gille: http://mk.tky.fi mera information: http://maa.tkk.fi Huvudämnen i kandidatexamen: · Geoinformatik · Geodesi och fotogrammetri Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Geoinformatik · Geodesi · Fotogrammetri och fjärranalys · Geoinformation Technology De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Analytiker · Specialist · Fastighetsingenjör · Lantmäteriingenjör · Projektingenjör I geomatik samlar man tredimensionell information från omgivningen. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Fastighetsrörelsens professor Seppo Junnila instruerar de studerande i hur man gör en poster. Fakta Antagning 2009: 47 gille: http://mk.tky.fi mera information: http://maa.tkk.fi Huvudämnen i kandidatexamen: · Fastighetsföretagande · Fastighetsteknik och -rätt Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Fastighetsföretagande · Fastighetsteknik · Ekonomisk rätt · Real Estate Investment and Finance De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Projektplanerare · Fastighetsdirektör · Fastighetsingenjör · Riskhanteringsingenjör · Generalplansplanerare 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Fastighetsekonomi Fastigheter från A till Ö Juridik och ekonomi kryddar examensprogrammet som utbildar fastighetsexperter. Inom fastighetsekonomi granskar man miljön och samhället med tanke på placering, planering och skydd. Examensprogrammet för fastighetsekonomi förenar teknik, ekonomi och juridik. I studierna bekantar man sig förutom med teknik med fastighetsmarknadens värld och lär sig hur värdet på fastigheter bildas. Den som behärskar fastighetsekonomi vet hur fastigheter ägs, finansieras och värderas. undervisningen just inom det egna området. Eftersom det är fråga om liten fakultet i Tekniska högskolans skala, känner både studerandena och undervisningspersonalen varandra. enda i sitt slag i Finland Fastighetsekonomi är det rätta programmet att söka sig till, om du är intresserad av ekonomi och fastighetsjuridik. Man klarar sig i branschen om man vill jobba med människor och påverka även i samhället. Förutom de matematiska kunskaperna är det viktigt att den studerande har goda kommunikationsfärdigheter, som vägs redan i provet i samhällsvetenskap i ansökningsskedet. Ett intressant tillägg till fastighetsingenjörens arbete är den mycket praktiska inriktningen: man kan knappast undgå att t.ex. röra sig i terrängen när man planerar framtida fastigheter. Helheten fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan är det enda examensprogrammet i Finland som undervisar i fastighetsvärdering och fastighetsteknik på universitetsnivå. Fastighetsekonomi är ett område som blir mycket internationaliserat och där det ständigt krävs mera djupgående kunskaper. Examen passar också för uppgifter inom markanvändningsplanering och planläggning. Arbetssituationen är god, eftersom det hela tiden behövs mer och mer kunnigt folk i branschen både i Finland och utomlands. Direkt till yrkesämnena Inom fastighetsekonomi studerar man ägande av fastigheter, dvs. byggda och obebyggda markområden. Det är lätt att hitta en intressant synvinkel på ämnet, t.ex. inom planering och skydd av För den som behärskar miljön, teknik, fastighetsekonomi tar ar- ekonomi eller betet inte slut i första ta- juridik. I utbildget under fastigheternas ningsprogrammet kan man hela livscykel. mångsidigt inrikta sig på allt från ledning av fastigheter till fastighetsteknik och fastighetsrätt. Examensprogrammet inbegriper de kunskaper och färdigheter som krävs för kontrollen över fastigheternas hela livscykel. Den tekniskmatematiska grunden för studierna utrustar de studerande med en stabil grund från vilken de från första början av studierna snabbt kommer in i yrkesämnena. Genom olika projektkurser kommer den studerande snabbt in i yrkesämnena och kan koncentrera sig på 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 maskinteknik Vill du bygga ett fartyg eller ett flygplan? Maskinteknik behövs alltid vare sig det är fråga om bilar, robotar eller mobiltelefoner. Maskiningenjören har läget under kontroll när det gäller alltifrån planeringen av en maskin till tillverkningen och underhållet av maskinen. Maskinteknik som baserar sig på basfenomen inom naturvetenskapen är en vetenskap som utnyttjar automation och datatekniska beräknings- och planeringsverktyg. Det främsta målet är att de studerande ska få en stark teoretisk grundkunskap samt förmåga att tillämpa omfattande maskintekniskt kunnande i synnerhet i mångsidiga uppgifter inom produktutveckling och produktion inom industrin. industriella sektor, teknologiindustrin. Kunniga produktutvecklare och produktionsingenjörer inom maskinteknik utgör grunden för Finlands nuvarande välstånd och den bygger även i framtiden i stor utsträckning på nya produktinnovationer inom maskintekniken och den globala marknaden för dem. Efter examen har de studerande mångsidiga möjligheter att placera sig vid företag inom teknologiindustrin vid allt mellan mobiltelefonfabriker och skeppsvarv. grupparbeten och ämneskombinationer I maskinteknikstudierna får man fördjupa sig i både teori och praktik. Grundkurserna i föreläsningsform utvecklar den studerandes teoretiska färdigheter och på motsvarande sätt kommer de i yrkesämnena åt att själv pröva på i praktiska seminarier och laboratorieuppgifter. De studerande uppskattar att nästan alla övningsarbeten utförs i grupper och att temana för arbeteMaskinteknik är Tekniska na är aktuella högskolans gigant: under- uppdrag inom visningsutbudet är det bre- industrin. Mas k i n t e k ni k daste vid universitetet. studierna är tvärvetenskapliga, vilket innebär att studierna förutom de maskintekniska kärnfrågorna tar upp industriell design, marknadsföring av produkter och tekniskekonomiska frågor. Genom att kombinera olika ämnen öppnar sig många alternativ för de studerande att planera sina studier på önskat sätt. Från maskintekniken utexamineras skickliga och inspirerade diplomingenjörer och teknologie doktorer för Finlands viktigaste Även annat än traditionella maskiner Utnyttjandet av maskinteknik begränsar sig inte enbart till traditionella apparater och konstruktioner, utan t.ex. de medicinska tillämpningarna av maskinteknik har ökat under senare år. Man kommer kanske inte i första hand att tänka på att maskinteknik används t.ex. för att försnabba kirurgiska ersättningsoperationer genom snabbtillverkning av vävnader och stödkonstruktioner för sådana som skadats i olyckor. Det finns inga gränser för de framtida möjligheter som maskintekniken ger. Tillämpningarna nano- och mikroteknik som studeras i maskinteknik öppnar möjligheten att utveckla konstruktioner, material och produkter med överlägsna egenskaper: höghållfasta maskinkroppar, fönster och vindrutor som inte blir smutsiga, intelligenta material. Maskiningenjörens verksamhetsfält är hela världen och tack vare rymdteknologin är målet stjärnhimlen. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Maskinteknikens praktiknära seminarium och laboratorieövningar kompletterar den traditionella föreläsningsundervisningen och stödjer vidsträckta inlärningar. Fakta Antagning 2009: 158 gille: http://kik.tky.fi mera iformation: http://engineering.tkk.fi/fi/ opinnot/tutkinto-ohjelmat/ konetekniikka Huvudämnen i kandidatoch diplomingenjörsexamen: · Maskinkonstruktion · Produktionsteknik · Materialteknik för maskinbyggnad · Flygteknik · Marinteknik · Teknisk mekanik · FIF - Framtidens industriföretag De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Utvecklingschef · Mekanikplanerare · Projektledare · Planeringsingenjör · Produktingenjör 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Fakta Antagning 2009: 65 gille: http://ik.tky.fi mera information: http://buildtech.tkk.fi Huvudämnen i kandidatexamen: · Geobyggande · Konstruktionsteknik · Byggnadsmaterial och -produktion Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Geobyggande · Driftsekonomi av fastigheter och teknik · Konstruktionsteknik · Byggnadsmaterial och produktionsteknik · European Mining Course De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Projektingenjör · Projektledare · Konstruktör · Byggplatsingenjör · Byggplatschef Målet med uppgifternas testande i konstruktionsteknikens provhall är att försäkra sig om konstruktionernas hållbarhet och pålitlighet. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 konstruktions- och byggnadsproduktionsteknik Hållbart och pålitligt Då man bygger trygga, sunda, hållbara och ekonomiska konstruktioner, behövs personer som behärskar konstruktions- och byggnadsproduktion. Byggnadsingenjörens arbete avancerar från preliminär konstruktionsplanering till planering av hela byggprocessen. Examensprogrammet för konstruktions- och byggnadsproduktionsteknik ger breda kunskaper i allmän konstruktionsteknik och -fysik, reparationsbyggande, byggnadsmaterial- och byggnadsproduktionsteknik, byggnadsekonomi samt geobyggande. en verklig länk till praktiken Studerandena i examensprogrammet får grundkunskaper och -färdigheter inom hela fältet, vilket gör att alla de som är sakkunniga på byggande har samma kunskapsunderlag. Det finns många utmaningar inom forskningen och komplicerade olösta frågor att arbeta med i branschen. Intresset begränsar sig inte enbart till traditionella byggnadskonstruktioner utan t.ex. hållfasthet undersöks lika väl när det gäller mobiltelefoners slaghållfasthet som den konstruktion som bär upp människokroppen ­ skelettet. Utbildningen är bred och även sedan studierna kommit en bit på vägen kan den studerande välja en ny inriktning. Länken till det praktiska livet är mycket stark i konstruktionsoch byggnadsproDet är på konstrukduktionstekniken: tions- och byggnadsdet är lätt att ta till ingenjörens ansvar att sig i vilka samman- byggnader inte rasar hang kunskaperna eller innehåller mögel. ska tillämpas. Även den som är intresserad av ekonomiska vetenskaper finner sig till rätta i byggnads- och produktionstekniken. Trots byggnadsbranschens konjunkturkänslighet är sysselsättningsläget för utexaminerade fortfarande gott. modeller och tävling Målet för konstruktions- och byggnadsproduktionstekniken är att man kan vara säker på att konstruktionerna fungerar som planerat och att man vet hur de beter sig t.ex. under olika naturkrafters inflytande. I praktiken kan man försäkra sig om detta med hjälp av matematiska modeller och på grundval av de siffror som fås i dem och som är utmärkande för konstruktionen kan man göra hållfasthetsjämförelser mellan olika konstruktioner. Inriktningen på teori är stark i examensprogrammet, även om ämnesområdet ligger väldigt nära det praktiska livet. Studierna innehåller mycket experimentell verksamhet utöver föreläsningar och räkneövningar. Också olika tävlingar ger ytterligare färg åt studievardagen: vill du tävla mot dina kurskamrater t.ex. om vem som planerar den mest hållfasta bron? 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 samhälls- och miljöteknik som ekoingenjör i samhället? Från rent vatten och avfallshantering till trafikarrangemang ­ spelplanen för samhälls- och miljöteknik är hela kommunaltekniken. Ämnesområdena i examensprogrammet för samhälls- och miljöteknik utgör en unik och bred helhet som förbereder de sakkunniga att svara för infrastrukturen i samhället, dvs. de gemensamma omgivande fysiska strukturerna och nätverken. Målet är att utnyttja olika tekniska lösningar för att trygga miljöns kvalitet och människans välbefinnande. Från lokalt till globalt Examensprogrammet för samhälls- och miljöteknik är det rätta om du är intresserad av att utveckla de nätverk och infrastrukturer som är livsviktiga för samhället. Målet för utbildningen är framför allt att förstå egenskaperna hos jordmånen och jordmaterialen samt vattnet och trafiken och de bakomliggande fenomenen. Det är viktigt med en genuin önskan att påverka samhället, eftersom examensprogrammet utrustar den studerande med färdigheter för att utveckla samhället och för samarbete med andra sakkunniga. Det intressanta i arbetsfältet för de utexaminerade är att arbetsuppgifterna kan variera från ett enskilt byggnadsobjekt till kommunala, riksomfattande och t.o.m. globala Teknikens utveckling utmaningar. En vik- är i nyckelposition när tig framtida utma- man talar om miljöns ning för de sakkun- välbefinnande. niga i branschen är t.ex. den globala vattenförsörjningen: hur ska vi få det rena vattnet att räcka till alla jordens invånare? Problem i samma skala löses t.ex. när man funderar över slutförvaringen av kärnavfall eller lösningar på rusningsproblem. Växelverkan med miljön En diplomingenjör i samhälls- och miljöteknik utvecklar bl.a. vattenförsörjningen och trafiken och skyddar samtidigt vattendragen, luften och jordmånen från utsläppen från samhället. Trots miljöorienteringen ligger tyngdpunkten stadigt på tekniken: det är fråga om att söka sådana tekniska metoder som får samhället att fungera effektivt, ekonomiskt och på ett så positivt sätt som möjligt i fråga om sina miljökonsekvenser. Examensprogrammet för samhälls- och miljöteknik utbildar yrkesmänniskor på hög nivå som utvecklar infrastrukturen i samhällena, miljön och nätverken. Studier i examensprogrammet kombinerar naturvetenskaper och teknik, så att matematik och fysik skapar en grund för kunskaperna. Studerandena kan specialisera sig t.ex. på geobyggande eller geomiljöteknik, trafik- och vägteknik eller vattenoch miljöteknik. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Fakta Antagning 2009: 37 gille: http://ik.tky.fi mera information: http://civil.tkk.fi Huvudämnen i kandidatexamen: · Geobyggande · Geologisk miljöteknik · Trafik- och vägteknik · Vatten- och miljöteknik Huvudämnen i diplomingenjörsexamen: · Geobyggande · Geologisk miljöteknik · Trafik- och vägteknik · Vatten- och miljöteknik · European Mining Course De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Projektingenjör · Projektledare · Överinspektor · Miljöspecialist Geoteknik övningar vid Ossinlampi i Otnäs. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Arkitektur ett möte mellan teknik och kreativitet Arkitekten tolkar sin tid och speglar samhället genom sitt arbete. Arkitektens arbete är inte enbart inspiration och att bygga fantastiska miniatyrmodeller ­ i yrket ingår också helhetskunskaper i byggande alltifrån att skapa helt nytt till att skydda gammalt. Målet för undervisningen är att ge god beredskap för det praktiska planeringsarbetet och en bred syn på ett tvärvetenskapligt område. let är att mångsidigt fördjupa planeringen av såväl enskilda byggnader som hela stadsdelar och samhällen. Målet är att det inlärda hela tiden ska bilda en syntes, dvs. att ny kunskap binds ihop med tidigare kunskap. Förståelsen av arkitektur är en långsamt framåtskridande process. skapa själv din verklighet I examensprogrammet för arkitektur förenas teknik och konst, då man i studierna eftersträvar en bred förståelse av den byggda miljön. I examensprogrammet bekantar man sig med de många skilda aspekterna av arkitekturens historia och teori, Arkitektens yrke är byggnadsplanering lika mycket en livs- samt samhälls- och stil som ett arbete. stadsplanering. Målet för utbildningen är att skapa en beredskap att verka inom arkitektens vidsträckta fackområde med allt från byggnadsplanering till utveckling av miljön. I studierna framhävs den starka kopplingen till verkligheten: en stor del av inlärningen sker genom praktisk tillämpning och övningsarbeten. I arkitekturundervisningen kombineras kunskapsmässig yrkesskicklighet med konstnärlig gestaltnings- och uttrycksförmåga. Arkitektens utbildning är arbetskrävande, men givande. I stället för matematik och fysik studerar man t.ex. historia och konstämnen, må- Påverka framtiden Tekniken skapar möjligheter som arkitekturen drar nytta av. Visualiseringen av tekniska lösningar är arkitektens främsta utmaning. Arkitekten behöver i sitt arbete förutom planeringsförmåga och en konstnärlig syn också t.ex. organisationsförmåga och ekonomiskt tänkande. Arkitektens arbete återspeglar alltid sin samtid, men har samtidigt en kraftig inriktning på framtiden. Aspekten på en hållbar utveckling präglar starkt även byggandet av framtiden. Arkitekter har en möjlighet att påverka hela samhällsutvecklingen. I arkitektens uppgifter förenas byggnadsoch samhällsplanering så att både de funktionella, tekniska och konstnärliga egenskaperna beaktas i projekten. Examensprogrammet ger beredskap för en självständig och kreativ planering inom arkitekturens olika områden. Också samarbetsfärdigheter och projektkunskaper är av stor betydelse, då man arbetar tillsammans med yrkesfolk inom både planering och byggande samt dem som använder den byggda miljön. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Till arkitekt institutionens undervisningsutrymmen hör bra utrustade trä- och metallarbetsverkstäder, vilka är flitig användning från och med första läsårets grundkurser. Fakta Antagning 2009: 35 gille: http://ak.tky.fi mera information: http://arkkitehtuuri.tkk.fi Huvudämnen i kandidatoch arkitektexamen: · Arkitekturhistoria och -teori · Byggnadsplanering · Samhälls- och stadsplanering De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Arkitekt · Grafisk planerare · Projektarkitekt · Byggnadsplanerare · Planeringschef 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 I ritsalen förevisar Sini Parikka och Harald Attila tredje årskursens övningsarbete i kursen Offentligt uterum, parkplanering i Nickby i Sibbo. Fakta Antagning 2009: 17 gille: http://ak.tky.fi mera information: http://arkkitehtuuri.tkk.fi/ oppituolit/ma Huvudämnen i kandidatoch landskapsarkitektexamen: · Landskapsplanering och -vård · Landskapsgestaltning och -anläggning · Samhälls- och stadsplanering De vanligaste arbetsbenämningarna för utexaminerade från examensprogrammet: · Landskapsarkitekt · Projektledare · Planerare 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Landskapsarkitektur människans miljö i fokus Landskapsarkitekter behövs när man ska jämka samman naturen och människans verksamhet. Landskapsarkitekten planerar byggandet och vårdandet av den gröna miljön och utomhusområden i alla skalor. Landskapsarkitektens arbete är konstnärlig, ekologisk och funktionell planering av miljön. Framtidens yrke Huvudvikten i studierna ligger på de praktiska övningsarbetena där man får tillämpa den kunskap man lärt sig på föreläsningarna och i litteraturen. På kurserna går man ut i terrängen för att de studerande ska lära sig att analysera och identifiera egenskaper i miljön. En viktig egenskap för landskapsarkitekten är alltså också att kunna anpassa sig efter olika väderleksförhållanden. Det praktiska arbetet är med genast från början. Planeringsövningarna för grönområden, miljön och markanvändningen görs för verkliga, aktuella planeringsobjekt då man bekantar sig med det framtida arbetsfältet. Examensprogrammet för landskapsarkitektur är den enda utbildningen på universitetsnivå i Finland. Också för den som siktar in sig på forskning är examensprogrammet en utmärkt språngbräda: någon egentlig forskningstradition har inte ännu utvecklats i Finland, eftersom största delen av de utexaminerade riktar in sig på det praktiska arbetslivet. Därför ligger hela den tillämpade forskningens fält öppet och man stöter inte ännu på stelnade modeller. Landskapsarkitekt är också ett verkligt framtidens yrke, då de stora åldersklasserna går i pension på de centrala arbetsplatserna inom planläggning och samhällsplanering. Efterfrågan på nyutexaminerade landskapsarkitekter är alltså stor. Planering och skydd Landskapsarkitektur är ett tvärvetenskapligt område, där konstnärligt, naturvetenskapligt och tekniskt kunnande förenas. I studierna söker man en balans för landskapsarkitektens roll som å ena sidan den som värnar om naturen och är sakLandskapsarkitekten kunnig i ekologiska flaggar för estetik och frågor och å andra sidan den som plaekologi. nerar funktionerna, konstruktionerna och det konstnärliga inslaget i landskapet. Examen inbegriper mycket variation och rörelsefrihet. Tack vare flerformsstudier lockar examensprogrammet till sig många slags studerande: där en är intresserad av detaljerna i miljön är en annan åter mer intresserad av de stora helheterna. Den som vill bli landskapsarkitekt måste ha ett mångsidigt intresse för miljön och utomhusområden samt tredimensionellt kunna gestalta världen också genom att läsa kartor. Det är bara bra om de studerande har egna idéer och är kreativa: inom landskapsarkitekturen får man komma med så många idéer och vara så kreativ som man bara förmår. 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 Di-examensprogrammet för miljöteknik, Lahtis centret Från DI-examensprogrammet för miljöteknik utexamineras diplomingenjörer med heltäckande kunskaper i miljöteknik. De kan lösa tekniska frågor i anslutning till kretsloppet för olika ämnen och material samt strategiska funktioner i miljötekniska system. I undervisningen på kurserna i programmet betonas kunskaper i matematik, kemi, fysik, mikrobiologi, materialbalans och logistik. Ett specialiserings- och forskningsområde är miljöteknik, där de studerande fördjupar sig i avfallshanterings- och återvinningssystem och deras verksamhet. Dessutom undersöks avfall, deras egenskaper och hur de bildas samt avfallshanteringens logistik, metoder och tekniker för avfallsbehandling och återvinning. Det tvååriga DI-examensprogrammet för miljöteknik (120 sv) genomförs som flerformsundervisning vid TKK:s center i Lahtis och inträdeskravet är kandidatexamen med goda resultat inom samma eller lämplig bransch. Examen kan med heltidsstudier avläggas på två år och vid sidan av arbetet på cirka tre år. Flitiga studerande på kursen Industriell ekologi. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 kArtA ÖVer cAmPUsomrÅDet Tekniska högskolans campusområde i Otnäs, Esbo, är i helhet planerat av arkitekten Alvar Aalto som är utexaminerad från TKK. 4. 3. 2. 1. 11. 6. 7. 15. 8. 16. 14. 20. 17. 13. 21. 12. 18. 10. 19. 9. 5. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Huvudbyggnaden - Otsvängen 1 Byggnads- och miljöteknik - Byggnadsplatsen 4 Teknisk fysik och matematik - Otsvängen 3 Elektro- och telekommunikationsteknik - Otsvängen 5 Maskinteknik 1 - Otsvängen 4 Kemiteknik - Kemistvägen 1 Materialteknik - Bergsmansvägen 2 Träförädlingsteknik - Bergsmansvägen 1 Datateknik - Maskinbyggarvägen 2 11. Huvudbiblioteket 12. Dipoli 13. Köpcentrum 14. GTK Geologiska forskningscentret 15. VTT Statens tekniska forskningscenter 16. Design Factory - Betongblandargränden 5 17. Arkitekternas verkstad - Metallmansgränden 4 18. Othallen 19. TUAS-huset Produktionsekonomi och Automationsteknik 20. THS - Tekniska högskolans studentkår 21. TF 10. Teknologbyn 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 teknoLogen ocH kULtUren teknologen passar till vardag och fest Någon kan påstå att teknologen lever från wappen till wappen och går på föreläsningar någon gång där emellan. Men de flesta koncentrerar sig på sina studier. Trots det borde man inte slopa fester eller fritidsintressen helt eftersom det är det bästa sättet att få nya vänner och man kan faktiskt hitta mer än ett nytt halarmärke. Årets viktigaste fest för teknologerna är Wappen. Som början på de veckolånga festligheterna ges vartannat år tidningarna Äpy eller Julkku ut. Det första året kulmineras på Walborgsmässoafton då phuxarna får sin teknologmössa. Sommarsäsongen avslutas den 30 september i och med Lakinlaskijaiset. Vid midnatt tar man av sig teknologmössan och lägger den på axeln som ett tecken på att man koncentrerar sig på studierna över vintern. Men vid campusområdet i Otnäs sker det året om. Det sköter studentkåren om tillsammans med fjorton gillen och den svenskspråkiga nationen Teknologföreningen, samt studerande-, kultur- och intresseföreningar. Via gillena får studeranden den yttersta ikonen för teknologkulturen, nämligen halaren. "Halaren är både en festklädsel och en viss statussymbol. Dess färg berättar vad man studerar. Halaren är också ett minne, med spår av studietidens upptåg", berättar Mika Tarhala, teknologkultursekreterare vid THS som är bioinformationsteknologistuderande från år 2005. att avlägga utvidgade grundstudier i matematik, fysik och datateknik. Guru är deras intresseorganisation. "Föreningen samlar alla som deltar i de utvidgade studierna från varje avdelning eftersom man sällan skulle träffas annars", berättar Gurus ordförande Oskar Elmgren som är maskinteknikstuderande. Deltagarna i programmet studerar matematik, fysik och datateknik i mera omfattande utsträck- "Att vara teknolog är att tillning och även mera sammans engagera sig; en krävande än normalt i nära gemenskap, där humor examensprogrammen. aldrig fattas." Guru har över 1 200 Teknologkultursekreterare medlemmar, vilket är Mika Tarhala, Tekniska högtvå tredjedelar av alla skolans studentkår som deltagit i de utvidgade grundstudierna under de senaste tio åren. Guru vill inte bli stämplad som en geniklubb. "Jag vill hellre beskriva Guru som ett ställe för människor som tänker lite djupare än andra och som gillar att begrunda. Föreningen erbjuder lite annan typ av aktiviteter än gillenas fester", tillägger Elmgren. Utvidgade grundstudier för gurun Årligen blir de cirka tio procent av studerande som klarat sig bäst i inträdesproven i varje examensprogram utvalda 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 sök en klippa och bli en orangutang I Otnäs finns motionsalternativ för alla ­ allt från polyteknikernas dykarklubb Kupla, cykelföreningen Bikepoli och slalomföreningen Skipoli till kampsporter, segelflyg och kyykkä. I Klättringsklubben Oranki tar man sig uppåt på vägg och klippa. Klubben med över hundra medlemmar ordnar klättringskurser och -utflykter för både nybörjare och erfarna klättrare. Föreningen har en egen vägg i teknologbyn i Otnäs där man kan träna vintertid. Om somrarna klättrar man på klipporna i närheten. "Klättring är en fin gren eftersom man enbart tävlar mot sig själv. Man bygger upp hela kroppens styrka, men samtidigt är det också fråga om mental träning, om att våga", berättar Orankis ordförande Antero Kilkku som är maskinteknikstuderande från år 2004. dades år 1922 och är en fulltalig symfoniorkester för studerande. Orkestern har ett hundratal medlemmar och konsertprogrammets huvudevenemang är en serie vårkonserter. "Jag har spelat klarinett sedan jag var 11 år, så genast när jag blivit antagen sökte jag information om orkestern. Vi har en utmärkt sammanhållning och den musikaliska nivån är hög", berättar orkesterns vice ordförande Hanna Mustaniemi som är bioinformationsteknologistuderande från år 2005. Man kan ansluta sig i början av höst- eller vårterminen genom att dyka upp vid träningarna och se hur långt förmågan räcker. teknologernas egna tv Om det inte kommer något bra på TV i Otnäs kan du söka in frekvensen för OUBS (Otaniemi Underground Broadcasting System) som är de studerandes kanal. Varje torsdag ges ett nytt program ut och gamla pärlor finns på webbplatsen www.oubs.fi. "När jag kom till TKK var det här den första platsen där teknik började kännas roligt och intressant. Det konkreta arbetet och friheten är det bästa med OUBS", förklarar kanalens chefredaktör Maria Viitanen som är studerande vid informationsnätverk sedan år 2006. Kanalens unika stämning beror på att alla som arbetar med den bor och gör programmet i en sjupersoners boxbostad i Teknologbyn. Nya producenter söks om våren men assistenter behövs alltid. spela dig in i kretsarna Musik är en naturlig del av teknologkulturen och i Otnäs kan man ge utlopp för sina musikaliska talanger dagligen. Musicering sporras av teknologernas brandkårsorkester Retuperän WBK, den tokroliga orkestern Humpsvakar som glädjer sin omgivning med mer eller mindre musikaliska utspel, den108 åriga manskören Polyteknikkojen kuoro och blandkören Dominante. Olika musikstilar representeras av karaokesångarna Otaniemen Karaokelaulajat (OtaKaLa), hårdrockarna MC Mökä samt Entropy med anhängare av elektronisk musik. I Otnäs fungerar Polyteknikkojen Orkesteri som grun- 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och konstindustriella högskolan bildar tillsammans Aalto-universitetet 1.1.2010. telefon: (09) 4702 2115 (09) 4702 3933 e-post: ansokningsinfo@tkk.fi www.tkk.fi/sv/blistuderande www.aalto.fi studera i otnäs issn 1797-8580 (print)